Hadithen om hjärtats rikedom och sann framgång i islam
Alla människor söker trygghet, sinnesro och en känsla av att livet hänger ihop. Enligt en autentisk hadith från profeten Muhammad, frid och välsignelser över honom, ligger nyckeln till allt detta i en enda sak: var du placerar ditt hjärtas mål. Den här artikeln går igenom hadithens text, källor, klassiska förklaringar och vad den betyder för hur en muslim bör se på det jordiska livet och livet efter detta.
Hadithens text och källa
Hadithen återberättas av den store följeslagaren Anas ibn Malik, radiyallahu anhu, som tjänade profeten Muhammad, frid och välsignelser över honom, under tio år och överlämnade ett mycket stort antal hadither till kommande generationer. Han berättar:
«مَنْ كَانَتِ الْآخِرَةُ هَمَّهُ جَعَلَ اللَّهُ غِنَاهُ فِي قَلْبِهِ، وَجَمَعَ لَهُ شَمْلَهُ، وَأَتَتْهُ الدُّنْيَا وَهِيَ رَاغِمَةٌ، وَمَنْ كَانَتِ الدُّنْيَا هَمَّهُ جَعَلَ اللَّهُ فَقْرَهُ بَيْنَ عَيْنَيْهِ، وَفَرَّقَ عَلَيْهِ شَمْلَهُ، وَلَمْ يَأْتِهِ مِنَ الدُّنْيَا إِلَّا مَا قُدِّرَ لَهُ»
”Den vars mål är livet efter detta – hans hjärta fyller Allah med rikedom, hans angelägenheter för Han samman, och det jordiska livet kommer till honom villigt underkastat. Men den vars mål är det jordiska livet – fattigdomen låter Allah ständigt stå framför hans ögon, hans angelägenheter splittrar Han, och av det jordiska livet får han inget mer än det som redan var förutbestämt åt honom.” Anas ibn Malik (radiyallahu anhu) – Sunan al-Tirmidhi, nr 2465 (Kitab Sifat al-Qiyama)
Imam al-Tirmidhi själv beskrev hadithen som god och autentisk (hasan sahih). Ett snarlikt uttalande återges också av följeslagaren Zayd ibn Thabit, radiyallahu anhu, i Sunan Ibn Majah (nr 4105). Hadithforskaren Muhammad Nasir al-Din al-Albani gick igenom kedjan av återberättare och bekräftade att den är autentisk (sahih), både i sin samling Sahih al-Jami’ al-Saghir (nr 6510) och i sitt mer omfattande verk Silsilat al-Ahadith al-Sahiha (nr 949–950), vilket är samma källhänvisning som anges till bilden av hadithen ovan. Det är alltså en hadith som klassiska och samtida hadithlärda inom Ahl as-Sunnah wal-Jama’ah är eniga om att den håller autenticitetskraven.
Vad betyder det att göra livet efter detta till sitt mål?
Det arabiska ordet som används i hadithen, ”hamm”, syftar på det som upptar en människas tankar, energi och strävan – det som styr besluten hon fattar under en vanlig dag. Att göra al-akhira (livet efter detta) till sitt ”hamm” betyder inte att överge det jordiska livet, utan att låta varje handling – arbete, familj, vila och relationer – vara riktad mot ett större mål: att uppnå Allahs välbehag och en god utgång på Domedagen.
Hjärtats riktning styr handlingen
Denna princip hänger samman med en av islams mest centrala hadither, där profeten Muhammad, frid och välsignelser över honom, förklarade att handlingar bedöms efter avsikten bakom dem (Sahih al-Bukhari och Sahih Muslim). Om hjärtats djupaste avsikt är riktad mot livet efter detta, färgas även vardagliga och till synes världsliga handlingar – som att försörja sin familj eller sköta sitt arbete – av samma andliga inriktning, och blir därmed en form av dyrkan.
De fyra löftena i hadithen
Profeten Muhammad, frid och välsignelser över honom, radar upp fyra konsekvenser för den som gör al-akhira till sitt mål, och fyra motsatta konsekvenser för den som istället gör dunya (det jordiska livet) till sitt mål.
1. Andlig rikedom i hjärtat (al-ghina fi al-qalb)
Den första utlovade gåvan är att Allah fyller hjärtat med rikedom – inte nödvändigtvis materiell förmögenhet, utan en inre känsla av tillräcklighet och ro. Profeten Muhammad, frid och välsignelser över honom, klargjorde i en annan autentisk hadith (Sahih al-Bukhari, nr 6446; Sahih Muslim, nr 1051) att sann rikedom inte mäts i mängden ägodelar, utan i själens tillfredsställelse. En person kan äga mycket och ändå känna sig andligt fattig, medan en annan äger lite men bär på en djup känsla av tillräcklighet, eftersom hans hjärta är förankrat i något större än det jordiska livet.
2. Sammanhållning i livets angelägenheter (jam’ al-shaml)
Den andra gåvan är att Allah samlar och ordnar personens livssituation, så att den känns hel och sammanhängande snarare än splittrad mellan otaliga mål som drar åt olika håll. Klassiska hadithkommentatorer, däribland Ibn Rajab al-Hanbali i hans verk Jami’ al-’Ulum wal-Hikam, förklarar att en människa som jagar många skilda jordiska mål ofta upplever en inre splittring, medan den som har ett enda huvudmål – Allahs välbehag och paradiset – upplever att livets olika delar ordnar sig kring detta mål.
3. Dunya kommer till honom, ödmjukt och motvilligt (raghima)
Den tredje delen av löftet är att det jordiska goda ändå kommer till personen, men utan att han behövde jaga det med girighet eller ångest. Ordet ”raghima” beskriver något som kommer i ett tillstånd av ödmjukhet eller motvillig underkastelse – som om det jordiska livet själv erkänner sin underordnade plats inför den som prioriterat något högre. Detta återspeglar en väletablerad princip inom Ahl as-Sunnah: försörjningen (rizq) är redan förutbestämd av Allah, och överdriven jakt efter dunya varken ökar eller minskar den andel som är avsedd för var och en.
4. Motsatsen: när dunya blir målet
I hadithens andra hälft vänder profeten Muhammad, frid och välsignelser över honom, på perspektivet. Den som istället gör det jordiska livet till sitt yttersta mål lovas motsatsen: en ständig känsla av fattigdom och otillräcklighet oavsett hur mycket han äger, splittrade och oordnade livsomständigheter, samt att han av dunya ändå bara får det som redan var förutbestämt åt honom – ingenting mer, trots all möda. Med andra ord vinner han varken inre ro eller mer än sin förutbestämda del, utan förlorar dessutom den andliga rikedom han kunde ha haft.
Koranens grund för budskapet
Hadithens budskap är djupt förankrat i Koranen. Allah befaller de troende att söka boningen i livet efter detta genom det Han gett dem, samtidigt som de inte ska glömma sin lagliga andel av det jordiska livet (Koranen 28:77). Han beskriver också det jordiska livet som en flyktig och bedräglig njutning i jämförelse med den eviga verkligheten i livet efter detta (Koranen 3:185), och förklarar att den som enbart eftersträvar det snabbt förgängliga jordiska goda kan få det i denna värld, men riskerar att stå tomhänt inför den eviga utgången, medan den som strävar efter livet efter detta med tro får sin strävan erkänd och belönad i sin helhet (Koranen 17:18–19). Själva livet, påminner Koranen, är i grunden ett prövotillfälle som avgör vem som handlar bäst (Koranen 67:2), och det jordiska livet i sig liknas vid lek och förströelse i jämförelse med den sanna, eviga boningen (Koranen 29:64).
Klassiska lärda om hjärtats rikedom
Flera av Ahl as-Sunnahs stora lärda har fördjupat sig i just denna princip. Ibn al-Qayyim al-Jawziyya beskriver i sitt verk Madarij al-Salikin hur måttfullhet gentemot det jordiska livet, zuhd, inte handlar om att avstå från tillåtna medel utan om att låta hjärtat vara oberoende av dem – att äga saker utan att sakerna äger hjärtat. Imam al-Nawawi tar i sin samling Riyad al-Salihin, under kapitlet om zuhd, upp flera liknande hadither som understryker att det avgörande inte är hur mycket en person äger, utan var hans innersta strävan är riktad. Ibn Rajab al-Hanbali knyter i sin tur denna hadith till principen om avsikt (niyyah): precis som handlingar bedöms efter sin avsikt, formas hela en människas livsöde av vad hjärtat egentligen strävar efter.
Praktiska sätt att göra livet efter detta till sitt mål
Denna hadith är inte enbart teori – den klassiska litteraturen ger flera konkreta sätt att omsätta den i vardagen.
Förnya avsikten varje dag
Innan vardagliga sysslor som arbete, studier eller hushållsarbete inleds, kan man medvetet förnya sin avsikt: att handlingen utförs för Allahs skull och som en del av förberedelsen inför livet efter detta. Detta enkla steg förvandlar rutinmässiga handlingar till dyrkan, i linje med hadithen om avsikter.
Dagliga påminnelser genom dhikr och dua
Regelbunden åkallan (dhikr) och bön (dua) håller hjärtat förankrat i medvetenheten om Allah och det slutgiltiga målet, särskilt i perioder då det jordiska livets krav riskerar att ta över hela uppmärksamheten.
Zuhd – måttfullhet, inte världsförsakelse
Zuhd inom Ahl as-Sunnahs förståelse innebär inte att lämna arbete, familj eller legitima jordiska angelägenheter. Profeten Muhammad, frid och välsignelser över honom, arbetade, handlade, gifte sig och deltog fullt ut i samhällslivet, samtidigt som hans hjärta var förankrat i livet efter detta. Målet är balans: att vara aktiv i det jordiska livet utan att låta det bli hjärtats slutgiltiga mål.
Sammanfattning
Denna korta men innehållsrika hadith från Anas ibn Malik, radiyallahu anhu, sammanfattar ett av islams mest centrala budskap: det är inte mängden ägodelar som avgör en människas rikedom eller lycka, utan riktningen på hennes hjärta. Den som gör livet efter detta till sitt yttersta mål lovas andlig rikedom, sammanhållna livsomständigheter och ett jordiskt liv som kommer till henne utan girig jakt, medan den som gör det jordiska livet till sitt slutmål riskerar att förlora både den inre roen och det hon jagade efter. Må Allah göra oss till dem vars hjärtan är förankrade i det eviga målet.
Källförteckning
- al-Tirmidhi, Muhammad ibn Isa. Sunan al-Tirmidhi, hadith nr 2465, Kitab Sifat al-Qiyama.
- Ibn Majah, Muhammad ibn Yazid. Sunan Ibn Majah, hadith nr 4105.
- al-Albani, Muhammad Nasir al-Din. Sahih al-Jami’ al-Saghir, hadith nr 6510.
- al-Albani, Muhammad Nasir al-Din. Silsilat al-Ahadith al-Sahiha, hadith nr 949–950.
- al-Bukhari, Muhammad ibn Ismail. Sahih al-Bukhari, hadith nr 6446, Kitab al-Riqaq.
- Muslim ibn al-Hajjaj. Sahih Muslim, hadith nr 1051 och 2858, Kitab al-Zuhd wa al-Raqa’iq.
- Ibn Hibban, Muhammad. Sahih Ibn Hibban, hadith nr 709.
- Ibn Rajab al-Hanbali, Abd al-Rahman. Jami’ al-’Ulum wal-Hikam.
- Ibn al-Qayyim al-Jawziyya, Muhammad ibn Abi Bakr. Madarij al-Salikin.
- al-Nawawi, Yahya ibn Sharaf. Riyad al-Salihin, kapitlet om zuhd.
- Ibn Kathir, Isma’il ibn Omar. Tafsir al-Qur’an al-’Azim, kommentarer till 28:77, 3:185, 17:18–19, 67:2 och 29:64.
