TAFSIR AV Kapitel 112, al-Ikhlas ~ Guds unika enhet

av

Kapitel 112: En tredjedel av Koranen

Beskrivning: En tolkning av kapitel 112 som kretsar kring Guds begrepp i islam.
Av Dr. Bilal Philips

  1. Säg: ”Han är Allah, den Unike.”
  2. ”Allah, den Självtillräcklige.”
  3. ”Han föder inte och är inte född.”
  4. ”Och ingen är Hans like.”

(1)
Säg: ”Han är Allah, den Unike.”
Denna vers representerar Allahs egen bekräftelse av Hans unika monoteism, Hans oöverträffade enhet. Den första versen är en befallning till Profeten, må Guds nåd och välsignelser vara över honom, och till den som läser eller reciterar denna vers, att bekräfta Allahs unika enhet. Han är en, utan någon annan som liknar Honom. Det finns många ”enheter” i denna värld, men de är inte unika eftersom varje enhet har andra som liknar den. Till exempel finns det ett Mount Everest, men det finns andra höga berg som liknar det. När det gäller Allah finns det ingen enhet som liknar Honom. Alla andra enheter kan delas upp i delar, medan Allah är unik i sin enhet och odelbar.

(2)
Allah, den Självtillräcklige.
Allahs unikhet visar sig i Hans självständighet. Alla skapade varelser har behov och är beroende av andra för att få dem uppfyllda. Allah behöver ingenting av sin skapelse, eftersom ingenting de gör kan förbättra Hans redan fullkomliga tillstånd. Denna egenskap av självständighet uppmanar de troende att reflektera över syftet och målet med sin tillbedjan. De flesta dyrkar som om de gör Gud en tjänst. Människans skapelse syftar till att dyrka Allah eftersom alla människor har behov av att dyrka Honom. Han har inget behov av dem. Människan behöver tillbedja och prisa Gud eftersom lydnad till den gudomliga lagen är nyckeln till framgång i detta liv och i det nästa.

(3)
”Han föder inte och är inte född.”
Denna vers beskriver ytterligare en aspekt av Allahs unika enhet. Falska religioner framställer ofta Gud i mänskliga termer genom att ge Honom mänskliga egenskaper eller form. Versen behandlar två kännetecken hos människor och levande varelser: att födas och att föda. ”Han föder inte” eftersom inget liknar Honom. Ett barn skapas av delar från sina föräldrar och liknar dem därför. Om Gud födde, skulle det finnas en annan gud som liknade Honom, vilket Hans unikhet förnekar. Det är inte passande, eftersom att ha barn kräver en partner av samma art, och det skulle reducera Gud till skapelsens nivå. Vissa säger: ”Eftersom Gud kan göra allt, borde Han kunna ha en son.” Men det är inte passande, eftersom det skulle göra Gud lik sina skapelser. Människor får barn av behov – för hjälp i livet eller för att fortsätta sin existens genom avkomma. Genom att beskriva sig själv som Självtillräcklig har Allah förnekat detta.

”Han är inte född” förkastar också föreställningen att Jesus är Gud, eftersom han föddes. För att Gud skulle födas måste Han först ha varit icke-existerande, vilket strider mot Hans eviga existens.

(4)
”Och ingen är Hans like.”
Allah avslutar kapitlet med en bekräftelse av den första versen. Om Gud är unik, kan ingen vara Hans like. Om ingen är Hans like, är Han ensam unik. Om Han är Självtillräcklig och allt skapat är beroende av Honom, kan inget i skapelsen vara Hans jämlike. Om Han varken föder eller är född, medan allt skapat kommer till efter en tid av icke-existens, kan ingen vara Hans jämlike. Alla skapade ting har sin motsvarighet eller sitt par. Om Skaparen vore av samma art, skulle Han ha en motsvarighet.

Sammanfattning

Detta kapitel innehåller Guds beskrivning. Det uppenbarades för att bemöta föreställningar om Hans likhet, form, ursprung och avkomma. De som gör bilder eller statyer av Allah påstår likhet. De som dyrkar andra vid sidan av Honom påstår likhet. Men inget är likt Honom i Hans egenskaper, Hans herravälde eller Hans gudomlighet. Därför är det endast Han som förtjänar att dyrkas.

Verserna (Koranen 112:1–4)

  1. Säg: ”Han är Allah, den Ende.”
  2. ”Allah, den Självtillräcklige, som alla behöver.”
  3. ”Han föder inte och är inte född.”
  4. ”Ingen är jämförbar med Honom.”
KORANEN & SUNNAH