En guide till haditherna om Profetens bön i Kabas inre — för dig som är ny i islam

Baserat på Sahih al-Bukhari, Sahih Muslim och klassisk sunnitisk hadithkommentar

När en ny muslim första gången ser bilder eller videor från Mecka möts hen förr eller senare av en fråga som väcker nyfikenhet hos många: bad Profeten Muhammed ﷺ någonsin bön inuti själva Kaba — det hus som alla muslimer i världen vänder sig mot fem gånger om dagen? Frågan är inte bara historisk nyfikenhet.

Svaret rymmer viktiga lärdomar om hadithvetenskap, om ödmjukhet inför Allahs hus, och om hur sunnitiska lärde (ulama) går tillväga när autentiska hadither till synes säger olika saker. I den här artikeln går vi grundligt igenom vad som faktiskt hände den dagen Profeten ﷺ klev in i Kaba efter erövringen av Mecka, vilka autentiska rapporter (hadither) som finns bevarade i Sahih al-Bukhari och Sahih Muslim, och hur de stora sunnitiska hadithkommentatorerna — som Imam al-Nawawi, Ibn Hajar al-Asqalani och Ibn Battal — förklarat och förenat berättelserna.

Bakgrund: erövringen av Mecka och Kabas rening

För att förstå händelsen måste man känna till dess sammanhang. År 8 efter hijran (630 e.Kr.) marscherade Profeten ﷺ in i Mecka nästan utan blodsutgjutelse, efter att Quraysh brutit fredsavtalet från Hudaybiyya. Detta kallas Fath Makka — erövringen av Mecka. Ett av Profetens ﷺ första och viktigaste uppdrag var att rena Kaba från de omkring 360 avgudabilder och statyer som araberna under den förislamiska tiden (jahiliyyah) hade placerat runt och inuti helgedomen.

Kaba byggdes enligt islamisk tradition ursprungligen av profeten Ibrahim ﷺ och hans son Ismail ﷺ som ett hus tillägnat enbart dyrkan av Allah, tawhid. Med erövringen återställdes huset till sitt ursprungliga syfte. Det var i denna laddade och historiska stund som Profeten ﷺ för första och enda gången i sitt liv gick in i Kabas inre som en fri erövrare.

Vilka gick in i Kaba tillsammans med Profeten ﷺ?

Enligt en välkänd hadith förmedlad av Abdullah ibn Umar (radiya Allahu anhu) gick Profeten ﷺ in i Kaba tillsammans med tre följeslagare: Usama bin Zayd, Bilal ibn Rabah och Uthman bin Talha al-Hajabi — den man som då hade hand om nyckeln till Kaba. Väl inne stängde de dörren om sig.[1]

Varför stängde Profeten ﷺ dörren om sig?

Ibn Umar berättar att anledningen var praktisk och omtänksam: Profeten ﷺ ville inte att folkmassan utanför skulle tränga sig in och riskera att skadas i sin iver att komma nära honom under denna historiska stund. Han stannade inne en längre stund innan dörren öppnades igen — och Ibn Umar var enligt egen uppgift den förste som skyndade sig in efteråt för att fråga vad som hänt.

Bad Profeten ﷺ inuti Kaba? Vad haditherna säger

Här möter vi kärnan i frågan. Det finns två grupper av autentiska (sahih) hadither som vid första anblick verkar säga olika saker. Låt oss gå igenom dem i tur och ordning, precis som de finns bevarade hos Imam al-Bukhari och Imam Muslim.

Bilals vittnesmål: ’Ja, han bad mellan de två pelarna’

Så snart dörren öppnades sprang Ibn Umar in och mötte Bilal (radiya Allahu anhu) stående mellan Kabas två dörrposter. Ibn Umar frågade honom direkt:

”Bad Allahs sändebud ﷺ i Kaba?” Bilal svarade: ”Ja.” Ibn Umar frågade: ”Var?” Bilal svarade: ”Mellan de två främre pelarna.”[2]

I en variant av samma rapport, återgiven av Mujahid, tillägger Bilal att Profeten ﷺ bad två rakat (bönenheter) på den platsen, med en pelare till vänster, en till höger och tre pelare bakom sig — eftersom Kaba på den tiden vilade på sex pelare i två rader.

Usama bin Zayds och Ibn Abbas rapport: ’Han bad inte, han gjorde bara dua’

Samtidigt finns en annan autentisk hadith, förmedlad genom Ibn Abbas från Usama bin Zayd — som själv var inne i Kaba tillsammans med Profeten ﷺ — där det istället berättas att Profeten ﷺ inte bad, utan enbart vände sig mot husets olika hörn, prisade Allah och uttalade takbir (”Allahu akbar”) samt gjorde dua (åkallan).[3]

”Profeten ﷺ gick in i Kaba och uttalade takbir i alla dess hörn, men han bad inte där inne.” — Usama bin Zayds berättelse, återgiven av Ibn Abbas

Hur förenar sunnitiska hadithlärde de två berättelserna?

Vid första anblick verkar de här två autentiska rapporterna motsäga varandra. Men detta är precis den typ av situation som klassisk sunnitisk hadithvetenskap (ilm mustalah al-hadith) är utformad för att hantera. De stora kommentatorerna har historiskt gett flera skäl till varför Bilals bekräftande rapport väger tyngre än Usama bin Zayds nekande rapport:

  • En bekräftande rapport (den som säger ”han gjorde det”) väger enligt fiqh-principerna starkare än en nekande rapport (”han gjorde det inte”), eftersom den som bekräftar har lagt märke till något extra som den som nekar kan ha missat.
  • Bilal befann sig enligt flera rapporter närmare Profeten ﷺ under den specifika stunden och kan ha sett det Usama inte hann uppfatta, till exempel om han var upptagen med att hålla ordning vid dörren.
  • Imam al-Nawawi skriver i sin kommentar till Sahih Muslim att hadithlärde generellt gav företräde åt Bilals rapport eftersom den är positiv (ithbat) och kommer från en pålitlig ögonvittnesskildring.
  • Imam al-Tahawi (i Sharh Ma’ani al-Athar) och Ibn Battal noterade att flera andra följeslagare — däribland Umar ibn al-Khattab, Jabir, Shaybah bin Uthman och Uthman bin Talha — själva bad inuti Kaba senare, vilket stärker tolkningen att detta var en etablerad och tillåten praxis efter Profetens ﷺ föredöme.

Ibn Hajar al-Asqalani sammanfattar i sitt storverk Fath al-Bari (kommentaren till Sahih al-Bukhari) att den mest hållbara slutsatsen är att Profeten ﷺ både gjorde dua och uttalade takbir i hörnen, och senare bad två frivilliga rakat mellan de två pelarna — så att båda rapporterna är sanna, men beskriver olika delar av samma besök.[4]

Vad denna berättelse lär en ny muslim

Kaba är en riktning för dyrkan — inte ett föremål för dyrkan

En av de viktigaste lärdomarna för den som nyligen antagit islam är att förstå skillnaden mellan att vända sig mot Kaba (qibla) och att dyrka Kaba. Muslimer ber i riktning mot Kaba som ett tecken på enhet och lydnad mot Allahs befallning — inte för att stenbyggnaden i sig har någon gudomlig kraft. Just därför är det logiskt att bönen utanför Kaba alltid sker i en bestämd riktning, medan den som befinner sig inuti huset inte har någon enskild qibla att vända sig mot, eftersom hen redan befinner sig vid själva målpunkten.

Ödmjukhet, tawbah och ’Dörren för ånger’

Inuti Kaba finns en dörr som på arabiska kallas Bab al-Tawbah (”Ångerns dörr”) och som leder upp till taket. Namnet påminner besökaren om att hela händelsen — erövringen, reningen av huset och Profetens ﷺ stillsamma stund där inne — handlade om återvändande till Allah, förlåtelse och att lämna avgudadyrkan bakom sig.

Vikten av att pröva varje hadith mot dess källa

Berättelsen om bönen i Kaba är ett utmärkt exempel på hur sunnitisk hadithvetenskap fungerar i praktiken: två autentiska (sahih) rapporter som verkar strida mot varandra granskas utifrån överlämnarkedjan (isnad), vittnenas närhet till händelsen och klassiska juridiska principer — inte genom gissningar. Detta är en bra påminnelse för nya muslimer om varför man alltid bör hämta kunskap om Profetens ﷺ liv (sira) och sed (sunnah) från erkända samlingar som Sahih al-Bukhari och Sahih Muslim, tolkade av etablerade sunnitiska lärde, snarare än från lösryckta påståenden online.

Får vanliga muslimer be inuti Kaba idag?

Kaba öppnas endast för invändig rengöring och tvagning ett par gånger om året, och tillträde är ytterst begränsat till inbjudna gäster, tjänstemän och företrädare för Bani Shaybah-familjen som traditionellt ansvarar för nyckeln. För de allra flesta muslimer, inklusive den som utför hajj eller umrah, är den huvudsakliga formen av dyrkan kopplad till Kaba istället tawaf — att gå sju varv runt huset — samt bönen som utförs vänd mot det, inte inuti det. Att en handfull följeslagare bad inuti Kaba visar att det är tillåtet när tillfälle ges, men det är inte en del av de ordinarie fem dagliga bönerna för gemene man.

Sammanfattning: lärdomarna för dig som är ny muslim

  • Två autentiska hadither finns bevarade: en där Bilal bekräftar att Profeten ﷺ bad två rakat mellan pelarna, och en där Usama bin Zayd (via Ibn Abbas) berättar att han enbart gjorde dua och takbir.
  • Sunnitiska hadithlärde som Ibn Hajar, Imam al-Nawawi och al-Tahawi förenar rapporterna: Profeten ﷺ gjorde troligen båda delarna vid samma tillfälle.
  • Händelsen skedde vid det historiska ögonblicket för Kabas rening från avgudabilder efter erövringen av Mecka år 8 e.H.
  • Kaba är en dyrkansriktning (qibla), inte ett föremål för dyrkan — en central skillnad i den islamiska trosläran (aqidah).
  • Berättelsen visar hur man i sunnitisk tradition prövar till synes motstridiga men autentiska hadither mot varandra med hjälp av isnad och klassiska principer, istället för att välja fritt.

Källor: samtliga hadither och tolkningar i denna artikel är hämtade uteslutande från sunnitiska primärkällor — Sahih al-Bukhari, Sahih Muslim och Sunan al-Nasa’i — samt klassisk sunnitisk hadithkommentar (Ibn Hajar al-Asqalani, Imam al-Nawawi, Ibn Battal och al-Tahawi). Shia-källor har medvetet undvikits i researcharbetet till denna artikel.


  • [1]Sahih al-Bukhari, bok om bönen (Kitab al-Salat), hadith nr 468 och 483; Sahih Muslim, Kitab al-Hajj, hadith nr 1329. Se även hadeethenc.com/ar/browse/hadith/3148 (Encyclopedia of Translated Prophetic Hadiths, granskad av sunnitiska hadithlärde).
  • [2]Sahih al-Bukhari, hadith nr 505 (Kitab al-Salat, Bab al-Salat fi al-Ka’bah); Sahih Muslim, hadith nr 1330. I en annan version specificerar Bilal platsen som ”mellan de två jemenitiska pelarna” (bayn al-’amudayn al-yamaniyayn).
  • [3]Sahih al-Bukhari, hadith nr 397 och 4400 (Kitab al-Hajj / al-Maghazi); Sahih Muslim, hadith nr 1329; Sunan al-Nasa’i, hadith nr 2919. Denna kedja går via Ibn Abbas som citerar Usama bin Zayd, vilken själv var med i rummet.
  • [4]Ibn Hajar al-Asqalani, Fath al-Bari bi-Sharh Sahih al-Bukhari, kommentaren till hadith om bönen i Kaba (Kitab al-Salat); se även Imam al-Nawawi, al-Minhaj Sharh Sahih Muslim.