‘Abdur-Rahman ‘Abdul-Khaliq
Min broder och syster i Islam – det råder ingen tvekan om att du känner till förtjänsten av att memorera Koranen och förtjänsten av att lära ut den. Allahs Sändebud sallallahu ‘alayhi wa sallam sade:
”Den bäste bland er är den som lär sig Koranen och lär ut den.” [Återberättat av al-Bukhari]
Presenterade för dig är några regler som kommer att hjälpa till att memorera Koranen, må Allah låta oss ha nytta av dem.
1. Ikhlas – Uppriktighet
Att rena sin avsikt och rätta till sin önskan är obligatoriskt. Likaså att göra sin angelägenhet om och memorering av Koranen för Allahs skull, den Upphöjde och Allsmäktige, och för att uppnå framgång med Hans Paradis och vinna Hans välbehag.
Likaså för att vinna de mäktiga belöningar som är reserverade för dem som reciterar Koranen och memorerar den. Allah den Upphöjde sade:
”Dyrka därför Allah och gör Din uppriktigt för Honom. Tillhör inte den uppriktiga dyrkan Allah?” [Al-Qur’an 39:2-3]
Han sade också:
”Säg: Jag har blivit befallad att dyrka Allah och göra Din uppriktigt för Honom.” [Al-Qur’an 39:11]
Och Allahs Sändebud sallallahu ‘alayhi wa sallam sade:
”Allah den Upphöjde sade: Jag är så självförsörjande att jag inte har något behov av en medhjälpare. Således, den som utför en handling för någon annans skull liksom för Min skull, den handlingen kommer av Mig att avvisas till honom som han associerade med Mig.” [Överens om]
Därför finns det ingen belöning för den som reciterar Koranen och memorerar den för att skryta och bli omtalad. Det råder heller ingen tvekan om att den som reciterar Koranen med begäran om världen och söker någon form av världslig belöning för det begår en synd.
2. Korrigering av Ens Uttal och Recitation
Det första steget i att memorera Koranen efter det av ikhlas är skyldigheten att rätta till uttalet av Koranen. Detta sker inte annat än genom att lyssna på en god reciterare eller en noggrann memorerare av Koranen. Koranen lärs inte in annat än genom att ta emot den (från en annan). Sändebudet sallallahu ‘alayhi wa sallam, som är den mest vältalige av araberna i tal, tog den från Jibril ‘alayhis-salam muntligen. Sändebudet sallallahu ‘alayhi wa sallam brukade själv recitera Koranen för Jibril en gång varje år, och det år han dog reciterade han den för honom två gånger. [Återberättat av al-Bukhari]
Likaså lärde Sändebudet ut den till Följeslagarna radiallahu ‘anhum muntligen, och de som kom efter dem hörde den från Följeslagarna, och så vidare för varje generation efter dem.
Att ta Koranen från en god reciterare är obligatoriskt. Likaså är det obligatoriskt att rätta till sin recitation i första hand och inte förlita sig på sig själv i sin recitation, även om man är kunnig i det arabiska språket och dess principer. Detta beror på att det i Koranen finns många verser som förekommer på ett sätt som strider mot vad som är välkänt i det arabiska språkets regler.
3. Fastställande av en Daglig Gräns för Memorering
Det är nödvändigt för den som önskar memorera Koranen att han sätter upp en daglig gräns för memorering av ett antal verser, till exempel kanske en sida eller två sidor eller till och med en åttondel av ett juz (en trettiondel av Koranen). Han börjar alltså, efter att han har rättat till sin recitation och fastställt sin dagliga gräns, att lära sig genom frekvent upprepning. Det är också nödvändigt att denna upprepning görs melodiöst, och detta är för att man för det första följer Sunnan, och för att memoreringen för det andra görs fast och stark. Melodiös recitation är behaglig för hörseln och hjälper också till memoreringen. Dessutom kommer tungan alltid att återvända till en specifik ton (av röst), och som ett resultat av detta kommer den att bli bekant med varje misstag när balansen i ens recitation och välbekanta ton störs eller rubbas. Reciteraren kommer därför att veta att hans tunga inte kommer att lyda honom när han gör ett misstag och att om tonen är fel eller ur stämning, kommer hans memorering att återvända till honom.
Allt detta beror på att recitera Koranen och förgylda den med sin röst är en sak som har befallts. Det är inte tillåtet att motarbeta detta befallande på grund av Sändebudets sallallahu ‘alayhi wa sallam ord: ”Den som inte förgyllar Koranen (reciterar den melodiöst) tillhör inte oss.” [al-Bukhari]
4. Överskrid Inte Din Dagliga Gräns Förrän Du har Fullkomnat Dess Memorering
Det är inte tillåtet för memoreraren att flytta till en ny del av Koranen förrän efter att han har fullkomnat memorerandet av sin tidigare gräns. Detta är för att det han har memorerat ska vara fast etablerat i hans sinne. Det råder ingen tvekan om att bland de saker som hjälper memoreraren är hans sysselsättning med det han har memorerat under dagens och nattens timmar. Detta sker genom att recitera det i de tysta bönerna, och om han är imamen då i de höga bönerna. Likaså i de frivilliga bönerna (nawafil) och i de tider när man väntar på de obligatoriska bönerna. Med denna metod kommer memoreringen att bli mycket lättare. På detta sätt är det möjligt för en person att öva det även om han är sysselsatt med andra saker, och detta beror på att han inte sitter vid en specifik tid för att memorera Koranen. Natten kommer alltså inte förrän de verserna är memorerade och fast etablerade i sinnet. Och om det finns något som har sysselsatt memoreraren under denna dag bör han inte gå vidare till nästa del av Koranen, utan han bör fortsätta den andra dagen med det han hade börjat med dagen innan tills memoreringen blivit fullkomnad.
5. Memorera med Hjälp av Samma Exemplar (Mushaf) av Koranen
Bland de saker som hjälper memoreringen är att memoreraren bör ha ett specifikt mushaf (exemplar av Koranen) som han aldrig bör byta ut. Detta beror på att en person memorerar med hjälp av synen precis som han memorerar med hjälp av hörseln. Skriften och formen av verserna och deras platser i mushafen lämnar ett avtryck i sinnet när de reciteras och betraktas frekvent. Om memoreraren skulle byta ut sitt mushaf som han memorerar från, eller om han skulle memorera från ett antal olika exemplar, skulle versernas platser befinna sig på olika platser och även skriften kan vara annorlunda. Detta gör memoreringen svår för honom. Därför är det obligatoriskt för den som memorerar Koranen att göra det från ett enda skriftexemplar och mushaf, och han bör aldrig ersätta det.
6. Förståelse är Vägen till Memorering
Bland de saker som i hög grad hjälper memoreringsprocessen är att förstå de verser man har memorerat och känna till deras förhållande och samband, den ena till den andra. Det är därför nödvändigt för memoreraren att läsa tafsir (förklaring) av de verser han önskar memorera och att han känner till deras samband, den ena med den andra. Likaså att han tar detta i åtanke när han reciterar. Detta gör det lättare för honom att memorera verserna. Med det sagt är det också nödvändigt att han inte förlitar sig enbart på att känna till versernas innebörd för att memorera dem. Snarare bör upprepningen av dessa verser vara grunden. Detta bör göras tills tungan kan recitera verserna även om sinnet är sysselsatt med annat än innebörden av dessa verser. Detta är ett tecken på att verserna är fast etablerade i sinnet. Den som förlitar sig enbart på innebörden kommer att glömma ofta och hans recitation kommer att vara hackig på grund av att hans sinne är splittrat och sysselsatt med andra saker. Detta sker ofta, särskilt när recitationen är lång.
7. Gå Inte Vidare från en Fullständig Surah Förrän Du har Kopplat Samman Dess Första Del med Dess Sista
Efter att en surah från bland Koranens kapitel har slutförts är det önskvärt att memoreraren inte går vidare till en annan surah förrän efter att han har fullkomnat dess memorering och kopplat samman dess första del med dess sista, så att hans tunga kan flöda i recitationen av den, från dess början till dess slut. Han bör kunna recitera den utan att behöva tänka eller ha svårt att komma ihåg verserna. Snarare är det ett måste att memorationen (och recitationen) av dessa verser är som (flödande) vatten och att memoreraren reciterar dessa verser utan tvekan, även om hans sinne är sysselsatt med mer än en sak, bortsett från innebörden av dessa verser. Det bör vara som när en person reciterar Surah al-Fatihah utan svårighet eller att behöva tänka på det. Detta uppnås genom att upprepa dessa verser frekvent och recitera dem ofta. Memoreringen av varje surah i Koranen kommer dock inte att vara som den av Surah al-Fatihah förutom sällan, men avsikten och önskan bör vara att försöka göra det på så sätt. Därför är det nödvändigt att när en surah är slutförd, är den fast etablerad i sinnet, med dess början kopplad till dess slut, och att memoreraren inte går vidare till en annan surah förrän han har memorerat den med precision.
8. Recitera för Andra
Det är nödvändigt att memoreraren inte förlitar sig på sig själv för sin memorering. Snarare bör han testa sin memorering genom att recitera verserna eller suran i fråga för någon annan, eller att han reciterar dem genom att följa mushafen. Och hur utmärkt detta skulle vara om en person hade med sig en noggrann memorerare (som skulle testa hans memorering). Detta är för att memoreraren ska bli medveten om möjligheten att han kan vara glömsk eller förvirrad i sin recitation (utan att veta om det). Många av oss som memorerar en surah gör misstag och en person kanske inte inser det förrän han tittar i mushafen. Dessutom kanske den som önskar memorera inte inser på egen hand vid vilket ställe han gör ett fel i sin recitation, trots att han kan recitera från ett mushaf. Av denna anledning är det ett sätt att uppfatta och känna till dessa fel och att ständigt vara medveten om dem, att låta andra lyssna på hans recitation av det han har memorerat från Koranen.
9. Ständigt Återvända till Vad Man har Memorerat
Koranen skiljer sig från allt annat material som memoreras, såsom poesi och prosa. Och detta beror på att Koranen snabbt försvinner från ens sinne. I själva verket sade Allahs Sändebud sallallahu ‘alayhi wa sallam:
”Vid Honom i vars Hand min själ är, den är snabbare att fly än en bunden kamel.” [Överens om]
Inte förrän memoreraren av Koranen lämnar den en stund förrän Koranen glider ifrån honom och han glömmer den snabbt. Det är därför nödvändigt att ständigt följa upp vad man har memorerat och att vara vaksam över det. Angående detta har vi Sändebudets sallallahu ‘alayhi wa sallam ord:
”Sannerligen, exemplet med ägaren av Koranen är likt exemplet med ägaren av den bundna kamelen. Om han håller den bunden (ägnar sig åt den) kommer han att hålla kvar den, och om han låter den lös kommer den att fly ifrån honom.”
Och han sade också:
”Ägna er åt Koranen, för vid Honom i vars Hand min själ är, den är snabbare att glida iväg än en bunden kamel.” [Överens om]
Detta innebär att det är obligatoriskt för den som memorerar Koranen att kontinuerligt recitera det han har memorerat från Koranen. Med denna ständiga uppmärksamhet och återvändande till det som har memorats kommer Koranen att förbli i hans sinne, och utan den kommer den att fly.
10. Att Vara Medveten om de Likartade Delarna av Koranen
Koranens olika delar liknar varandra med avseende på innebörd, ordval och (upprepning av) verser. Den Upphöjde sade:
”Allah har sänt ner det vackraste av tal, en Bok, (delar av den) liknar (andra), ofta upprepade. Huden på dem som fruktar sin Herre skälver av den. Sedan mjuknar deras hud och deras hjärtan inför Allahs åminnelse.” [Al-Qur’an 39:23]
Koranen har ungefär sextusen femhundra verser. Och det finns ungefär tusen verser där det finns en likhet av något slag. Ibland finns det överensstämmelse eller skillnad på grund av en enda bokstav eller ett ord eller två eller fler. Av denna anledning är det nödvändigt för den gode reciteraren av Koranen att han ägnar särskild uppmärksamhet åt de delar av Koranen som liknar varandra vad gäller ordval. Utmärkelsen av ens memorering kommer att motsvara i vilken utsträckning man ägnar uppmärksamhet åt dessa likartade delar. Ett av sätten att hjälpa sig själv i denna fråga är att studera de böcker som behandlar detta ämne om likartade verser i Koranen. Bland de mest berömda av dem är:
Durrat al-Tanzil wa Ghurrat at-Ta’wil fi Bayan al-Ayat al-Mutashabihat fi Kitab’il-Lah al-Aziz av al-Khatib al-Iskafi; och
Asrar at-Tukrar fil-Qur’an av Mahmud ibn Hamzah ibn Nasr al-Kirmani.
11. Att Ta Tillvara de Gyllene Åren för Memorering
Den framgångsrike är oundvikligen den som tar tillvara de bästa åren för memorering, och dessa är från ungefär fem till tjugotre års ålder. En persons förmåga att memorera under dessa år är mycket god. I själva verket är dessa de gyllene åren för memorering. Därför är det nödvändigt för en person att hålla sig sysselsatt under dessa år av sitt liv med att memorera Allahs Bok så mycket han kan.
Att befästa saker i minnet vid denna ålder kan göras mycket snabbt och att glömma är inte så lätt. Detta är motsatsen till vad som händer efter denna tid, när en person memorerar med svårighet och glömmer med stor hastighet. Han talade sanning som sade:
Att memorera i ungdomen är som att gravera i sten och att memorera i ålderdomen är som att gravera i vatten.
Därför är det nödvändigt för oss alla att ta tillvara de gyllene åren för memorering. Om vi inte kan det bör vi uppmuntra våra söner och döttrar att göra det.
Och hos Allah finns framgången, och böner och fred vare med vår Sändebud Muhammad, med hans familj och alla hans Följeslagare.
28:e Ramadan 1416
