av Shaikh Muhammad As-Salih Al-Uthaimeen

I Allahs namn, den Nåderike, den Barmhärtige

  • Förord
  • Former av pilgrimsfärd
  • Umrah
  • Hajj
  • Besök vid Profetens moské
  • Preliminärt meddelande
  • Krav för män
  • Ordlista

Förord

Lov och pris tillkommer Allah, universums Herre. Må frid och välsignelser vara över Muhammad, den siste av profeterna och sändebuden, och över hans familj och ärade följeslagare.

Hajj är en av de bästa formerna av dyrkan och en av de mest upphöjda handlingarna, eftersom det är en av islams pelare som Allah sände Muhammad (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) med. En tjänares religion är ofullständig utan den.

En form av dyrkan är endast acceptabel när följande är sant:

  1. Man ägnar den enbart åt Allah, med en önskan om det kommande livet. Den kan inte utföras med avsikten att synas bland människor eller för världslig vinning.
  2. Man följer Profetens exempel i ord och handling. Detta kan inte uppnås utan kunskap om Sunnah.

Former av pilgrimsfärd

Det finns tre former av Hajj: Tamattu’ – Ifraad – Qiran

Tamattu’: En pilgrim bär Ihram enbart för Umrah under Hajj-månaderna, vilket innebär att när han anländer till Makkah utför han Tawaf och Sa’yi för Umrah. Han rakar eller klipper sedan sitt hår. På Tarwiyya-dagen, den åttonde Dhul-Hijja, tar han på sig sin Ihram enbart för Hajj och uppfyller alla dess krav.

Ifraad: En pilgrim bär Ihram enbart för Hajj. När han anländer till Makkah utför han Tawaf vid ankomsten och Sa’yi för Hajj. Han rakar eller klipper inte sitt hår eftersom han inte träder ur Ihram. Istället förblir han i Ihram tills efter att han stenat Jamrah Al-Aqaba på Eid-dagen. Det är tillåtet för honom att skjuta upp sin Sa’yi för Hajj till efter sin Tawaf för Hajj.

Qiran: En pilgrim bär Ihram för både Umrah och Hajj, eller bär Ihram först för Umrah och gör sedan avsikt för Hajj innan sin Tawaf för Hajj. Skyldigheterna för den som utför Ifraad är desamma som för den som utför Qiran, förutom att den senare måste slakta ett offer medan den förre inte är skyldig att göra det. Den bästa av de tre formerna är Tamattu’. Det är den form som Profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) uppmuntrade sina följare att utföra. Även om en pilgrim gör avsikt att utföra Qiran eller Ifraad är han tillåten att ändra sin avsikt till Tamattu’; han kan göra detta även efter att han utfört Tawaf och Sa’yi.

När Profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) utförde Tawaf och Sa’yi under det år av Avskedsvallfärden med sina följeslagare, beordrade han alla dem som inte hade med sig offerdjur att ändra sina avsikter för Hajj till avsikter för Umrah, klippa sitt hår och träda ur Ihram tills Hajj. Han sade: ”Om jag inte hade haft med mig offerdjuret hade jag gjort vad jag beordrat er att göra.”

Umrah

Om en pilgrim önskar att vara rituellt ren för Umrah, ska han ta av sig sina kläder och bada såsom han skulle göra efter sexuell orenhet, om det är möjligt. Han ska parfymera sitt huvud och skägg med den bästa olja han kan finna. Det är ingen skada i vad som återstår av den efter Ihram.

Att bada för Ihram är Sunnah för både män och kvinnor, inklusive menstruerande kvinnor och de som upplever blödning efter födseln. Efter att ha badat och förberett sig ber en pilgrim, förutom de som menstruerar eller upplever blödning efter födseln, den obligatoriska bönen om det är tid för den. Annars gör han sin avsikt genom att be de två Sunnah-rakaaterna som utförs varje gång Wudhu utförs.

När han avslutar sin bön ska han säga: ”Här är jag för Umrah, här är jag, oh Allah, här är jag. Här är jag. Du har ingen medhjälpare. Här är jag. Sannerligen tillhör all lov, nåd och herravälde dig, och du har ingen medhjälpare.” [Talbeeyah].

En man höjer rösten när han säger detta och en kvinna säger det så att bara någon bredvid henne kan höra henne.

Den som är i Ihram ska säga Talbeeyah så ofta som möjligt, särskilt när tider och platser förändras. Till exempel: vid nedstigning eller uppstigning under resan eller när dag eller natt nalkas. Han ska också be Allah om Hans välbehag, om Paradiset och söka skydd hos Allah från Helvetets eld.

Man ska säga Talbeeyah under Umrah, med start från det att han tar på sig sin Ihram tills han börjar Tawaf. Under Hajj ska han säga den med start från det att han tar på sig sin Ihram tills han börjar stena Jamrah Al-Aqaba på Eid-dagen.

När en pilgrim träder in i den Heliga moskén sätter han fram sin högra fot först och säger: ”I Allahs namn, må frid och välsignelser vara över Allahs Sändebud. Oh Allah, förlåt mig mina synder och öppna för mig dörrarna till Din nåd. Jag söker skydd hos Allah den Allsmäktige och i Hans Upphöjda Ansikte och i Hans Eviga Herravälde från den fördömde Satan.”

Han närmar sig den Svarta Stenen, rör vid den med sin högra hand och kysser den. Om detta inte är möjligt ska han vända sig mot den Svarta Stenen och peka mot den.

Det är bäst att inte knuffas och trängas, vilket orsakar skada och skadas av andra människor.

När han rör vid Stenen ska en pilgrim säga följande: ”I Allahs namn, Allah är störst. Oh Allah, med tro på Dig, tilltro till Din bok, lojalitet mot Dig, lydnad mot Din Profet Muhammads (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) väg.”

En pilgrim måste gå och hålla Ka’bah på sin vänstra sida. När han når Rukn Al-Yamani ska han röra vid den men inte kyssa den, och säga: ”Vår Herre, ge oss gott i detta liv och gott i det kommande livet och rädda oss från Helveteselden. Oh Allah, jag ber Dig om förlåtelse och hälsa i detta liv och i det kommande livet.”

Varje gång han passerar den Svarta Stenen ska han säga: ”Allah är störst.”

Under resten av sin Tawaf kan han säga vad han önskar av böner, åminnelse av Allah och recitation av Koranen. Detta beror på att Tawaf, Sa’yi och Steningarna av Jamrah har inrättats i syfte att åminna Allah.

Under denna Tawaf är det nödvändigt för en man att göra två saker:

  1. Al-Idhtebaa’ från Tawafens början till slut. Al-Idhtebaa’ innebär att placera mitten av ens Reda’ under höger arm och ändarna av den över vänster axel. När han är klar med att utföra Tawaf kan han återföra sin Reda’ till sitt ursprungliga tillstånd, eftersom tiden för Idhtebaa’ endast är under Tawaf.
  2. Al-Raml under de tre första varven. Al-Raml innebär att öka sin gånghastighet med små steg. En pilgrim ska gå i normalt tempo under sina sista fyra varv.

När han fullbordar sju varv av Tawaf, närmar han sig Maqam Ibrahim och reciterar: ”Och tag Abrahams station som en böneplats” Kapitel 2, Vers 125 [2:125].

Han ber två korta Rakaaer, så nära som bekvämt möjligt, bakom Maqam Ibrahim. Under den första Rakaah reciterar han Surah Al-Kafirun [Kapitel 109] och under den andra Surah Al-Ikhlas [Kapitel 112].

När han fullbordar de två Rakaaerna ska han återvända till den Svarta Stenen och röra vid den, om det är möjligt. Han går ut till Mesa’a och när han närmar sig As-Safaa reciterar han: ”Sannerligen är As-Safaa och Al-Marwah bland Allahs helgedomar” [2:158].

Han stiger upp på As-Safaa tills han kan se Ka’bah. Med ansiktet mot Ka’bah och upphöjda händer prisar han Allah och gör de böner han väljer. Profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) bad sålunda: ”Det finns ingen guddom utom Allah allena,” tre gånger, med böner däremellan.

Han stiger ned från As-Safaa och beger sig mot Al-Marwah i normalt tempo tills han når den gröna markören. Han ska sedan springa fort tills nästa gröna markör. Han fortsätter mot Al-Marwah i normalt tempo. När han når den stiger han upp på den, vänder sig mot Qibla, höjer sina händer och upprepar vad han sade på As-Safaa. Han stiger ned från Al-Marwah mot As-Safaa och ser till att gå där gång är anvisat och springa där springning är anvisat.

Han fortsätter detta förfarande tills han fullbordar sju varv. Att gå från As-Safaa till Al-Marwah är ett varv och att återvända är ett annat varv.

Under sin Sa’yi kan han reciterar vad han önskar av böner, recitation av Koranen och åminnelse av Allah.

Vid fullbordandet av Sa’yi rakar han sitt huvud. En kvinna klipper sitt hår ett fingerbredds längd.

Rakning är att föredra, förutom när Hajj är nära och det inte finns tillräcklig tid för håret att växa tillbaka. I detta fall är det bäst att klippa så att hår finns kvar för rakning under Hajj.

Med det är Umrah fullbordad och en pilgrim är fri att klä sig i andra kläder, bära parfym och ha äktenskapliga relationer osv.

Hajj

Under förmiddagen den åttonde dagen av Dhul-Hijja renar en pilgrim sig ännu en gång genom att bada såsom han gjorde före Umrah på den plats där han bor, om det är möjligt. Han tar på sig sin Ihram och säger: ”Här är jag för Hajj. Här är jag, oh Allah, här är jag. Här är jag. Du har ingen medhjälpare. Här är jag. Sannerligen tillhör all lov, nåd och herravälde dig, och du har inga medhjälpare.”

Om han fruktar att något kommer att hindra honom från att fullborda sin Hajj ska han ställa ett villkor när han gör sin avsikt och säga: ”Om jag hindras av något hinder är min plats där jag hålls upp.” Om han inte har sådan fruktan ställer han inte detta villkor.

En pilgrim beger sig till Mina och ber där Dhuhr, Asr, Maghrib, Isha och Fajr, och förkortar sina fyra enhets-böner så att de blir två enheter vardera, utan att kombinera dem.

När solen går upp beger han sig till Arafah och ber där Dhuhr och Asr kombinerade vid Dhuhr-tid, med vardera som två enheter. Han stannar i Namira-moskén till solnedgången om möjligt. Han åminner Allah och gör så många böner som möjligt med ansiktet mot Qibla.

Profeten (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) bad sålunda: ”Det finns ingen guddom utom Allah allena. Han har ingen medhjälpare. Allt herravälde och lov tillhör Honom och Han har makt över alla ting.”

Om han blir trött är det tillåtet för honom att föra givande samtal med sina följeslagare eller läsa vad han kan finna av nyttiga böcker, särskilt de som handlar om Allahs nåd och rikliga gåvor. Detta kommer att stärka hans hopp i Allah.

Han ska sedan återgå till sina böner och vara säker på att tillbringa slutet av dagen i djup bön, eftersom den bästa av böner är bönen på Arafah-dagen.

Vid solnedgången beger han sig från Arafah till Muzdalifah och ber där Maghrib, Isha och Fajr. Om han är trött eller har lite vatten är det tillåtet för honom att kombinera Maghrib och Isha. Om han fruktar att han inte kommer att nå Muzdalifah förrän efter midnatt, ska han be innan han når dit, för det är inte tillåtet att skjuta upp bönen till efter midnatt. Han stannar där, i Muzdalifah, med böner och åminnelse av Allah tills strax före soluppgång.

Om han är svag och inte kan hantera folkmassan under Ar-Ramy är det tillåtet för honom att bege sig till Mina i slutet av natten för att stena Jamrah innan folkmassan anländer.

Nära soluppgång beger sig en pilgrim från Muzdalifah till Mina. Vid ankomsten gör han följande:

a) Han kastar sju på varandra följande stenar mot Jamrah Al-Aqaba, som är det monument närmast Makkah, och säger ”Allah är störst” när han kastar varje sten.

b) Han slaktar offerdjuret, äter en del av det och ger en del till de fattiga. Slakt är obligatorisk för Mutamati och Qiran.

c) Han rakar eller klipper sitt hår; rakning är att föredra. En kvinna klipper sitt hår ett fingerbredds längd.

Dessa tre ska utföras i ovanstående ordning om möjligt, men det finns ingen begränsning om en föregår en annan.

Med det är man tillåten att träda ur Ihram. Han kan bära andra kläder och göra allt som var lagligt före Ihram förutom att ha äktenskapliga relationer.

Han beger sig till Makkah för att utföra Tawaf Al-Ifadha och Sa’yi, även för Hajj. Det är Sunnah att parfymera sig före avresan till Makkah.

Med fullbordandet av denna Tawaf och Sa’yi är en pilgrim tillåten att göra allt som var lagligt före Ihram, inklusive att ha äktenskapliga relationer.

Efter att ha utfört Tawaf och Sa’yi återvänder han till Mina för att tillbringa nätterna den elfte och tolfte dagen där.

Han stenar de tre Jamrah på eftermiddagen både den elfte och tolfte dagen. Han börjar med den första Jamrah, som är längst från Makkah, sedan den mellersta, och slutligen Jamrah Al-Aqaba. Var och en ska stenas med sju på varandra följande stenar åtföljda av Takbeer. Han stannar efter den första och mellersta Jamrah för att be med ansiktet mot Qibla. Det är inte tillåtet att stena före middagstid dessa två dagar. Det är bäst att gå till Jamrah, men att rida är tillåtet.

Om han är bråttom efter steningarna den tolfte dagen lämnar han Mina före solnedgången. Men om han önskar förlänga sin vistelse, vilket är bäst, tillbringar han natten den trettonde i Mina och stenar den eftermiddagen på samma sätt som den tolfte.

När han är redo att återvända till sitt land utför han Tawaf Al-Wadaa, vilket är sju varv runt Ka’bah. Menstruerande kvinnor och kvinnor med blödning efter födseln är inte skyldiga att utföra Tawaf Al-Wadaa.

Besök vid Profetens moské

  1. En pilgrim beger sig till Madina före eller efter Hajj med avsikten att besöka Profetens moské och be i den. Bön där är bättre än tusen böner på annan plats förutom i den Heliga moskén i Makkah.
  2. Vid ankomsten till moskén ber han två Rakaaer som hälsning eller utför den obligatoriska bön som är skyldig.
  3. Han beger sig till Profetens (må Allahs frid och välsignelser vara över honom) grav och står framför den. Han hälsar honom och säger: ”Må Allahs frid, barmhärtighet och välsignelser vara över dig, oh Profet. Må Allah belöna dig väl på ditt folks vägnar.”

Han tar ett eller två steg till höger för att ställa sig framför Abu-Bakr och hälsar honom och säger: ”Må Allahs frid, barmhärtighet och välsignelse vara över dig, oh Abu-Bakr, Allahs Sändebuds Kalif. Må Allah vara nöjd med dig och belöna dig väl på Muhammads folks vägnar.”

Sedan tar han ett eller två steg till höger för att ställa sig framför Omar och hälsar honom och säger: ”Må Allahs frid, barmhärtighet och välsignelser vara över dig, oh Omar, de troendes Furste. Må Allah vara nöjd med dig och belöna dig väl på Muhammads folks vägnar.”

  1. I ett tillstånd av renhet beger han sig för att be i Qubaa-moskén.
  2. Han beger sig till Al-Baqee för att besöka Othmans (må Allah vara nöjd med honom) grav. Han står framför den och hälsar honom och säger: ”Må Allahs frid, barmhärtighet och välsignelse vara över dig, oh Othman, de troendes Furste. Må Allah vara nöjd med dig och belöna dig väl på Muhammads folks vägnar.” Han hälsar övriga muslimer i Al-Baqee.
  3. Han beger sig till Uhud och besöker Hamzas (må Allah vara nöjd med honom) grav och de övriga martyrerna som är med honom där. Han hälsar dem och ber Allah att bevilja dem förlåtelse, barmhärtighet och välbehag.

Preliminärt meddelande

Följande åligger Muhrim för Hajj eller Umrah:

  1. Att han är engagerad i Allahs religiösa skyldigheter gentemot honom, såsom bön i rätt tid (i kongregation för män).
  2. Att han undviker vad Allah har förbjudit, såsom oanständighet, orättvisa och olydnad. ”Om någon åtar sig Hajj däri, låt det inte finnas någon oanständighet, inte heller ondska, inte heller träta under Hajj” [2:197].
  3. Att han undviker att skada muslimerna med ord eller handlingar inom Masha’ir eller annorstädes.
  4. Att han undviker alla Ihrams restriktioner:

a. Han ska inte orsaka förlust av något av sitt hår eller naglar. Ett stick av en törne och liknande är inte anmärkningsvärt, även om det blöder.

b. Han ska inte parfymera sig, sina kläder, sin mat eller sin dryck efter att ha trätt in i Ihram. Han ska också avhålla sig från att rengöra sig med parfymerad tvål. Det är ingen skada i vad som återstår av effekten av parfym använd före Ihram.

c. Han ska inte röra vid, kyssa osv. sin make/maka av passion och, ännu värre, ska inte ha sexuellt umgänge.

e. Han ska inte ingå äktenskap eller fria till en kvinna för sig själv eller andra.

f. Han ska inte bära handskar, även om det inte är något fel med att linda händerna i tyg. Denna regel gäller för både män och kvinnor.

Krav för män:

a) Han kan inte täcka sitt huvud med något som rör det, även om det inte är något fel med att använda ett paraply, taket på en bil eller ett tält för skugga. Det är heller inget fel med att bära sitt bagage ovanpå sitt huvud.

b) Han kan inte bära en skjorta, turban, huva-kappa, byxor eller skor. Endast om han inte kan skaffa en Ezar eller sandaler kan han bära byxor eller skor.

c) Han kan inte bära något med samma egenskaper som de ovan nämnda, såsom en Abaya’, Qubaa, hatt, undertröja osv.

Det är tillåtet för honom att bära sandaler, ringar, glasögon, en hörapparat, ett armbandsur eller ett klocka hängd runt halsen, eller ett talhjälpmedel. Det är tillåtet för honom att rengöra sig med oparfymerade rengöringsmedel och att tvätta och skrapa sitt huvud och kropp, även om en del av hans hår faller av oavsiktligt. I sådant fall finns det ingen skyldighet på honom på grund av det.

En kvinna kan inte bära Niqab eller Burqa’. Sunnah är för henne att visa sitt ansikte förutom om män som inte är relaterade till henne kan se henne, i vilket fall det är obligatoriskt för henne att täcka sitt ansikte under Ihram och annars.

Allah är den som ger framgång. Må Hans välsignelser vara över vår Prophet Muhammad och alla hans familjemedlemmar och följeslagare.

Av den behövande inför Allah, Muhammad As-Salih Al-Uthaimeen

Ordlista

Abaya’: kappa-liknande, ullig omslagning. Abu Bakr: förste muslimske Kalifen. Al-Baqee’: en plats i Madina. Al-Idhtebaa’: att placera mitten av Reda’ under höger arm och ändarna av den över vänster axel under Tawaf. Al-Ikhlas: Kapitel 112 (Trohetens renhet). Al-Kafirun: Kapitel 109 av Koranen (De som förnekar tron). Al-Marwah: namn på kullen där en muslim börjar Sa’yi. Al-Raml: att gå snabbt men med små steg under de tre första varven av Tawaf. Arafah: det viktigaste stoppet under Hajj, beläget bortom Muzdalifah. Ar-Ramy: Steningarna. As-Safaa: namn på kullen där en muslim avslutar sitt sista varv av Sa’yi. Asr: eftermiddagsbönen. Burqa’: en ansiktsslöja liknande Niqab. Dhul-Hijja: den tolfte månaden i den islamiska kalendern. Dhuhr: middagsbönen. Eid: firande för muslimer. Ezaar: Ihrams nedre tygstycke. Fajr: gryningsbönen. Hajj: officiell muslimsk pilgrimsfärd till Makkah. Hamza: en av Profetens farbröder och en martyr under slaget vid Uhud. Ifraad: isolerad form av Hajj. Ihram: det ceremoniella tillståndet av att utföra Hajj eller Hajj-dräkterna själva. Isha: nattbönen. Jamrah: monument i Mina. Jamrah Al-Aqaba: det monument närmast Makkah. Ka’bah: Allahs hus i den Heliga moskén i Makkah. Maghrib: skymningsbönen. Maqam Ibrahim: Profeten Abrahams trampsten. Mesa’a: sträckan mellan As-Safaa och Al-Marwah. Masha’ir: ceremoniella helgedomar. Mina: en av de ceremoniella helgedomarna, en dal nära Makkah. Muhammad: den siste av profeterna, islams profet. Muhrim: en person i Ihram. Mutamati: en pilgrim som utför Hajj Tamattu’. Muzdalifah: en av Hajjs ceremoniella helgedomar, mellan Mina och Arafah. Namira: moské i Mina. Niqab: en ansiktsslöja som avslöjar ögonen genom springor. Qiran: en pilgrim som utför Hajj Qiran. Qibla: den riktning muslimer vänder sig mot för att be. Qiraan: Åtföljd form av Hajj. Quba: en moské i Madina, brukade ligga i utkanten. Koranen: Allahs bok. Rakaa: en enhet av bön. Reda’: Ihrams övre tygstycke. Rukn Al-Yamani: hörnet av Ka’bah som vetter mot Jemen. Sa’yi: vandringen mellan As-Safaa och Al-Marwah. Sunnah: Profetens väg. Surah: ett kapitel av Koranen. Takbeer: att säga ”Allahu Akbar” (”Allah är störst”). Talbeeyah: den bön en muslim reciterar när han är i Ihram och har gjort sin avsikt. Tamattu’: njutbar form av Hajj. Tarwiyya: den åttonde Dhul-Hijja. Tawaf: kringgående av Ka’bah. Tawaf Al-Ifadha: Tawaf för Hajj. Tawaf Al-Wadaa: avskedets Tawaf. Uhud: namnet på ett berg i Medina och platsen för slaget med detta namn. Omar: den andre muslimske Kalifen och förste de troendes Furste. Umrah: liten Hajj; kombinationen av Tawaf och Sa’yi. Othman: den tredje muslimske Kalifen och andre de troendes Furste. Wudhu: rening.