En förklaring av en autentisk hadith om åkallan (dua) och den islamiska hälsningen (salam) utifrån sunni-islams källor
Vissa hadither är korta men rymmer en hel livsfilosofi. Profeten Muhammed ﷺ beskrev i en enda mening två egenskaper som avslöjar människans verkliga svaghet och verkliga snålhet – och ingen av dem handlar om pengar eller fysisk styrka. Hadithen lär oss vad dua (åkallan) egentligen betyder i islam, varför den islamiska hälsningen assalamu alaikum väger så tungt, och hur lite som faktiskt krävs för att vinna stor belöning hos Allah. I den här artikeln går vi noggrant igenom hadithens text, dess autenticitet och de lärdas förklaringar – uteslutande utifrån sunni-islams erkända källor.
Hadithens text och översättning
Abu Hurayra (må Allah vara nöjd med honom) berättade att Allahs Sändebud ﷺ sade:
أَعْجَزُ النَّاسِ مَنْ عَجَزَ عَنِ الدُّعَاءِ، وَأَبْخَلُ النَّاسِ مَنْ بَخِلَ بِالسَّلَامِ
”Den mest oförmögne av människor är den som är oförmögen till att göra dua, och den snålaste av människor är den som snålar med hälsningen (salam).”
Hadithen återberättas av Abu Ya’la i sin Musnad (nr 6649), Ibn Hibban i sin Sahih (nr 4498), at-Tabarani i al-Mu’jam al-Awsat (nr 5591) och al-Bayhaqi i Shu’ab al-Iman (nr 8392). Imam al-Bukhari tog även med den i al-Adab al-Mufrad (nr 1042) som ett uttalande av Abu Hurayra.
Är hadithen autentisk (sahih)?
Ja. Sheikh al-Albani (rahimahullah) förklarade hadithen som sahih (autentisk) i Sahih al-Jami’ (nr 1044 och nr 1519), i as-Silsila as-Sahiha (nr 601) samt i Sahih al-Adab al-Mufrad (nr 795). För fullständighetens skull kan nämnas att vissa hadithkritiker, däribland ad-Daraqutni, ansåg att den mest korrekta versionen via Abu Hurayra är mawquf – det vill säga hans egna ord – men hadithen har även rapporterats marfu’ (tillskriven Profeten, sallallahu alayhi wa sallam) genom andra vägar, och dess innebörd stöds fullt ut av Koranen och andra autentiska hadither. Den kan därför citeras och praktiseras med trygghet.
”Den mest oförmögne är den som inte gör dua” – förklaring av hadithens första del
Vad är dua i islam?
Dua betyder åkallan – att vända sig direkt till Allah och be Honom om det man behöver, i det här livet och i nästa. Dua är inte en bisak i religionen utan själva kärnan i dyrkan. Profeten ﷺ sade: ”Dua är dyrkan” (ad-du’a huwa al-’ibada), återberättad av at-Tirmidhi (nr 2969) och Abu Dawud (nr 1479), autentiserad av al-Albani. Allah säger dessutom i Koranen: ”Er Herre säger: Åkalla Mig, så skall Jag besvara er” (Surah Ghafir 40:60), och: ”När Mina tjänare frågar dig om Mig – Jag är nära; Jag besvarar den bedjandes åkallan när han åkallar Mig” (Surah al-Baqarah 2:186).
Varför kallas den som lämnar dua för ”oförmögen”?
Ordet a’jaz (mest oförmögen) är slående. Vi brukar tänka på oförmåga som brist på styrka, pengar eller kunskap – men Profeten ﷺ omdefinierar begreppet. Den lärde al-Munawi förklarar i Fayd al-Qadir att den som inte gör dua är den svagaste i omdöme och den mest blinda i insikt, eftersom han lämnar något som inte kostar honom någonting men som Allah har befallt och älskar. Dua kräver ingen ansträngning, ingen förmögenhet och ingen särskild plats – bara ett hjärta som vänder sig till sin Herre. Att ändå avstå är därför den yttersta formen av oförmåga: man förlorar oändlig vinst utan att spara någonting.
Dessutom är dua ett uttryck för tawhid och ödmjukhet inför Allah. Den som aldrig ber sin Herre om något visar antingen högmod eller likgiltighet, och Profeten ﷺ varnade: ”Den som inte ber Allah (om något), blir Han vred på” (at-Tirmidhi nr 3373, förklarad hasan av al-Albani). Människor tröttnar när man ber dem om hjälp – Allah älskar tvärtom att bli ombedd. Ur detta perspektiv är den bedjande den starkaste av människor, för han har knutit sitt behov till Den som äger allt.
Praktisk vägledning: så gör du dua
De lärda nämner utifrån sunnah flera etikettsregler för åkallan: börja med att prisa Allah och sända fred och välsignelser över Profeten ﷺ, åkalla med närvaro i hjärtat, var övertygad om bönhörelse och ha inte bråttom med svaret. Profeten ﷺ sade: ”Er tjänares dua besvaras så länge han inte har bråttom och säger: jag har åkallat men inte fått svar” (al-Bukhari nr 6340, Muslim nr 2735). Bland de tillfällen då dua särskilt besvaras finns sista tredjedelen av natten, mellan adhan och iqama, i sujud och på fredagen.
”Den snålaste är den som snålar med salam” – förklaring av hadithens andra del
Vad betyder assalamu alaikum?
Assalamu alaikum betyder ”frid vare över er”. As-Salam är dessutom ett av Allahs sköna namn, vilket ger hälsningen en särskild tyngd: den som hälsar tillönskar sin broder trygghet, frid och Allahs beskydd. Den fullständiga formen är assalamu alaikum wa rahmatullahi wa barakatuh – ”frid vare över er, och Allahs barmhärtighet och välsignelser” – och svaret är wa alaikum as-salam wa rahmatullahi wa barakatuh. Hälsningen är alltså inte en tom artighetsfras utan en dua i sig: varje gång du hälsar gör du en åkallan för din broder eller syster.
Varför kallas den som inte hälsar för ”snålast”?
Även här vänder Profeten ﷺ på vårt vanliga sätt att tänka. Snålhet förknippar vi med pengar – men al-Munawi förklarar i Fayd al-Qadir att den som snålar med pengar ändå har en viss ursäkt, eftersom kärleken till egendom ligger i människans natur och det krävs verklig självövervinnelse för att ge. Salam däremot kostar ingenting: inga pengar, ingen möda, bara några ord från tungan. Den som inte ens förmår ge bort ord – som dessutom ger honom själv belöning – har visat en snålhet värre än snålheten med rikedom. Han snålar inte med sin egendom utan med själva godheten.
Belöningen för att sprida salam
Att sprida salam (ifsha as-salam) är en av islams mest betonade sunnah-handlingar. Profeten ﷺ sade: ”Ni kommer inte in i Paradiset förrän ni tror, och ni tror inte förrän ni älskar varandra. Skall jag inte visa er något som, om ni gör det, får er att älska varandra? Sprid salam mellan er!” (Muslim nr 54). När Profeten ﷺ tillfrågades om vilken islam som är bäst svarade han: ”Att du ger mat och hälsar med salam på den du känner och den du inte känner” (al-Bukhari nr 12, Muslim nr 39).
I en annan hadith hälsade en man med assalamu alaikum och Profeten ﷺ sade: ”Tio belöningar.” En annan la till wa rahmatullah: ”Tjugo belöningar.” En tredje la till wa barakatuh: ”Trettio belöningar.” (Abu Dawud nr 5195, at-Tirmidhi nr 2689, autentiserad av al-Albani). Allah befaller även i Koranen: ”När någon hälsar er, hälsa då tillbaka med en vackrare hälsning eller besvara den på samma sätt” (Surah an-Nisa 4:86). De lärda inom sunni-islam är därför eniga om att det är sunnah (starkt rekommenderat) att inleda hälsningen, medan det är obligatoriskt att besvara den.
Vad förenar dua och salam? Hadithens djupare budskap
Vid första anblick kan hadithens två delar verka orelaterade – den ena handlar om relationen till Allah, den andra om relationen till människor. Men just däri ligger poängen. Islam vilar på båda dessa pelare: rättigheter gentemot Skaparen och rättigheter gentemot skapelsen. Dua är den enklaste porten till Allah, salam är den enklaste porten till människors hjärtan. Båda är gratis, båda tar några sekunder, och båda ger enorm belöning. Den som försummar dem har därför inte hindrats av någon yttre omständighet – bara av sitt eget hjärta.
Hadithen omdefinierar också två begrepp som världen mäter i materiella termer. Verklig styrka är inte muskler eller makt utan att vara knuten till Allah genom åkallan. Verklig generositet är inte bara att ge pengar utan att sprida frid, värme och godhet omkring sig. Den fattigaste kan vara den mest generöse, och den till synes starkaste kan vara den mest oförmögne – allt beror på hjärtats tillstånd.
Vanliga frågor om hadithen, dua och salam
Måste man svara när någon hälsar med assalamu alaikum?
Ja. Enligt de sunnitiska lärda är det en skyldighet att besvara salam, baserat på Allahs befallning i Surah an-Nisa 4:86. Riktas hälsningen till en grupp är svaret fard kifaya – om någon i gruppen svarar faller skyldigheten från de övriga, men om ingen svarar bär alla synd.
Räknas salam som en dua?
Ja. Eftersom hälsningen betyder ”frid vare över er” är den i grunden en åkallan om Allahs frid och beskydd för den man hälsar på. Hadithens två delar hänger därför ihop även språkligt: den som snålar med salam snålar i själva verket med en dua för sin broder.
Blir dua alltid besvarad?
Profeten ﷺ förklarade att Allah besvarar duan på ett av tre sätt: Han ger tjänaren det han bett om, eller avvärjer ett motsvarande ont från honom, eller sparar belöningen åt honom på Domedagen (Musnad Ahmad nr 11133, förklarad autentisk i sin helhet av flera lärda). Ingen uppriktig dua är därför någonsin bortkastad – vilket gör hadithens budskap ännu tydligare: att avstå från dua är ren förlust.
Sammanfattning
Hadithen ”den mest oförmögne av människor är den som är oförmögen till dua, och den snålaste av människor är den som snålar med salam” är autentisk enligt al-Albani (Sahih al-Jami’ nr 1044) och rymmer en kraftfull påminnelse: de största vinsterna i islam ligger ofta i de enklaste handlingarna. Gör dua ofta – i medgång och motgång – och var generös med assalamu alaikum till den du känner och den du inte känner. Den som gör dessa två saker till en vana har övergett både den värsta oförmågan och den värsta snålheten, och öppnat dörren till Allahs kärlek och människornas kärlek.
Källor
- Koranen: Surah al-Baqarah 2:186, Surah an-Nisa 4:86, Surah Ghafir 40:60.
- al-Albani, Sahih al-Jami’ as-Saghir, nr 1044 och nr 1519.
- al-Albani, as-Silsila as-Sahiha, nr 601.
- al-Albani, Sahih al-Adab al-Mufrad, nr 795 (al-Bukhari, al-Adab al-Mufrad, nr 1042).
- Abu Ya’la, al-Musnad, nr 6649; Ibn Hibban, as-Sahih, nr 4498; at-Tabarani, al-Mu’jam al-Awsat, nr 5591; al-Bayhaqi, Shu’ab al-Iman, nr 8392.
- Sahih al-Bukhari, nr 12 och nr 6340; Sahih Muslim, nr 39, nr 54 och nr 2735.
- Sunan Abi Dawud, nr 1479 och nr 5195; Jami’ at-Tirmidhi, nr 2689, nr 2969 och nr 3373; Musnad Ahmad, nr 11133.
- al-Munawi, Fayd al-Qadir Sharh al-Jami’ as-Saghir (kommentaren till hadithen).
