Ladda ner som PDF

– Hur sunni-islam har format konst, arkitektur och tradition

En genomgång av sunni islam, islams fem pelare och det islamiska kulturarvets uttryck i arkitektur, kalligrafi, högtider och vardagsliv – med källhänvisningar.

Islam är världens näst största religion, och den absoluta majoriteten av världens muslimer, mellan 85 och 90 procent, tillhör den sunnitiska inriktningen. Sunniislam bygger på Koranen och profeten Muhammeds sed, sunna, och har under mer än fjorton århundraden vuxit fram till ett rikt islamiskt kulturarv som omfattar allt från moskéarkitektur och kalligrafi till högtidstraditioner och matkultur. I den här artikeln går vi igenom vad sunniislam innebär, vilka islams fem pelare är, och hur den sunnitiska trostraditionen har präglat kulturarvet i muslimska samhällen världen över och i Sverige.

Vad är sunniislam? Grunden för den största inriktningen inom islam

Sunniislam, eller sunnitisk islam, är den största grenen inom islam och räknas som världens största religiösa inriktning över huvud taget. Namnet kommer av sunna, det vill säga profeten Muhammeds sed och levnadssätt, som sunnimuslimer ser som ett föredöme vid sidan av Koranen.

Enligt sunnitisk tradition utsåg Muhammed aldrig någon efterträdare innan sin död år 632, utan det var hans nära vän och rådgivare Abu Bakr som valdes till den första kalifen och blev både politisk och andlig ledare för det muslimska samfundet. Sunnimuslimer vördar därför Abu Bakr tillsammans med Omar, Othman och Ali som de fyra ”rättvist vägledda kaliferna”.

Skillnaden mellan sunni och shia

Delningen mellan sunni- och shiamuslimer uppstod redan i samband med Muhammeds död, när frågan om vem som skulle efterträda honom splittrade det muslimska samfundet. Sunniter menade att ledarskapet skulle gå till den mest lämpade bland profetens anhängare, medan shiamuslimer ansåg att positionen borde gå i arv inom Muhammeds familj, till hans kusin och svärson Ali.

I dag lever de flesta shiamuslimer i länder som Iran, Irak och Bahrain, medan sunniislam dominerar i de allra flesta muslimska majoritetsländer. Trots de historiska och teologiska skillnaderna delar sunni- och shiamuslimer stora delar av trons kärna, och båda grenarna rymmer i sin tur flera undergrupper och inriktningar, till exempel sufismen.

Koranen, sunna och hadith som grund för sunnitisk islam

Inom sunniislam är Koranen, sunna och ijma (den lärda konsensus) grunden för all islamisk rättslära, sharia. Sunnitiska muslimer följer fyra klassiska rättsskolor som tolkar Koranen och sunna, och eftersom uppenbarelsen anses fullbordad genom Muhammed kan i princip vilken muslimsk man som helst utbilda sig till imam.

De muntligt överlämnade berättelserna om vad Muhammed sagt, gjort eller godkänt kallas hadither, och de utgör tillsammans sunna – den tradition som gett sunniislam dess namn. Sex hadithsamlingar räknas som särskilt centrala inom sunnitisk teologi.

Islams fem pelare: grunden för religiös praktik och kulturarv

Islams fem pelare utgör de grundläggande plikter som ska fullgöras av alla muslimer, oavsett kulturell bakgrund eller nationalitet. Pelarna beskrivs i en känd hadith där profeten Muhammed liknar dem vid de pelare som bär upp hela byggnaden islam, och de har genom historien också format mycket av det islamiska kulturarvet – från moskéarkitektur till högtidstraditioner.

Shahada – trosbekännelsen

Shahada, trosbekännelsen, är den första och mest grundläggande pelaren och innebär att man vittnar om att det inte finns någon gud utom Gud och att Muhammed är hans sändebud. Att uttala shahada med övertygelse är det som formellt gör en person till muslim, och bekännelsen bekräftar både monoteismen (tawhid) och avvisandet av månggudadyrkan (shirk). Just denna trosbekännelse är också ett återkommande motiv inom islamisk kalligrafi, bland annat utsmyckad i sten och kakel i moskéer världen över.

Salah – bönen fem gånger om dagen

Salah, den rituella bönen, utförs fem gånger per dygn i riktning mot Kaba i Mecka och är en direkt kontaktpunkt mellan den troende och Gud. Bönen ska helst genomföras disciplinerat och i grupp, vilket historiskt sett också är en av anledningarna till att moskén utvecklades till en central byggnad i det islamiska samhällslivet och kulturarvet.

Zakat – allmosan och social rättvisa

Zakat innebär att muslimer med tillräckliga tillgångar ger en fastställd andel, vanligtvis 2,5 procent av sparat kapital, till behövande. Zakat betraktas inte som en frivillig gåva utan som en religiös skyldighet som renar egendom och hjärta från girighet, och har historiskt bidragit till att finansiera skolor, sjukhus och andra institutioner i det islamiska kulturarvet.

Sawm – fastan under ramadan

Sawm, fastan under månaden ramadan, innebär avhållsamhet från mat, dryck och andra behov från gryning till solnedgång. Ramadan är samtidigt en tid för andlig fördjupning, gemensamma måltider och firande, vilket gjort högtiden till en av de mest kulturellt synliga delarna av islam, med gemensam iftar, moskébesök och avslutande högtiden Eid al-Fitr.

Hajj – vallfärden till Mecka

Hajj, vallfärden till Mecka, ska genomföras minst en gång i livet av den som har fysisk och ekonomisk möjlighet. Vallfärden samlar miljontals muslimer från hela världen varje år och är ett av de tydligaste exemplen på hur religiös praktik inom sunniislam skapar ett levande, globalt kulturarv som förenar människor över nationsgränser.

Det islamiska kulturarvet i konst och arkitektur

Det islamiska kulturarvet omfattar en rik tradition av arkitektur, konst och hantverk som vuxit fram parallellt med den religiösa praktiken. Moskéer, mausoleer och andra historiska byggnadsverk vittnar om ett arv som muslimska samhällen världen över, från Turkiet till Centralasien, i dag arbetar aktivt för att bevara och restaurera.

Islamisk kalligrafi – Guds ord som konstform

Eftersom klassisk sunnitisk tradition är återhållsam med bildframställningar av levande varelser i religiösa sammanhang har kalligrafi blivit en av islams mest framträdande konstformer. Koranverser och trosbekännelsen, shahada, återges i utsmyckad arabisk kalligrafi på allt från moskéväggar och stentavlor till keramik och textilier, och konstformen förenar skönhetsvärden med andlig betydelse.

Moskéer och islamisk arkitektur

Den islamiska arkitekturen kännetecknas av minareter, kupoler, böneutrymmen orienterade mot Mecka och rikt dekorerade fasader. Städer med lång islamisk historia, som Bursa och Adana i Turkiet, är kända för sina moskéarkitektoniska underverk, och lokala myndigheter driver ofta restaureringsprojekt för att bevara historiska moskéer, gravar och andra kulturella platser åt kommande generationer.

Geometriska mönster, keramik och traditionellt hantverk

Vid sidan av kalligrafin är geometriska mönster, keramik, träsnideri och textilkonst centrala uttryck för det islamiska kulturarvet. Hantverkstraditioner som marmoreringskonsten ebru och den islamiska kalligrafiformen hatt lever kvar och firas som en del av den muslimska kulturella identiteten i många länder än i dag.

Kulturarvet i vardagen: högtider, mat och gemenskap

Ramadan och Eid-högtiderna

Ramadan och de båda Eid-högtiderna, Eid al-Fitr och Eid al-Adha, hör till de mest synliga delarna av det islamiska kulturarvet i vardagen. Högtiderna firas med gemensamma böner, festmåltider och utbyte av gåvor, och stärker gemenskapen både inom familjen och i det bredare muslimska samfundet.

Islamisk matkultur

Matkulturen är en viktig del av det islamiska kulturarvet och varierar starkt mellan regioner, samtidigt som gemensamma drag som halalmat och gästfrihet återkommer. Lokala rätter, som exempelvis den turkiska adana-kebaben, har ofta växt fram i samspel med regionens islamiska historia och blivit en del av den kulinariska identiteten.

Utbildning, moskéer och madrasor

Islamisk utbildning har historiskt bedrivits vid madrasor, religiösa skolor knutna till moskéer, där Koranstudier, hadithlära och rättslära förmedlats vidare genom generationer. Denna utbildningstradition lever kvar i dagens muslimska samfund, samtidigt som moderna universitet och islamiska studiecenter kompletterar den klassiska undervisningen.

Islam och kulturarvet i Sverige

Den stora majoriteten av Sveriges och världens muslimer är sunnimuslimer, medan en mindre andel är shiamuslimer. Det svenska muslimska civilsamhället speglar den internationella mångfalden inom sunniislam: förbundet FIFS grundades huvudsakligen av personer med rötter i arabisk och turkisk kultur, medan en senare brytning ledde till bildandet av SMF, i hög grad längs etniska linjer.

Muslimska organisationer och moskéer i Sverige

I dag får flera svenska muslimska riksorganisationer statligt stöd genom Myndigheten för stöd till trossamfund (SST), och antalet församlingar har vuxit i takt med att nya flyktinggrupper från muslimska majoritetsländer i Afrika och Asien har etablerat sig i landet. Trots skillnaderna mellan sunni- och shiaförsamlingar samverkar de ofta inom samma riksorganisationer, vilket gör det svenska islamiska kulturarvet till en blandning av flera regionala traditioner.

Bevarande av det islamiska kulturarvet i dag

Bevarandet av det islamiska kulturarvet är en aktiv process i många länder. Restaureringsprojekt säkerställer underhåll av historiska moskéer, gravar och kulturplatser, medan museer och kulturcentrum visar upp islamisk konst och historiska föremål för allmänheten. Målet är att framtida generationer ska kunna uppskatta och förstå den islamiska kulturens värderingar, estetik och historia, samtidigt som religiös praktik och kulturarv fortsätter att utvecklas i takt med samhället.

Vanliga frågor om islam och kulturarvet

Vad är skillnaden mellan sunni och shia?

Skillnaden går tillbaka till frågan om vem som skulle efterträda profeten Muhammed. Sunnimuslimer menar att Abu Bakr var den rättmätige efterträdaren, medan shiamuslimer anser att ledarskapet borde ha gått till Muhammeds kusin och svärson Ali och hans ättlingar. I dag är cirka 85–90 procent av världens muslimer sunniter.

Vilka är islams fem pelare?

Islams fem pelare är shahada (trosbekännelsen), salah (bönen), zakat (allmosan), sawm (fastan under ramadan) och hajj (vallfärden till Mecka). Tillsammans utgör de grunden för muslimsk religiös praktik inom sunniislam.

Varför är kalligrafi så viktig inom islamisk konst?

Eftersom klassisk islamisk tradition är återhållsam med figurativa avbildningar i religiösa sammanhang har det arabiska skriftspråket, och särskilt återgivningen av Koranens ord, utvecklats till en av islams mest framstående konstformer och en central del av det islamiska kulturarvet.

Var kan man se exempel på islamiskt kulturarv i dag?

Historiska moskéer, madrasor och mausoleer i städer som Bursa och Adana i Turkiet är kända exempel på bevarat islamiskt kulturarv, men även i Sverige finns ett levande kulturarv genom moskéer, muslimska organisationer och högtidsfiranden som speglar den sunnitiska majoritetens traditioner.

Källor

  • 1. Islam och muslimer i Sverige – Forum för levande historia. https://www.levandehistoria.se/for-skola/kompetensutveckling-for-dig-som-arbetar-med-utbildning/att-forebygga-och-motverka-islamofobi-i-skolan/stark-era-kunskaper/islam-och-muslimer-i-sverige
  • 2. Olika riktningar inom islam – SO-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/islam/olika-riktningar-inom-islam
  • 3. Vad är skillnaden mellan shia- och sunnimuslimer? – Världens Historia. https://varldenshistoria.se/samhalle/religionshistoria/skillnaden-mellan-shia-och-sunnimuslimer
  • 4. Sunni – SO-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/sunni
  • 5. Religion och tradition – Svenska Afghanistankommittén. https://sak.se/lar-kanna-afghanistan/kultur/religion-och-tradition/
  • 6. Sunni Islam – Wikipedia (engelska). https://en.wikipedia.org/wiki/Sunni_Islam
  • 7. Bursa, Turkiet – Islamisk historia, arkitektur och kultur – IqraSense. https://www.iqrasense.com/sv/muslimsk-kultur/bursa-Turkiet-islamisk-historia-arkitektur-och-kultur.html
  • 8. Adana, Turkiet – Islamisk historia, arkitektur och kultur – IqraSense. https://www.iqrasense.com/sv/muslimsk-kultur/adana-turkiet-islamisk-historia-arkitektur-och-kultur.html
  • 9. Islams fem pelare – Wikipedia. https://sv.wikipedia.org/wiki/Islams_fem_pelare
  • 10. Islams fem pelare – Assalam/Hässleholms moské. https://www.hassleholmsmoske.se/islams-fem-pelare/
  • 11. Trosbekännelsen i islam – shahada – islam.se. https://islam.se/pelare/trosbekannelsen/
  • 12. Islams fem pelare – Bilal.se. https://bilal.se/islams-5-pelare/
  • 13. De fem pelarna – grunden för islams religionsutövning – SO-rummet. https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/de-fem-pelarna-grunden-islams-religionsutovning