TAFSIR AV Kapitel 92, al-Layl ~ Natten

Kapitel 92 – al-Layl: Vägen till ljus eller mörker

Kapitel 92, Al-Layl ~ Natten

Beskrivning:
Dubbel bilder; de som strävar efter att behaga Gud och de som föredrar att vända sig bort från Hans vägledning.

Inledning

Natten är ett kort kapitel mot slutet av Koranen som uppenbarades i Mecka. Det innehåller 21 korta verser och tillför ännu en dimension till islams grundläggande principer som finns i alla meckanska kapitel. Ämnet liknar mycket det föregående kapitlet, därför har lärda dragit slutsatsen att de uppenbarades ungefär under samma tidsperiod. Det behandlar två olika sätt att leva och förklarar kontrasten mellan deras slutliga utgångar. Gud varnar för att det finns konsekvenser för varje väg en människa väljer att följa. Därför erbjuder Han oss vägledning för att hjälpa oss att göra de rätta valen.

Verserna 1–3 – Tre eder

Vid natten när den sänker sig och täcker allt med mörker, och vid dagens ljusa och strålande framträdande, och vid Den som skapade både man och kvinna. Gud inleder detta kapitel med en serie av tre eder. Gud svär vid både dagen och natten och beskriver dem vältaligt. Natten faller och döljer allt, men sedan kommer dagen och i sitt ljus avslöjar och uppenbarar allt. Två kontrasterande visioner av skapelsens cykliska natur följs snabbt av kontrasten mellan man och kvinna. Gud skapade universum och Han definierar dess syfte. Och det är Gud som ansvarar för skapelsen av man och kvinna. De skapades inte förgäves och de skapades inte för att leva ett liv utan syfte.

Verserna 4–7 – De på den rätta vägen

Era ansträngningar är olika; de skiljer sig mycket och leder till helt olika slutsatser. Först finns den person som är givmild, medveten om Gud och tror på godhet. Gud kommer att underlätta denna persons väg. Godhet innefattar rätt inställning till tro, uppförande och moral. Den person som är på den rätta vägen är generös med det Gud har skänkt, erkänner och är medveten om Guds nåd och generositet, och uppför sig på ett sätt som anstår en troende på Gud. Detta innebär att den som strävar efter att behaga Gud kommer att finna sitt liv utvecklas med den lätthet som kännetecknar universums natur, allt rör sig på det sätt det är avsett. Dagen följer natten i oändlig harmoni. Den rättfärdige finner en väg som leder till värdighet och tillfredsställelse.

Verserna 8–11 – De som väljer den felaktiga vägen

Å andra sidan finns den person som är snål och anser sig själv vara självförsörjande och inte i behov av Gud. Han tror inte på godhet. Gud kommer att underlätta hans väg mot svårighet. Och hans rikedom kommer inte att vara till någon nytta för honom när han störtar huvudstupa i Helvetets eld. Detta är den person som inte offrar något för Gud, som inte är generös med den rikedom Gud har skänkt honom, och som inte tror på de budskap och varningar som Gud har sänt till honom och till hela mänskligheten. Gud gör hans ansträngningar svåra; han kanske tror att han blir framgångsrik men han misstar sig allvarligt. Gud har berövat honom de glädjeämnen som borde komma från hans dagliga ansträngningar. Han är ständigt i krig med sin natur, sitt samvete, de lagar som Skaparen har fastställt och det samhälle han lever i. När han strävar efter att tillfredsställa sina egna intressen och begär på alla möjliga sätt, överträder alla moraliska gränser för ärlighet och ädelhet, och när de människor han möter skadas av honom, känner han sig vanärad i sina egna ögon och måste kollidera vid varje steg med det samhälle han lever i. När hans branta nedgång börjar kommer han att inse att han inte kan använda den rikedom han samlat på sig. Välstånd i detta liv är inte ett tecken på framgång i Efterlivet.

Verserna 12–13 – Gud ger vägledning

Gud har beslutat att det åligger Honom att ge vägledning till mänskligheten. Denna värld och nästa tillhör Gud; Han är början och slutet. Överallt, varje plats och varje tid är en del av Guds herravälde. Han sände profeter till varje nation för att visa dem sanningen och det bästa sättet att leva. Om en person söker denna världs godhet är det endast Gud som kan ge den, och om det är hemmet i Efterlivet som du strävar efter är det Gud som ger det också. En aspekt av Guds barmhärtighet är att Han säkert ger vägledning till den som uppriktigt söker den.

Verserna 14–17 – En varning

Gud säger därför: Jag varnar er för den flammande Elden. De mest onda individerna som förnekade sanningen och vände sig bort kommer att gå in i den rasande Elden. Men de fromma, rättfärdiga människorna kommer att hållas långt borta från den. Återigen en harmonisk skillnad mellan belöningen för att göra det rätta och straffet för att välja att bete sig på fel sätt. Den som inte svarar när Gud kallar honom med tydlig vägledning kommer att möta konsekvenserna. Dessa är de mest eländiga människorna, för det finns ingen eländighet värre än att möta Helvetets eld. I kontrast kommer de som svarar när Gud kallar att få en lycklig belöning.

Verserna 18–21 – De som är väl tillfreds

Den person som ger generöst av sin rikedom som ett sätt att rena sig själv och behaga Gud, och utan att hoppas eller avse att hans generositet ska återgäldas på något jordiskt sätt, kommer snart att bli mycket nöjd med Guds generositet. Han kommer verkligen att vara väl tillfreds, nöjd med sin religion och med sitt öde. Denna person kommer att vara väl tillfreds och nöjd med sitt liv i denna värld, och hans belöning i Efterlivet. Gud kommer att vara nöjd med honom och Han kommer att välsigna honom.

KAPITEL 92