Ibn Taymiyyahs magnifika svar angående Sjukdomen och Botemedlet
All lovprisning tillhör Allah, all världars Herre.
Shaykhul-Islam Ibn Taymiyyah (d. 723H) — må Allah vara nöjd med honom och skänka honom paradiset — tillfrågades:
[Fråga]:
Vad är botemedlet för den som har gripits av en sjukdom, och vad är den bästa strategin för den som överväldigats av Khabal (förvirrat sinnestillstånd, psykisk störning), och vad är det rätta handlingssättet för den som överväldigats av lättja, och vad är vägen till at-Tawfeeq (framgång), och vad är utvägen för den som omslutits av al-Hayrah (häpnad och osäkerhet)?
När han vill vända sig till Allah hindras han av sina begär. Och om han önskar att minnas (sin Herre) besegras han (dvs. distraheras) av tankar.
Uppslukad av begär, så ibland ser du honom förvirrad — han är nykter men ändå berusad och hänförd.
När han vill närma sig sin älskade sprids hans medel och han fortsätter att överge och utestänga.
Genom att överge släktingar och bekanta — inbillar han sig att han kommer att finna frihet och genom det vinna stöd och hjälp.
Han ökar inte annat än i förvirring och utmattning. Är det verkligen så att de förringar den som ber om att bli räddad?
[Svar]:
Shaykhul-Islam Ibn Taymiyyah (d. 723H) svarade:
Botemedlet för detta är att söka tillflykt hos Allah den Allrahögste, och att alltid ha at-Taddaru’ (ödmjukhet och underkastelse) inför Allah, den Felfrie, och att göra Du’aa (åkallan). En person måste lära sig de åkallelser som överlämnats (från Allahs Sändebud). Han måste anstränga sig i att göra åkallelser under de tider och på de platser där åkallelser besvaras (al-Ijaabah) — till exempel den sista tredjedelen av natten, tiden mellan Adhanen och Iqamaten, under Sajdah (nedfall i bön) och i slutet av Salawaterna (de fem dagliga bönerna).
Utöver det (dvs. bland botemedlen) är al-Istighfar (att söka förlåtelse från Allah). Ty sannerligen, den som söker förlåtelse från Allah och vänder sig till Honom i ånger — Allah kommer att skänka honom goda försörjningar att njuta av och ha nytta av fram till en bestämd tid.
Vidare måste man (bland botemedlen) hålla sig till att recitera den dagliga portionen av Adhkar (profetiska åminnelser) vid dagens två ändpunkter (dvs. på morgonen och kvällen) samt vid läggdags. Och låt honom ha tålamod med det som kan drabba honom av hinder och olika distraktioner. Ty sannerligen kommer han inte att förbli länge i det tillståndet utan att Allah stöder och stärker honom med Rooh (bevis, ljus och sann vägledning) från Sig Själv, och Han skriver Tron i hans hjärta.
Dessutom måste han vara flitig med att fullgöra de obligatoriska fem dagliga bönerna — invärtes och utvärtes — eftersom det är en pelare i Deen.
Och låt det vara hans vana att (recitera): ”Laa hawla wa laa quwwata illaa billaah” (det finns ingen förändring och ingen kraft utom med Allahs hjälp). Ty sannerligen — genom att hålla fast vid det kan man bära tunga bördor och uthärda prövningar, och genom det uppnår man höga positioner (dvs. höga rang).
Man skall inte tröttna på att åkalla (Du’aa) och be. Ty sannerligen kommer en tjänares åkallan att besvaras så länge han inte är otålig och förhastad — och säger: ”Jag har gjort Du’aa men den har inte besvarats.” Han bör veta att segern kommer med as-Sabr (tålamod och uthållighet), och att lättnad följer med prövningen, och att med varje svårighet finns lätthet.
Och all lovprisning tillhör Allah, all världars Herre.
Källa: Jaami’ al-Masaa’il av Shaykhul-Islam Ibn Taymiyyah, 7/446–448, granskning av ’Alee b. Muhammad al-’Imraan, Daar ’Aalam al-Fawaa’id.
Översatt (från engelska) av Abu Omar Bilal B.