Vad säger hadithen om Dhuhr, Asr, Maghrib, Isha och Fajr?
De fem dagliga bönerna är en av islams fem pelare och en central del av varje muslims vardag. Men hur bestäms egentligen tiderna för bönen? Svaret finns i en av de mest omfattande hadither om ämnet, överlämnad av följeslagaren Abdullah ibn Amr (radiya Allahu anhuma) och rapporterad av imam Muslim i hans Sahih-samling. I denna artikel går vi igenom hadithens innehåll, dess betydelse och hur den fortfarande styr det praktiska bönelivet för muslimer idag.
Hadithens text och källa
Hadithen lyder i sin helhet:
Abdullah ibn Amr berättade att Allahs sändebud (frid vare med honom) sade: ”Dhuhr-bönens tid är när solen har passerat sitt högsta läge, och den varar så länge en mans skugga är lika lång som han själv, förutsatt att Asr-tiden inte har inträtt. Asr-tidens slut är innan solen börjar bli gul. Maghrib-bönens tid varar så länge skymningsrodnaden inte har försvunnit. Ishas tid sträcker sig till mitten av natten. Och Fajr-bönens tid börjar vid gryningen och varar så länge solen inte har gått upp.”
Hadithen rapporteras av Muslim (612) och klassas som sahih (autentisk). I en tilläggsversion nämns även att bönen ska avbrytas när solen faktiskt går upp, eftersom den då ”stiger upp mellan djävulens två horn” — en symbolisk beskrivning av en förbjuden bönetid.
Varför är denna hadith viktig?
Innan klockor, kalendrar och digitala böneappar fanns, behövde muslimer ett naturbaserat system för att avgöra när varje bön skulle utföras. Profeten Muhammad (frid vare med honom) gav genom denna hadith en tydlig, praktisk ram baserad på solens position och himlens ljusförhållanden. Denna beskrivning ligger fortfarande till grund för de bönetidstabeller som moderna moskéer och böneappar använder – de har bara omvandlat den astronomiska logiken till exakta klockslag för varje geografisk plats.
Genomgång av de fem bönetiderna
Dhuhr – middagsbönen
Dhuhr-bönens tid inleds när solen passerat sin högsta punkt på himlen (zenit) och börjar sjunka mot väster. Ett praktiskt sätt att avgöra detta historiskt var att observera en persons skugga: så snart skuggan börjar växa igen efter att ha varit som kortast, har Dhuhr-tiden inträtt. Tiden för Dhuhr varar därefter tills en persons skugga blivit lika lång som personen själv, under förutsättning att Asr-tiden ännu inte har inträtt.
Asr – eftermiddagsbönen
Asr-tiden följer direkt efter Dhuhr och varar, enligt denna hadith, fram tills solen börjar anta en gulaktig ton inför solnedgången. Detta är den tid då ljuset förändras märkbart och solens intensitet avtar. Att utföra Asr-bönen i god tid, innan solen börjar blekna, anses vara det mest förtjänstfulla enligt flera hadither om ämnet.
Maghrib – solnedgångsbönen
Maghrib-bönens tid inträder direkt vid solnedgången och varar fram tills skymningsrodnaden (al-shafaq), det vill säga det röd-orange skenet vid horisonten efter solnedgången, helt har försvunnit från himlen. Denna bön har en relativt kort tidsram jämfört med de övriga.
Isha – kvällsbönen
Ishas bönetid inleds när skymningsrodnaden har försvunnit och himlen blivit helt mörk. Enligt denna hadith sträcker sig tiden fram till mitten av natten, det vill säga halvvägs mellan solnedgång och gryning. Andra hadither nämner även midnatt eller strax innan Fajr som yttersta gräns i nödfall, men mitten av natten anges här som den rekommenderade yttersta tidpunkten.
Fajr – gryningsbönen
Den femte och sista bönen, Fajr, börjar vid den så kallade ”sanna gryningen” (al-fajr al-sadiq), då ett tunt, horisontellt ljusband blir synligt vid horisonten före soluppgången. Bönetiden varar fram tills solen faktiskt går upp. Efter soluppgången är det förbjudet att be, vilket förtydligas i tilläggsdelen av hadithen.
Den förbjudna tiden vid soluppgången
En viktig detalj som ofta bifogas denna hadith är varningen om att avstå från bön i det exakta ögonblick då solen går upp. Uttrycket att solen ”stiger upp mellan djävulens två horn” förekommer i flera hadither och tolkas av lärda som en symbolisk beskrivning av en tid då avgudadyrkare historiskt tillbad solen. Genom att förbjuda bön just då, skiljer islam tydligt sin bönepraxis från sådan dyrkan.
Praktisk betydelse för muslimer idag
Även om moderna böneappar och kalendrar idag beräknar exakta klockslag baserat på astronomiska data, bygger alla dessa beräkningar på just de principer som beskrivs i denna hadith. Att förstå den bakomliggande logiken hjälper muslimer att:
- Uppskatta bönetider även utan tekniska hjälpmedel, till exempel vid resor eller strömavbrott.
- Förstå varför bönetiderna skiljer sig åt mellan olika geografiska platser och årstider.
- Fördjupa sin förståelse för sunnah och hur profeten (frid vare med honom) praktiskt vägledde sina följeslagare.
Sammanfattning
Denna hadith, rapporterad av Abdullah ibn Amr och återgiven av imam Muslim, ger en tydlig och heltäckande beskrivning av de fem dagliga bönernas tidsramar – från Dhuhr vid middagstid till Fajr vid gryningen. Den utgör en av de viktigaste källorna inom fiqh (islamisk jurisprudens) gällande bönetider och ligger fortfarande till grund för hur muslimer världen över planerar sin dagliga bön.
