KORANENS BUDSKAP KAPITEL 73

SURAH al-Muzzammil

Kapitelnamn: Surat al-Muzzammil vilket betyder ”Den höljde sig i mantel”.
Den består av 20 verser och uppenbarades i Mekka (med undantag för en vers som enligt vissa uppenbarades i Medina).

Kapitlet inleds med att profeten Muhammad uppmanas att stå upp om natten och recitera Koranen med eftertanke. Det betonar nattbönen (qiyam al-layl) som en kraftfull form av andlig disciplin och förberedelse för profetens uppdrag. Suran framhäver att Koranen är tung och allvarlig, och att uthållighet, tålamod och tillbedjan är nödvändiga för att bära dess börda. Den uppmanar också till att lämna de förnekande åt Guds dom och påminner om tidigare folk som förkastade sanningen. Avslutningen ger lättnad genom att tillåta flexibilitet i nattbönen, men betonar fortsatt bön, recitation och välgörenhet.


I GUDS DEN NÅDERIKES DEN BARMHÄRTIGES NAMN

DU som täcker över dig [med din mantel]! (1)
Vaka [i bön] under natten, inte hela, (2)
men halva natten – eller förkorta denna tid något, (3)
eller förläng den – och läs högt ur Koranen i en lugn och jämn rytm, med klart uttal och tanken fäst vid dess mening. (4)
Vi inpräglar i ditt [hjärta] ord av stor vikt. – (5)
Den nattliga [bönen] går med stadigare steg och dess ord ljuder renare, (6)
medan en strid ström av ärenden om dagen påkallar din uppmärksamhet. (7)
Åkalla alltid din Herres namn och ge dig i din andakt hän åt Honom med hela din själ. (8)
Han är Herre över öst och väst; ingen gudom finns utom Han. Lita därför [i allt] till Honom som din Beskyddare (9)
och bär vad [illasinnade människor] säger med tålamod, men håll dig värdigt på avstånd från dem. (10)
Och lämna åt Mig att [ta itu med] dem som förnekar sanningen [i Mina budskap] och ägnar sig åt att njuta av livets goda [utan en tanke på evigheten]. Låt dem hållas ännu en liten tid! (11)
Hos Oss ligger bojor [i beredskap] och helvetets eld väntar (12)
och föda som kväver [den ätande], och [annat] svårt lidande, (13)
den Dag då jorden och bergen skall bäva och bergen bli till drivor av lös sand. (14)
VI HAR sänt ett sändebud till er, som skall vittna mot er, liksom Vi sände ett sändebud till Farao. (15)
Men Farao lydde inte sändebudet och Vi straffade honom med ett fruktansvärt straff. (16)
Om ni framhärdar i att förneka sanningen, hur skall ni skydda er mot [följderna av detta] den Dag då barnens lockar skall gråna, (17)
himlen skall rämna och Hans löfte bli verklighet (18)
Detta är en påminnelse. Låt nu den som vill, söka en väg till sin Herre [medan det är tid]! (19)
DIN HERRE vet att du [Muhammad] vakar [i bön] nästan två tredjedelar av natten eller halva natten eller en tredjedel av den, tillsammans med några av dina följeslagare. Och Gud, som fastställer nattens och dagens längd, vet att ni inte håller räkning på [era vakor] och Han vänder Sig till er [och lättar i Sin barmhärtighet era bördor]. Läs således ur Koranen vad ni med lätthet kan läsa. [Gud] vet att det kommer att finnas sjuka bland er och andra som färdas långt bort för att söka [den utkomst som] Han i Sin godhet [beviljar dem], och andra som kämpar för Guds sak. Läs alltså vad ni med lätthet kan läsa och förrätta bönen och hjälp de behövande och ge Gud ett lån av goda gärningar – varje god handling som ni sänder framför er [till Domen] skall ni återfinna hos Gud, förskönad och [följd av] en rikare belöning. Och be om Guds förlåtelse för era synder – Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig! (20)


KORANEN & SUNNAH