Sura 80 – Abasa (”Han rynkade pannan”), en Makki-sura som inleds med en profetisk tillrättavisning, och därefter lyfter fram Qurʾanens värdighet, människans otacksamhet och Domens dag.
Vers 80:1
عَبَسَ وَتَوَلَّىٰ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| عَبَسَ | ʿabasa | han rynkade pannan |
| وَتَوَلَّىٰ | wa-tawalla | och vände sig bort |
Teologisk innebörd:
Versen inleder med en mild förebråelse till Profeten ﷺ: ”Han rynkade pannan och vände sig bort.” Detta syftar på ett tillfälle då Profeten fokuserade på en mäktig person och omedvetet avvisade en blind man (Abdullah ibn Umm Maktum) som sökte vägledning.
- al-Tabari: versen visar att även Profeten tillrättavisas – vilket bekräftar hans mänsklighet och Qurʾanens gudomliga källa.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att Gud värderar uppriktig sökande mer än social status.
- al-Jalalayn: ʿabasa wa-tawalla är en subtil förebråelse – inte klander i hård mening.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att vägledning prioriteras framför världslig makt.
- Bernström: poetisk bild av inre spänning mellan uppdrag och mänsklig reaktion.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Qurʾanen är uppriktig – även i att korrigera Profeten.
Vers 80:2
أَن جَآءَهُ ٱلْأَعْمَىٰ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| أَن | an | eftersom / då |
| جَآءَهُ | jaʾahu | han kom till honom |
| ٱلْأَعْمَىٰ | al-aʿma | den blinde |
Teologisk innebörd:
Versen förklarar orsaken till reaktionen: ”Eftersom den blinde kom till honom.” Detta är en bekräftelse på att Gud ser den uppriktige sökaren – oavsett yttre status.
- al-Tabari: den blinde mannen sökte vägledning – och det är detta Gud värderar.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att Gud prioriterar hjärtats uppriktighet.
- al-Jalalayn: al-aʿma är Abdullah ibn Umm Maktum – en av de första troende.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att tillgänglighet till vägledning inte får styras av sociala normer.
- Bernström: poetisk bild av den osynliges värde.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Gud ser det vi förbiser.
Vers 80:3
وَمَا يُدْرِيكَ لَعَلَّهُۥ يَزَّكَّىٰ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَمَا | wa-ma | och vad |
| يُدْرِيكَ | yudrika | får dig att veta |
| لَعَلَّهُۥ | laʿallahu | kanske han |
| يَزَّكَّىٰ | yazzakka | renar sig / förbättrar sig |
Teologisk innebörd:
Versen påminner om det osynliga i människors inre: ”Och vad får dig att veta – kanske han renar sig?” Detta är en bekräftelse på att vägledning kan finnas där man minst anar det.
- al-Tabari: versen visar att Profeten inte kunde veta vem som skulle ta emot vägledning.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att Gud vet – och människan inte ska döma efter yta.
- al-Jalalayn: yazzakka betyder att han söker rening – från synder och okunnighet.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att varje sökare förtjänar respekt och uppmärksamhet.
- Bernström: poetisk bild av det möjliga i varje själ.
- Yusuf Ali: påminnelse om att vägledning är ett mysterium – och en möjlighet.
Vers 80:4
أَوْ يَذَّكَّرُ فَتَنفَعَهُ ٱلذِّكْرَىٰ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| أَوْ | aw | eller |
| يَذَّكَّرُ | yadhdhakkaru | tar till sig påminnelsen |
| فَتَنفَعَهُ | fa-tanfaʿahu | så att den gagnar honom |
| ٱلذِّكْرَىٰ | adh-dhikra | påminnelsen |
Teologisk innebörd:
Versen fortsätter med möjligheten till andlig nytta: ”Eller så tar han till sig påminnelsen – och den gagnar honom.” Detta är en bekräftelse på Qurʾanens roll som påminnelse – och människans potential att förändras.
- al-Tabari: versen visar att även en kort påminnelse kan ha djup effekt.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att vägledning kan ske i det tysta – utan dramatik.
- al-Jalalayn: yadhdhakkar betyder att han minns Gud – och det gagnar honom.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att varje själ har potential till förbättring.
- Bernström: poetisk bild av påminnelsens frö.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Qurʾanen är till för dem som vill minnas.
Vers 80:5
أَمَّا مَنِ ٱسْتَغْنَىٰ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| أَمَّا | amma | men vad gäller |
| مَنِ | mani | den som |
| ٱسْتَغْنَىٰ | istaghna | anser sig vara oberoende / självförsörjande |
Teologisk innebörd:
Versen skiftar fokus till den arrogante: ”Men vad gäller den som anser sig vara oberoende…” Detta är en beskrivning av de självtillräckliga – som inte söker vägledning.
- al-Tabari: istaghna betyder att han tror sig inte behöva Gud eller vägledning.
- Ibn Kathir: detta är en bild av de mäktiga i Quraysh – som avvisade budskapet.
- al-Jalalayn: versen visar kontrasten mellan den ödmjuke och den arrogante.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att självtillräcklighet är ett hinder för tro.
- Bernström: poetisk bild av andlig isolering.
- Yusuf Ali: påminnelse om att högmod stänger dörren till vägledning.
Vers 80:6
فَأَنتَ لَهُۥ تَصَدَّىٰ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| فَأَنتَ | fa-anta | så du |
| لَهُۥ | lahu | åt honom |
| تَصَدَّىٰ | tasadda | vänder dig / bemödar dig / engagerar dig |
Teologisk innebörd:
Versen fortsätter tillrättavisningen: ”Så du vänder dig till honom.” Detta syftar på att Profeten ﷺ gav sin uppmärksamhet till en mäktig man som inte sökte vägledning, i stället för den blinde som gjorde det.
- al-Tabari: Profeten hoppades att den mäktige skulle tro – men prioriteringen var fel.
- Ibn Kathir: detta är en bild av mänsklig strategi – som Gud korrigerar.
- al-Jalalayn: tasadda betyder att bemöda sig – med hopp om påverkan.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att vägledning inte ska styras av status.
- Bernström: poetisk bild av felriktad iver.
- Yusuf Ali: påminnelse om att uppriktighet väger tyngre än inflytande.
Vers 80:7
وَمَا عَلَيْكَ أَلَّا يَزَّكَّىٰ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَمَا | wa-ma | och det är inte |
| عَلَيْكَ | ʿalayka | på dig / ditt ansvar |
| أَلَّا | alla | att inte |
| يَزَّكَّىٰ | yazzakka | rena sig / förbättra sig |
Teologisk innebörd:
Versen påminner om gränsen för profetiskt ansvar: ”Och det är inte ditt ansvar om han inte renar sig.” Detta är en bekräftelse på att vägledning är Guds sak – Profetens uppgift är att förmedla.
- al-Tabari: Profeten är inte ansvarig för resultatet – bara för budskapet.
- Ibn Kathir: detta är en tröst – att vägledning inte kan tvingas fram.
- al-Jalalayn: versen visar att människans mottaglighet är utanför Profetens kontroll.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att läraren vägleder, men Gud öppnar hjärtat.
- Bernström: poetisk bild av gränsen mellan kallelse och gensvar.
- Yusuf Ali: påminnelse om att ansvar är delat – men fri vilja består.
Vers 80:8
وَأَمَّا مَن جَآءَكَ يَسْعَىٰ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَأَمَّا | wa-amma | men vad gäller |
| مَن | man | den som |
| جَآءَكَ | jaʾaka | kom till dig |
| يَسْعَىٰ | yasʿa | ivrigt söker / anstränger sig |
Teologisk innebörd:
Versen återvänder till den blinde mannen: ”Men vad gäller den som kom till dig och ansträngde sig…” Detta är en hyllning till uppriktigt sökande – oavsett yttre förutsättningar.
- al-Tabari: han kom självmant – med vilja att lära.
- Ibn Kathir: detta är en bild av sann andlig strävan.
- al-Jalalayn: yasʿa betyder att han rörde sig snabbt – trots sin blindhet.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Gud värderar intention och ansträngning.
- Bernström: poetisk bild av ivrig närhet.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Gud ser hjärtats rörelse.
Vers 80:9
وَهُوَ يَخْشَىٰ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَهُوَ | wa-huwa | och han |
| يَخْشَىٰ | yakhsha | fruktar (Gud) / har vördnad |
Teologisk innebörd:
Versen beskriver den inre drivkraften hos den blinde: ”Och han fruktar (Gud).” Detta är en bekräftelse på att sann vördnad är det som gör en människa värdig vägledning.
- al-Tabari: han fruktar Gud – och söker vägledning i ödmjukhet.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att inre fruktan väger tyngre än yttre status.
- al-Jalalayn: yakhsha är vördnad – inte rädsla, utan respekt.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att fruktan är en drivkraft till förbättring.
- Bernström: poetisk bild av inre bävan.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Gud ser hjärtats tillstånd.
Vers 80:10
فَأَنتَ عَنْهُ تَلَهَّىٰ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| فَأَنتَ | fa-anta | så du |
| عَنْهُ | ʿanhu | från honom |
| تَلَهَّىٰ | talahha | vänder dig bort / distraheras |
Teologisk innebörd:
Versen avslutar tillrättavisningen: ”Så du vände dig bort från honom.” Detta är en mild förebråelse – att Profeten ﷺ, i sin iver att nå eliten, tillfälligt förbise den mest mottaglige.
- al-Tabari: talahha betyder att vara upptagen – inte av ointresse, utan av strategi.
- Ibn Kathir: detta är en bild av mänsklig prioritering – som Gud korrigerar.
- al-Jalalayn: versen visar att även Profeten behövde påminnas om vägledningens etik.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att uppriktighet alltid ska prioriteras.
- Bernström: poetisk bild av förbiseende.
- Yusuf Ali: påminnelse om att även de bästa kan behöva korrigering – i kärlek.
Vers 80:11
كَلَّآ إِنَّهَا تَذْكِرَةٌۭ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| كَلَّآ | kalla | nej! / sannerligen inte! |
| إِنَّهَا | innaha | sannerligen, den (Qurʾanen) |
| تَذْكِرَةٌۭ | tadhkirah | är en påminnelse |
Teologisk innebörd:
Versen förkunnar Qurʾanens funktion: ”Nej! Sannerligen, den är en påminnelse.” Detta är en bekräftelse på att Qurʾanen är till för att väcka, vägleda och påminna – inte för att imponera eller underhålla.
- al-Tabari: kalla är en väckning – Qurʾanen är inte att förneka, utan att ta till sig.
- Ibn Kathir: detta är en bild av Qurʾanens roll som moralisk och andlig väckarklocka.
- al-Jalalayn: tadhkirah är en påminnelse – för hjärtat, inte bara för intellektet.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Qurʾanen är till för att förändra människan.
- Bernström: poetisk bild av uppvaknande.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Qurʾanen är en kallelse till insikt.
Vers 80:12
فَمَن شَآءَ ذَكَرَهُۥ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| فَمَن | fa-man | så den som |
| شَآءَ | shaʾa | vill |
| ذَكَرَهُۥ | dhakarahu | minns den / tar till sig den |
Teologisk innebörd:
Versen betonar mottagarens ansvar: ”Så den som vill, tar till sig den.” Detta är en bekräftelse på att vägledning är tillgänglig – men kräver vilja och öppenhet.
- al-Tabari: versen visar att Qurʾanen är till för alla – men inte alla vill ta emot.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att fri vilja är en förutsättning för tro.
- al-Jalalayn: dhakarahu betyder att ta Qurʾanen till hjärtat – inte bara till tungan.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att vägledning kräver aktivt gensvar.
- Bernström: poetisk bild av inre mottaglighet.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Gud erbjuder – men människan väljer.
Vers 80:13
فِى صُحُفٖ مُّكَرَّمَةٍۢ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| فِى | fi | i |
| صُحُفٖ | suhufin | skrifter / blad |
| مُّكَرَّمَةٍۢ | mukarramah | ädla / hedrade |
Teologisk innebörd:
Versen beskriver Qurʾanens upphöjda förvaringsform: ”I ädla skrifter.” Detta är en bekräftelse på att Qurʾanen är bevarad, helig och värdig – både i form och innehåll.
- al-Tabari: suhuf är de himmelska skrifterna – där Qurʾanen är nedtecknad.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att Qurʾanen är bevarad hos Gud – i ära.
- al-Jalalayn: mukarramah betyder att den är upphöjd – inte som vanliga texter.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Qurʾanen är helig i både källa och form.
- Bernström: poetisk bild av skriftens värdighet.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Qurʾanen är en himmelsk gåva.
Vers 80:14
مَّرْفُوعَةٖ مُّطَهَّرَةٍۢ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| مَّرْفُوعَةٖ | marfuʿatin | upphöjda / högt placerade |
| مُّطَهَّرَةٍۢ | mutahharah | renade / helgade |
Teologisk innebörd:
Versen förtydligar skrifternas status: ”Upphöjda, renade.” Detta är en bekräftelse på att Qurʾanen är fri från fel, orenhet och mänsklig förvanskning.
- al-Tabari: marfuʿah betyder att den är högt placerad – i ära och rang.
- Ibn Kathir: mutahharah betyder att den är ren – från synd, lögn och tvivel.
- al-Jalalayn: versen visar att Qurʾanen är skyddad – både fysiskt och andligt.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Qurʾanen är en källa till rening.
- Bernström: poetisk bild av helighetens höjd.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Qurʾanen är oförvanskad och helig.
Vers 80:15
بِأَيْدِي سَفَرَةٖ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| بِأَيْدِي | bi-aydi | i händerna på |
| سَفَرَةٖ | safarah | budbärare / skrivare / änglar |
Teologisk innebörd:
Versen visar vem som bär dessa skrifter: ”I händerna på budbärare.” Safarah tolkas som änglar som förmedlar och bevarar uppenbarelsen – en bild av Qurʾanens himmelska kedja.
- al-Tabari: safarah är änglar – som bär och förmedlar Guds ord.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att Qurʾanen är omgiven av ära och skydd.
- al-Jalalayn: versen visar att uppenbarelsen är i ädla händer – inte slumpmässigt förmedlad.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Qurʾanen är en himmelsk gåva, inte mänsklig produkt.
- Bernström: poetisk bild av budbärarnas värdighet.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Qurʾanen är förmedlad med precision och ära.
Vers 80:16
كِرَامِۭ بَرَرَةٍۢ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| كِرَامِۭ | kiramin | ädla / hedervärda |
| بَرَرَةٍۢ | bararah | rättfärdiga / lydiga / goda |
Teologisk innebörd:
Versen beskriver änglarna som bär Qurʾanen: ”Ädla och rättfärdiga.” Detta är en bekräftelse på att uppenbarelsen är förmedlad av de mest värdiga varelserna – fria från synd och svek.
- al-Tabari: bararah är änglar som är fullkomligt lydiga och goda.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att Qurʾanen är omgiven av ära och renhet.
- al-Jalalayn: kiram bararah är en förstärkning – både i rang och moral.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att budskapets bärare speglar dess helighet.
- Bernström: poetisk bild av himmelsk värdighet.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Qurʾanen är skyddad från förvanskning.
Vers 80:17
قُتِلَ ٱلْإِنسَٰنُ مَآ أَكْفَرَهُۥ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| قُتِلَ | qutila | förgås / förbannas / dödas |
| ٱلْإِنسَٰنُ | al-insan | människan |
| مَآ | ma | vad |
| أَكْفَرَهُۥ | akfarahu | gör honom så otacksam / förnekande |
Teologisk innebörd:
Versen är en retorisk fördömelse av människans otacksamhet: ”Förgås människan – vad gör henne så otacksam?” Detta är en reaktion på att människan förnekar sin Skapare – trots allt hon fått.
- al-Tabari: qutila är ett uttryck för stark förebråelse – inte bokstavlig död.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att människan glömmer sin ursprung och sin skuld.
- al-Jalalayn: akfarahu visar extrem otacksamhet – trots uppenbar vägledning.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att otacksamhet är roten till förnekelse.
- Bernström: poetisk bild av andlig blindhet.
- Yusuf Ali: påminnelse om att människan ofta glömmer sin beroendeställning.
Vers 80:18
مِنْ أَىِّ شَىْءٍ خَلَقَهُۥ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| مِنْ | min | från |
| أَىِّ | ayy | vilket |
| شَىْءٍ | shayʾin | ting / substans |
| خَلَقَهُۥ | khalaqahu | skapade Han honom |
Teologisk innebörd:
Versen ställer en retorisk fråga om människans ursprung: ”Från vad har Han skapat honom?” Detta är en påminnelse om människans svaga början – och Guds makt att skapa.
- al-Tabari: versen väcker eftertanke – människan är inte självständig.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att människan bör vara ödmjuk inför sin skapelse.
- al-Jalalayn: frågan är retorisk – svaret kommer i nästa vers.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att förstå sin början är att förstå sin plats.
- Bernström: poetisk bild av ursprungets enkelhet.
- Yusuf Ali: påminnelse om att människan är skapad – inte självskapad.
Vers 80:19
مِن نُّطْفَةٍ خَلَقَهُۥ فَقَدَّرَهُۥ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| مِن | min | från |
| نُّطْفَةٍ | nutfah | en droppe (säd) |
| خَلَقَهُۥ | khalaqahu | skapade Han honom |
| فَقَدَّرَهُۥ | faqaddarahu | och bestämde hans mått / form / öde |
Teologisk innebörd:
Versen besvarar frågan: ”Från en droppe skapade Han honom – och bestämde hans mått.” Detta är en bekräftelse på Guds makt att skapa från det mest obetydliga – och ge form, funktion och öde.
- al-Tabari: nutfah är en droppe säd – en bild av människans svaga början.
- Ibn Kathir: faqaddarahu betyder att Gud bestämde hans livsbana, kropp och förmåga.
- al-Jalalayn: versen visar att skapelsen är både fysisk och ödesbestämd.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att varje människa är skapad med syfte.
- Bernström: poetisk bild av form ur formlöshet.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Guds plan börjar i det lilla – och sträcker sig till det stora.
Vers 80:20
ثُمَّ ٱلسَّبِيلَ يَسَّرَهُۥ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| ثُمَّ | thumma | sedan / därefter |
| ٱلسَّبِيلَ | as-sabila | vägen / livsvägen / möjligheten |
| يَسَّرَهُۥ | yassarahu | gjorde den lätt / tillgänglig för honom |
Teologisk innebörd:
Versen beskriver Guds omsorg efter skapelsen: ”Sedan gjorde Han vägen lätt för honom.” Detta är en bekräftelse på att Gud inte bara skapar – utan också underlättar livets gång, vägledning och utveckling.
- al-Tabari: as-sabil kan syfta på både den fysiska livsvägen (födelse, rörelse) och den andliga (vägledning).
- Ibn Kathir: detta är en bild av att Gud underlättar för människan att leva, förstå och välja.
- al-Jalalayn: yassarahu betyder att Gud gör vägen möjlig – både kroppsligt och själsligt.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att människan har fått förmåga att navigera livet och söka sanningen.
- Bernström: poetisk bild av möjligheternas öppning.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Gud inte lämnar människan hjälplös – utan ger henne verktyg.
Vers 80:21
ثُمَّ أَمَاتَهُۥ فَأَقْبَرَهُۥ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| ثُمَّ | thumma | sedan / därefter |
| أَمَاتَهُۥ | amatahu | Han lät honom dö |
| فَأَقْبَرَهُۥ | fa-aqbarahu | och lät honom begravas |
Teologisk innebörd:
Versen visar att även döden är en del av Guds plan: ”Sedan lät Han honom dö och begravas.” Detta är en bekräftelse på att människans livscykel – från skapelse till grav – är under Guds kontroll.
- al-Tabari: aqbarahu betyder att Gud inspirerade människan att begrava sina döda – en civilisatorisk gåva.
- Ibn Kathir: detta är en bild av Guds omsorg även efter döden.
- al-Jalalayn: versen visar att både livets slut och begravning är ordnade av Gud.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att döden är en passage, inte ett slut.
- Bernström: poetisk bild av livets båge.
- Yusuf Ali: påminnelse om att även döden är en del av Guds nåd.
Vers 80:22
ثُمَّ إِذَا شَآءَ أَنشَرَهُۥ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| ثُمَّ | thumma | sedan / därefter |
| إِذَا | idha | när |
| شَآءَ | shaʾa | Han vill |
| أَنشَرَهُۥ | ansharahu | återuppväcker honom |
Teologisk innebörd:
Versen förkunnar tron på återuppståndelsen: ”Sedan, när Han vill, återuppväcker Han honom.” Detta är en bekräftelse på att döden inte är slutet – och att Gud har makt att återkalla människan till liv.
- al-Tabari: ansharahu betyder att Gud återför honom till liv – på Domens dag.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att återuppståndelsen är verklig och viljestyrd av Gud.
- al-Jalalayn: versen visar att tidpunkten är Guds – inte människans.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att livet efter döden är en del av tron.
- Bernström: poetisk bild av livets återkomst.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Gud har makt över både liv och död.
Vers 80:23
كَلَّا لَمَّا يَقْضِ مَآ أَمَرَهُۥ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| كَلَّا | kalla | nej! / sannerligen inte! |
| لَمَّا | lamma | ännu inte |
| يَقْضِ | yaqdi | har han fullgjort |
| مَآ | ma | vad |
| أَمَرَهُۥ | amarahu | Han har befallt honom |
Teologisk innebörd:
Versen är en fördömelse av människans försummelse: ”Nej! Han har ännu inte fullgjort vad Gud har befallt honom.” Detta är en påminnelse om att människan ofta misslyckas med att leva upp till sitt ansvar inför Gud.
- al-Tabari: versen visar att människan inte har uppfyllt sin plikt – trots Guds gåvor.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att människan är otacksam och försumlig.
- al-Jalalayn: kalla är en förebråelse – och lamma visar att tiden ännu finns.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att människan måste vakna innan det är för sent.
- Bernström: poetisk bild av ofullbordad lydnad.
- Yusuf Ali: påminnelse om att ansvar kvarstår – tills det är uppfyllt.
Vers 80:24
فَلْيَنظُرِ ٱلْإِنسَٰنُ إِلَىٰ طَعَامِهِۦ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| فَلْيَنظُرِ | fal-yanzur | så låt människan betrakta |
| ٱلْإِنسَٰنُ | al-insan | människan |
| إِلَىٰ | ila | till / på |
| طَعَامِهِۦ | taʿamihi | sin föda |
Teologisk innebörd:
Versen uppmanar till reflektion över försörjningen: ”Så låt människan betrakta sin föda.” Detta är en inbjudan till tacksamhet – och insikt om Guds omsorg i det vardagliga.
- al-Tabari: versen uppmanar till att se hur födan kommer till – och vem som möjliggör den.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att även det mest basala är ett tecken på Guds nåd.
- al-Jalalayn: taʿamihi inkluderar allt människan äter – och hur det skapas.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att reflektion leder till tacksamhet.
- Bernström: poetisk bild av vardagens mirakel.
- Yusuf Ali: påminnelse om att varje måltid är en gåva – inte en självklarhet.
Vers 80:25
أَنَّا صَبَبْنَا ٱلْمَآءَ صَبّٗا
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| أَنَّا | anna | vi |
| صَبَبْنَا | sababna | har hällt ned / låtit regna |
| ٱلْمَآءَ | al-maʾa | vattnet |
| صَبّٗا | sabban | i riklig mängd / flödande |
Teologisk innebörd:
Versen förklarar första steget i försörjningskedjan: ”Vi har låtit vattnet regna i riklig mängd.” Detta är en bekräftelse på att Guds omsorg börjar med regnet – grunden för allt liv.
- al-Tabari: sabban betyder att regnet faller rikligt – inte slumpmässigt.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att Guds nåd är fysisk, konkret och livgivande.
- al-Jalalayn: versen visar att regnet är en kontrollerad gåva – inte bara natur.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att varje droppe är ett tecken på Guds försörjning.
- Bernström: poetisk bild av himlens generositet.
- Yusuf Ali: påminnelse om att livets källa är himmelsk.
Vers 80:26
ثُمَّ شَقَقْنَا ٱلْأَرْضَ شَقّٗا
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| ثُمَّ | thumma | sedan / därefter |
| شَقَقْنَا | shaqaqna | vi spräckte / öppnade |
| ٱلْأَرْضَ | al-arda | jorden |
| شَقّٗا | shaqqan | med en sprickning / öppning |
Teologisk innebörd:
Versen beskriver Guds ingripande i naturens cykel: ”Sedan spräckte vi jorden med en sprickning.” Detta är en bild av hur Gud öppnar jorden för att låta liv växa fram – ett tecken på Hans försörjning.
- al-Tabari: versen syftar på att jorden öppnas för att ta emot frö och ge gröda.
- Ibn Kathir: detta är en bild av Guds makt att väcka liv ur det döda.
- al-Jalalayn: shaqaqna al-ard betyder att regnet får jorden att spricka och ge växt.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att varje skörd är ett mirakel från Gud.
- Bernström: poetisk bild av jordens öppning som svar på himlens gåva.
- Yusuf Ali: påminnelse om att livets kretslopp är Guds verk.
Vers 80:27
فَأَنبَتْنَا فِيهَا حَبّٗا
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| فَأَنبَتْنَا | fa-anbatna | så lät vi växa |
| فِيهَا | fiha | i den (jorden) |
| حَبّٗا | habban | säd / korn |
Teologisk innebörd:
Versen visar första frukten av regn och jord: ”Så lät vi säd växa i den.” Detta är en bekräftelse på att Gud ger människan näring – från det mest grundläggande.
- al-Tabari: habb syftar på alla slags sädesslag – grunden för människans föda.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att Gud ger livsmedel i mångfald.
- al-Jalalayn: versen visar att försörjningen börjar med det enkla – men livsnödvändiga.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att varje ax är ett tecken på Guds nåd.
- Bernström: poetisk bild av spirande liv.
- Yusuf Ali: påminnelse om att varje måltid börjar med en droppe och ett frö.
Vers 80:28
وَعِنَبٗا وَقَضْبٗا
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَعِنَبٗا | wa-ʿinaban | och vindruvor |
| وَقَضْبٗا | wa-qadban | och foder / späda växter |
Teologisk innebörd:
Versen nämner exempel på Guds gåvor: ”Och vindruvor och späda växter.” Detta är en bild av variationen i Guds försörjning – både för människan och djuren.
- al-Tabari: ʿinab är frukt för människan, qadb är foder för djur – båda är tecken på Guds omsorg.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att Gud försörjer hela skapelsen.
- al-Jalalayn: qadb är späda växter som skördas färska – särskilt till djurföda.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds gåvor är anpassade till varje behov.
- Bernström: poetisk bild av mångfald i näring.
- Yusuf Ali: påminnelse om att både människa och djur är beroende av Guds generositet.
Vers 80:29
وَزَيْتُونٗا وَنَخْلٗا
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَزَيْتُونٗا | wa-zaytunan | och olivträd |
| وَنَخْلٗا | wa-nakhlan | och dadelpalmer |
Teologisk innebörd:
Versen fortsätter med ädla och nyttiga träd: ”Och olivträd och dadelpalmer.” Detta är en bekräftelse på att Guds gåvor är både närande och symboliskt laddade i islamisk tradition.
- al-Tabari: oliver och dadlar är stapelföda i Arabien – och symboler för välsignelse.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att Gud ger både näring och läkedom.
- al-Jalalayn: versen visar att Guds gåvor är både praktiska och vackra.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att vissa växter är särskilt välsignade.
- Bernström: poetisk bild av trädens rikedom.
- Yusuf Ali: påminnelse om att vissa frukter är nämnda i Qurʾanen för sin betydelse.
Vers 80:30
وَحَدَآئِقَ غُلْبٗا
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَحَدَآئِقَ | wa-hadaʾiqa | och trädgårdar |
| غُلْبٗا | ghulban | täta / frodiga / med tjocka stammar |
Teologisk innebörd:
Versen avslutar denna sektion med bilden av trädgårdar i full prakt: ”Och täta trädgårdar.” Detta är en bild av Guds skönhet och överflöd i skapelsen – både som försörjning och som glädje.
- al-Tabari: ghulb är träd med kraftiga stammar – symbol för styrka och stabilitet.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att Guds skapelse är rik och varierad.
- al-Jalalayn: hadaʾiq ghulb är trädgårdar med täta, fruktbärande träd.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att skönhet och nytta förenas i Guds gåvor.
- Bernström: poetisk bild av paradisiska landskap.
- Yusuf Ali: påminnelse om att naturens prakt är en återspegling av Guds nåd.
Vers 80:31
وَفَٰكِهَةٗ وَأَبّٗا
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَفَٰكِهَةٗ | wa-fakihatan | och frukt |
| وَأَبّٗا | wa-abban | och gräs / foder / örter |
Teologisk innebörd:
Versen avslutar listan över Guds gåvor: ”Och frukt och foder.” Abb tolkas som växter som inte är människoföda – men som används till djur, medicin eller jordbruk. Det är en bild av att Guds försörjning omfattar hela ekosystemet.
- al-Tabari: abb är gräs och örter – särskilt för djurens behov.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att Gud försörjer både människa och djur.
- al-Jalalayn: versen visar att Guds gåvor är mångsidiga – och inkluderar även det vi inte direkt konsumerar.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att hela skapelsen är beroende av Guds ordning.
- Bernström: poetisk bild av ekologisk omsorg.
- Yusuf Ali: påminnelse om att även det lilla i naturen har en roll i Guds plan.
Vers 80:32
مَّتَٰعٗا لَّكُمْ وَلِأَنْعَٰمِكُمْ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| مَّتَٰعٗا | mataʿan | till nytta / som försörjning |
| لَّكُمْ | lakum | för er |
| وَلِأَنْعَٰمِكُمْ | wa-li-anʿamikum | och för era boskap |
Teologisk innebörd:
Versen sammanfattar syftet med Guds gåvor: ”Som försörjning för er och era boskap.” Detta är en bekräftelse på att Guds skapelse är funktionell, barmhärtig och inkluderande – inte bara estetisk.
- al-Tabari: mataʿ är både nytta och njutning – för kropp och själ.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att Guds gåvor är anpassade till livets behov.
- al-Jalalayn: versen visar att både människor och djur är del av Guds omsorg.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att tacksamhet bör omfatta hela livets kretslopp.
- Bernström: poetisk bild av delad försörjning.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Guds nåd är praktisk och omfattande.
Vers 80:33
فَإِذَا جَآءَتِ ٱلصَّآخَّةُ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| فَإِذَا | fa-idha | men när |
| جَآءَتِ | jaʾati | kommer |
| ٱلصَّآخَّةُ | as-sakhkhah | det öronbedövande skriet / ropet |
Teologisk innebörd:
Versen markerar övergången till Domens dag: ”Men när det öronbedövande ropet kommer.” As-sakhkhah är en bild av Domens dag som inleds med ett skrik som skakar hela skapelsen.
- al-Tabari: det är ängelns blåsning i basunen – som väcker de döda.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att tiden är slut – och räkenskapen börjar.
- al-Jalalayn: as-sakhkhah är så kraftfull att den får hjärtan att stanna.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Domens dag är verklig och plötslig.
- Bernström: poetisk bild av kosmisk uppväckning.
- Yusuf Ali: påminnelse om att allt förändras med ett enda gudomligt ljud.
Vers 80:34
يَوْمَ يَفِرُّ ٱلْمَرْءُ مِنْ أَخِيهِ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| يَوْمَ | yawma | den dag |
| يَفِرُّ | yafirru | flyr |
| ٱلْمَرْءُ | al-marʾu | människan |
| مِنْ | min | från |
| أَخِيهِ | akhihi | sin bror |
Teologisk innebörd:
Versen visar Domens dags skräck och isolering: ”Den dag då människan flyr från sin bror.” Detta är en bild av att alla relationer upplöses – och varje själ står ensam inför Gud.
- al-Tabari: även de närmaste banden bryts – av rädsla och ansvar.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att ingen kan hjälpa någon annan – inte ens familjen.
- al-Jalalayn: versen visar att själens rädsla överträffar kärlek och lojalitet.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att räkenskapen är individuell.
- Bernström: poetisk bild av ensamhetens dag.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Domens dag är absolut – och relationer inte räddar.
Vers 80:35
وَأُمِّهِۦ وَأَبِيهِ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَأُمِّهِۦ | wa-ummihi | och hans mor |
| وَأَبِيهِ | wa-abihi | och hans far |
Teologisk innebörd:
Versen fortsätter beskrivningen av flykten från de närmaste: ”Och hans mor och hans far.” Detta är en förstärkning av att Domens dag är så allvarlig att även föräldrar överges.
- al-Tabari: versen visar att människan är så upptagen av sin egen räddning att hon glömmer sina föräldrar.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att kärlekens band bryts – av fruktan för domen.
- al-Jalalayn: versen visar att även de mest älskade inte kan hjälpa.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att ansvar är personligt och inte överförbart.
- Bernström: poetisk bild av total ensamhet.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Domens dag är en dag av individuell räkenskap.
Vers 80:36
وَصَاحِبَتِهِۦ وَبَنِيهِ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَصَاحِبَتِهِۦ | wa-sahibatihi | och hans maka / följeslagare |
| وَبَنِيهِ | wa-banihi | och hans söner |
Teologisk innebörd:
Versen fortsätter beskrivningen av hur människan flyr från sina närmaste: ”Och hans maka och hans söner.” Detta är en förstärkning av Domens allvar – där även de mest älskade relationerna överges i rädsla för räkenskap.
- al-Tabari: versen visar att människan är så upptagen av sin egen frälsning att hon glömmer sin familj.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att ingen kan hjälpa någon annan – inte ens de mest älskade.
- al-Jalalayn: sahibah syftar på hustru eller följeslagare – och banih på barn, särskilt söner.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att ansvar är personligt och inte överförbart.
- Bernström: poetisk bild av relationers upplösning.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Domens dag är en dag av individuell räkenskap.
Vers 80:37
لِكُلِّ ٱمْرِئٖ مِّنْهُمْ يَوْمَئِذٖ شَأْنٞ يُغْنِيهِ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| لِكُلِّ | li-kulli | för varje |
| ٱمْرِئٖ | imriʾin | människa / individ |
| مِّنْهُمْ | minhum | bland dem |
| يَوْمَئِذٖ | yawmaʾidhin | på den dagen |
| شَأْنٞ | shaʾnun | angelägenhet / bekymmer |
| يُغْنِيهِ | yughnihi | som upptar honom / gör honom likgiltig |
Teologisk innebörd:
Versen förklarar varför människan flyr från sina närmaste: ”Varje människa bland dem har på den dagen en angelägenhet som upptar honom.” Detta är en bekräftelse på att Domens dag är så allvarlig att varje själ är helt absorberad av sin egen räkenskap.
- al-Tabari: yughnihi betyder att han är så upptagen att han inte bryr sig om andra.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att själens frälsning är allt som räknas.
- al-Jalalayn: versen visar att även de mest kärleksfulla relationer blir sekundära.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Domens dag är en dag av fullständig individuell ansvarighet.
- Bernström: poetisk bild av inre upptagenhet.
- Yusuf Ali: påminnelse om att varje själ står ensam inför Gud.
Vers 80:38
وُجُوهٞ يَوْمَئِذٖ مُّسْفِرَةٞ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وُجُوهٞ | wujuhun | ansikten |
| يَوْمَئِذٖ | yawmaʾidhin | på den dagen |
| مُّسْفِرَةٞ | musfirah | strålande / ljusa |
Teologisk innebörd:
Versen skildrar de rättfärdigas tillstånd på Domens dag: ”Ansikten på den dagen är strålande.” Detta är en bild av glädje, frid och hopp – för dem som får goda nyheter.
- al-Tabari: musfirah betyder ljusa av glädje – inte bara fysiskt, utan andligt.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att de troende får sin belöning.
- al-Jalalayn: versen visar att ansiktet speglar hjärtats tillstånd.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att goda handlingar leder till ljus på Domens dag.
- Bernström: poetisk bild av fridens utstrålning.
- Yusuf Ali: påminnelse om att rättfärdighet ger ljus – bokstavligt och bildligt.
Vers 80:39
ضَاحِكَةٞ مُّسْتَبْشِرَةٞ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| ضَاحِكَةٞ | dahikah | leende / skrattande |
| مُّسْتَبْشِرَةٞ | mustabshirah | glada / förväntansfulla / jublande |
Teologisk innebörd:
Versen förstärker de troendes glädje: ”Leende, jublande.” Detta är en bild av att de rättfärdiga får goda nyheter – och känner frid och lycka.
- al-Tabari: versen visar att de får se sin belöning – och glädjen är spontan.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att de är trygga – och glada över sin frälsning.
- al-Jalalayn: mustabshirah betyder att de är glada över det som väntar dem.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att tro och goda handlingar leder till verklig lycka.
- Bernström: poetisk bild av jubel i ansiktet.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Domens dag är glädjens dag – för den som är redo.
Vers 80:40
وَوُجُوهٞ يَوْمَئِذٖ عَلَيْهَا غَبَرَةٞ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| وَوُجُوهٞ | wa-wujuhun | och ansikten |
| يَوْمَئِذٖ | yawmaʾidhin | på den dagen |
| عَلَيْهَا | ʿalayha | över dem |
| غَبَرَةٞ | ghabarah | damm / mörker / sorg |
Teologisk innebörd:
Versen skildrar de fördärvades tillstånd: ”Och ansikten på den dagen är täckta av mörker.” Ghabarah är en bild av sorg, skam och förnedring – i kontrast till de troendes ljus.
- al-Tabari: versen visar att deras ansikten är nedslagna – av rädsla och skam.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att de ser sin dom – och vet vad som väntar.
- al-Jalalayn: ghabarah betyder damm och mörker – ett tecken på förlust.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att förnekelse leder till sorgens dag.
- Bernström: poetisk bild av skuggans ansikte.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Domens dag är en dag av sanning – och konsekvens.
Vers 80:41
تَرْهَقُهَا قَتَرَةٞ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| تَرْهَقُهَا | tarhaquha | täcker dem / överväldigar dem |
| قَتَرَةٞ | qatarah | mörker / sot / skam |
Teologisk innebörd:
Versen beskriver de fördärvades ansikten på Domens dag: ”Mörker täcker dem.” Qatarah är en bild av skam, sorg och förnedring – i direkt kontrast till de troendes ljus.
- al-Tabari: tarhaquha betyder att mörkret klibbar vid dem – som ett tecken på deras tillstånd.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att deras ansikten är nedslagna och skuggade av rädsla.
- al-Jalalayn: qatarah är sot, damm eller skam – ett tecken på förlust.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att förnekelse leder till andlig förmörkelse.
- Bernström: poetisk bild av skuldens skugga.
- Yusuf Ali: påminnelse om att Domens dag avslöjar det inre tillståndet.
Vers 80:42
أُو۟لَٰٓئِكَ هُمُ ٱلْكَفَرَةُ ٱلْفَجَرَةُ
| Arabiska | Translitterering | Svensk betydelse |
| أُو۟لَٰٓئِكَ | ulaʾika | det är de |
| هُمُ | hum | de |
| ٱلْكَفَرَةُ | al-kafarah | de som förnekar |
| ٱلْفَجَرَةُ | al-fajarah | de som syndar / är moraliskt fördärvade |
Teologisk innebörd:
Versen avslutar suran med en tydlig dom: ”Det är de som förnekar och syndar.” Detta är en bekräftelse på att de som avvisar sanningen och lever i trots är de som drabbas av skam och mörker på Domens dag.
- al-Tabari: kafarah är de som förnekar tron, fajarah är de som bryter mot Guds gränser.
- Ibn Kathir: detta är en bild av att både trosförnekelse och moraliskt förfall leder till förlust.
- al-Jalalayn: versen visar att båda aspekterna – tro och handling – är avgörande.
- al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att sann förlust är att förneka och trotsa Gud.
- Bernström: poetisk bild av dubbel fördärv.
- Yusuf Ali: påminnelse om att både hjärtats och handlingens väg är avgörande.
 |
- Rasism ur ett islamiskt perspektiv
- Den raka vägen
- Ahl al-Sunnahs ståndpunkt gällande den som begår en stor synd
- Sättet att Be efter den Utsatta Tiden
- Bestämmelserna om att be en obligatorisk bön före dess bestämda tid
- Fudayl ibn ʿIyād om ahl al‑Sunnah och ahl al‑Bidʿah
- Botemedlet för den Muslimska Ummahn
- Salafiyyah är inte en ny kallelse
- Den stora massan av muslimer
- Förklaringen och innebörden av profetens namn
