Islamofobi och antimuslimsk rasism i Sverige — orsaker, bakgrund och fakta
Under de senaste tjugo åren har islamofobiska hatbrott, moskéattacker och hets mot muslimer blivit ett återkommande inslag i det svenska samhällsklimatet. För den som nyligen tagit sin shahada kan detta kännas skrämmande och svårt att förstå. Den här artikeln går igenom vad islamofobi och antimuslimsk rasism egentligen är, vilka siffror och fakta som finns dokumenterade av svenska myndigheter, varifrån hatet mot islam historiskt kommer — och, viktigast av allt, hur en troende möter det med den vägledning som Koranen, Sunnah och de rättfärdiga föregångarna (as-salaf as-salih) har lärt oss.
Vad är islamofobi och antimuslimsk rasism?
Ordet islamofobi används i svenskt offentligt språkbruk för att beskriva rädsla för, fientlighet mot eller fördomar om islam och muslimer, som ofta tar sig uttryck i diskriminering, hot, hatbrott och hets mot folkgrupp. I den svenska regeringens handlingsplan mot rasism och hatbrott, som beslutades i december 2024, används numera i första hand begreppet antimuslimsk rasism, som enligt regeringen ersätter men i sak motsvarar det äldre begreppet islamofobi.
Från islamofobi till antimuslimsk rasism — begreppet i svensk politik
Skiftet i begrepp speglar en bredare insikt: att fientligheten sällan bara handlar om teologisk oenighet med islam som religion, utan i praktiken ofta riktas mot människor på grund av hur de uppfattas se ut, klä sig eller heta — det vill säga som en form av rasism riktad mot en grupp som i praktiken behandlas som en etnisk kategori, oavsett individens egen tro eller kulturella koppling. Enligt uppgifter som redovisats i riksdagen bedöms omkring en tiondel av Sveriges befolkning, eller mer, ha muslimsk religiös eller kulturell bakgrund.
Islamofobi i siffror — vad säger statistiken om hatbrott mot muslimer i Sverige?
Brottsförebyggande rådet (Brå) är den myndighet som årligen sammanställer Sveriges officiella hatbrottsstatistik. Nedan sammanfattas några av de senaste och mest centrala siffrorna om islamofobiska hatbrott i Sverige.
Islamofobiska hatbrott i Sverige — centrala siffror (Brå)
• 2 731 polisanmälningar hatbrottsmarkerades under 2024 med ett identifierat hatbrottsmotiv, en nivå i linje med 2022 (2 695 anmälningar).
• 199 av dessa anmälningar (7 %) hade ett islamofobiskt motiv under 2024 — ungefär lika vanligt som de antisemitiska hatbrotten (217 anmälningar, 8 %).
• Under perioden 7 oktober–31 december 2023 identifierade Brå 62 islamofobiskt motiverade anmälningar, en ökning från 50 under motsvarande period 2022.
• 40 % av de islamofobiska anmälningarna hösten 2023 skedde i digitala miljöer (sociala medier, chattforum), jämfört med endast 8 % under hösten 2022.
• Andelen hatbrott som skett i skolmiljö har ökat från 15 % (2022) till 19 % (2024) av samtliga hatbrottsmarkerade anmälningar.
• Under de senaste tjugo åren har skadegörelse och andra hatbrott riktade mot moskéer varit ett återkommande inslag runt om i Sverige, enligt Brås rapport Islamofobiska hatbrott (2021:3).
Vilken typ av brott handlar det om?
Enligt Brås fördjupade rapport från 2021 tar sig islamofobiska hatbrott bland annat uttryck i hot, ofredande, hets mot folkgrupp, skadegörelse och misshandel. Kvinnor som bär slöja är en särskilt utsatt grupp och beskriver i Brås intervjuer hur muslimhat kan bli en del av vardagen — allt från att bli kallad nedsättande tillmälen på gatan till att bli fysiskt attackerad. Större och synligt muslimska byggnader, som moskéer, är enligt samma rapport särskilt utsatta för hot och angrepp, och FN:s rasdiskrimineringskommitté har vid sin granskning av Sverige 2025 uttryckt oro över just attacker mot moskéer och bristen på överkomliga försäkringar mot sådana angrepp.
Orsaker och historisk bakgrund till hatet mot islam
Fientlighet mot islam och muslimer är inte ett nytt fenomen som uppstod i sociala medier — dess rötter sträcker sig långt tillbaka, och en troende kan finna tröst i att förstå att prövningen genom förtal och förtryck är en sunna, ett återkommande mönster, som redan Allahs profeter och deras följeslagare genomled.
Profetens (sallallahu alayhi wa sallam) tid — förföljelsen av de första muslimerna
När Profeten Muhammad (sallallahu alayhi wa sallam) började kalla till tawhid i Mecka möttes han och de första muslimerna av hån, ekonomisk bojkott, tortyr och mord. Bilal ibn Rabah (radiya Allahu anh) släpades ut i öknens hetta med stenar på bröstet för att han vägrade avsäga sig sin tro. Sumayyah bint Khabbat (radiya Allahu anha) blev islams första martyr, dödad för sin tros skull. Hela klanen Banu Hashim isolerades genom en flerårig social och ekonomisk bojkott, och en grupp följeslagare tvingades utvandra till Abessinien för att undkomma förföljelsen. Denna historia, som beskrivs av klassiska historiker som Ibn Kathir och Ibn Hisham, visar att motstånd och fientlighet mot islams budskap fanns redan från den allra första dagen — långt innan några moderna politiska konflikter.
Medeltida och koloniala föreställningar om islam
Under korstågstiden och senare under den europeiska kolonialismen växte i västvärlden fram förenklade och ofta fientliga bilder av islam och muslimer, som skildrades som ett hot mot den kristna civilisationen eller som ett folk att civilisera och styra. Dessa historiska föreställningar har enligt forskning inom området, bland annat den som Diskrimineringsombudsmannen (DO) sammanställt, satt bestående spår i den europeiska bilden av islam och lever på i förenklade former än i dag.
Modern medial bild, terrorattacker och politisk retorik
Forskare som studerat utvecklingen i Sverige, bland andra Nigel Bunar, pekar på att rapporterade islamofobiska hatbrott ökade kraftigt redan under 2000-talets första år, i takt med att trakasserier, hot och hets mot folkgrupp blev vanligare anmälningsärenden. Enligt sammanställningar som Myndigheten för stöd till trossamfund tagit fram kopplar flera bedömare den senare tidens negativa utveckling till regeringsskiftet 2022 och Tidöavtalet, medan andra menar att trenden inleddes betydligt tidigare. Offentliga koranbränningar under 2022–2023 utlöste också en tydlig ökning av islamofobiskt motiverade hatbrott, särskilt i digitala miljöer, enligt Brås statistik ovan.
Hur drabbar islamofobin muslimer i vardagen?
Slöjan (hijab) som måltavla
Flera vittnesmål i Brås rapport beskriver hur kvinnor som bär hijab utsätts för allt från nedsättande tillmälen till att slöjan rivs av på öppen gata. Den synliga muslimska identiteten gör bäraren till ett lättidentifierat mål för hatbrott, vilket är en väl dokumenterad mönster både i Sverige och i övriga Europa.
Moskéer och trossamfund under hot
Skadegörelse, klotter och i vissa fall brandattentat mot moskéer har enligt Brå förekommit återkommande i Sverige under de senaste två decennierna. Myndigheten för stöd till trossamfund har i sin senaste rapport pekat på bristen på ekonomiskt överkomliga försäkringslösningar mot sådana attacker som ett konkret samhällsproblem.
Diskriminering i skola, arbetsliv och bostad
Diskrimineringsombudsmannens (DO) forskningssammanställning om diskriminering av muslimer i Sverige visar att antimuslimsk diskriminering återfinns inom flera samhällsområden, bland annat arbetsmarknad, bostadsmarknad och skola. Andelen polisanmälda hatbrott som skett i just skolmiljö har, som nämnts ovan, ökat de senaste åren enligt Brås statistik.
Den troendes hållning enligt Koranen och Sunnah
Som ny muslim är det viktigt att förstå att prövning genom motgång, hån och orättvisa inte är ett tecken på att Allah övergivit den troende — tvärtom är det en väl beskriven sunna genom hela profethistorien. Koranen och Sunnah ger tydlig vägledning för hur en troende ska bemöta hat och orättvisa utan att förlora sin karaktär eller sitt hopp.
وَلَا تَسْتَوِي الْحَسَنَةُ وَلَا السَّيِّئَةُ ۚ ادْفَعْ بِالَّتِي هِيَ أَحْسَنُ فَإِذَا الَّذِي بَيْنَكَ وَبَيْنَهُ عَدَاوَةٌ كَأَنَّهُ وَلِيٌّ حَمِيمٌ ﴿٣٤﴾ وَمَا يُلَقَّاهَا إِلَّا الَّذِينَ صَبَرُوا وَمَا يُلَقَّاهَا إِلَّا ذُو حَظٍّ عَظِيمٍ ﴿٣٥﴾
”Det goda och det onda är inte lika. Bemöt det onda med det som är bättre, så kan den som var din fiende bli som en nära vän. Men detta ges endast åt dem som har tålamod, och det ges endast åt den som har en stor lycka [i sitt öde].” Surah Fussilat 41:34–35
Denna vers sammanfattar den profetiska metoden: att möta ondska med det som är bättre, inte med hat mot hat. Ibn Kathir förklarar i sin tafsir att detta är en av islams mest sublima etiska principer — att den troende genom gott bemötande kan omvandla en fiende till en vän, med Allahs tillstånd.
يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا اسْتَعِينُوا بِالصَّبْرِ وَالصَّلَاةِ ۚ إِنَّ اللَّهَ مَعَ الصَّابِرِينَ
”Ni som tror! Sök hjälp genom tålamod och bön. Allah är sannerligen med de tålmodiga.” Surah al-Baqarah 2:153
Tålamod (sabr) och bönen är, enligt klassiska exegeter som al-Qurtubi, de två grundpelare en troende ska luta sig mot i varje prövning — inklusive prövningen av att möta hån eller fientlighet på grund av sin tro.
عَجَبًا لِأَمْرِ الْمُؤْمِنِ إِنَّ أَمْرَهُ كُلَّهُ خَيْرٌ، وَلَيْسَ ذَاكَ لِأَحَدٍ إِلَّا لِلْمُؤْمِنِ
”Hur märklig är inte den troendes belägenhet — allt i hans liv är gott, och detta gäller ingen utom den troende.” Sahih Muslim 2999 (från Suhayb ibn Sinan, radiya Allahu anh)
Profeten (sallallahu alayhi wa sallam) förklarar i fortsättningen av hadithen att om den troende drabbas av motgång och bär den med tålamod, blir även det gott för honom. Imam al-Nawawi tar upp denna hadith i sin Sharh Sahih Muslim som ett av de starkaste bevisen för att ingenting — inte ens hat och orättvisa riktad mot en muslim — är förlorat i Allahs räkenskap, om det bärs med rätt hjärta.
Da’wah och gott bemötande som motmedel
Många av de mest kända konvertiterna till islam genom historien, och i vår egen tid, har vittnat om att det var muslimers goda karaktär — inte argument — som öppnade deras hjärtan. Ett vänligt bemötande, ärlighet i affärer och grannrelationer, och tålamod inför provokation är, enligt Sunnah, det mest effektiva sättet att bemöta fördomar i det svenska samhället.
Dua för de förtryckta och för dem som förtrycker
Profeten (sallallahu alayhi wa sallam) lärde sina följeslagare att be för dem som skadar dem, snarare än att svara med förbannelser. Detta innebär inte passivitet inför orättvisa — muslimer uppmuntras att anmäla hatbrott och stå upp för sina lagliga rättigheter i det svenska rättssamhället — men hjärtats grundhållning ska förbli en av barmhärtighet och hopp om vägledning även för den som i dag hyser fientlighet mot islam.
Sammanfattning — hopp mitt i motgången
Islamofobi och antimuslimsk rasism i Sverige är, som visats ovan, ett dokumenterat och mätbart fenomen — från Brås hatbrottsstatistik till rapporter om moskéattacker och diskriminering i vardagen. Samtidigt visar både Koranen och Sunnah, samt exemplet från Profetens (sallallahu alayhi wa sallam) egen tid, att denna typ av prövning har mötts av troende människor i alla generationer med tålamod, gott bemötande och orubbligt hopp om Allahs stöd. För den nya muslimen är detta en påminnelse om att man inte är ensam i denna prövning — och att belöningen för den som bär den med sabr, enligt Allahs löfte, är utan mått.
Källförteckning
- Brottsförebyggande rådet (Brå), Islamofobiska hatbrott, Rapport 2021:3, 2021.
- Brottsförebyggande rådet (Brå), Polisanmälda hatbrott med islamofobiska motiv under hösten 2023, 2024.
- Brottsförebyggande rådet (Brå), Hatbrottsstatistik 2024, bra.se.
- Regeringskansliet, Handlingsplan mot rasism och hatbrott, december 2024.
- Sveriges riksdag, Interpellation 2025/26:396, Begreppet islamofobi, 2026.
- Myndigheten för stöd till trossamfund (SST), Muslimska församlingars och föreningars utsatthet för islamofobi, 2025.
- Diskrimineringsombudsmannen (DO), Forskning om diskriminering av muslimer i Sverige, 2021.
- Ibn Kathir, Tafsir al-Qur’an al-’Azim, kommentar till Surah Fussilat 41:34–35.
- al-Qurtubi, al-Jami’ li-Ahkam al-Qur’an, kommentar till Surah al-Baqarah 2:153.
- al-Nawawi, Sharh Sahih Muslim, kommentar till hadith nr 2999.
- Ibn Hisham, al-Sira al-Nabawiyya (Profetens (sallallahu alayhi wa sallam) biografi, kapitlet om förföljelsen i Mecka).