Sura 81 – at-Takwir (”När solen viks samman”), en kraftfull Makki-sura som målar upp Domens dag i kosmiska bilder, följt av en bekräftelse på uppenbarelsens äkthet och Profetens trovärdighet.

Vers 81:1

إِذَا ٱلشَّمْسُ كُوِّرَتْ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
إِذَاidhanär
ٱلشَّمْسُash-shamsusolen
كُوِّرَتْkuwwiratviks samman / rullas ihop / släcks

Teologisk innebörd:

Versen inleder med kosmisk omvälvning: ”När solen viks samman.” Detta är en bild av att ljuset släcks och världens ordning upphör – ett tecken på Domens ankomst.

  • al-Tabari: solen rullas ihop som en matta – dess ljus släcks.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att solen förlorar sin funktion – och tiden är slut.
  • al-Jalalayn: kuwwirat betyder att dess ljus samlas in – och den försvinner.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att även de största tecken i skapelsen har ett slut.
  • Bernström: poetisk bild av ljusets tillbakadragande.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att även solen lyder Guds vilja – och har ett slut.

Vers 81:2

وَإِذَا ٱلنُّجُومُ ٱنكَدَرَتْ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَإِذَاwa-idhaoch när
ٱلنُّجُومُan-nujumustjärnorna
ٱنكَدَرَتْinkadaratförlorar sitt ljus / faller / slocknar

Teologisk innebörd:

Versen fortsätter med stjärnornas försvinnande: ”Och när stjärnorna slocknar.” Detta är en bild av att himlens prydnad försvinner – och natten blir mörk.

  • al-Tabari: stjärnorna faller eller slocknar – deras roll är över.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att universums ordning upplöses.
  • al-Jalalayn: inkadarat betyder att de förlorar sin glans – och faller.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att även det vackra i skapelsen är temporärt.
  • Bernström: poetisk bild av himlens mörkläggning.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Guds tecken har en början – och ett slut.

Vers 81:3

وَإِذَا ٱلْجِبَالُ سُيِّرَتْ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَإِذَاwa-idhaoch när
ٱلْجِبَالُal-jibalubergen
سُيِّرَتْsuyyiratsätts i rörelse / flyttas / förintas

Teologisk innebörd:

Versen beskriver jordens stabilitet som bryts: ”Och när bergen sätts i rörelse.” Detta är en bild av att det fasta och orubbliga i skapelsen löses upp.

  • al-Tabari: bergen rör sig som ull – de är inte längre fasta.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att jordens struktur kollapsar.
  • al-Jalalayn: suyyirat betyder att de flyttas – som om de vore lätta.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att det vi tror är stabilt är i Guds hand.
  • Bernström: poetisk bild av jordens skälvning.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att även bergen har ett slut.

Vers 81:4

وَإِذَا ٱلْعِشَارُ عُطِّلَتْ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَإِذَاwa-idhaoch när
ٱلْعِشَارُal-ʿisharude dräktiga kamelhonorna
عُطِّلَتْʿuttilatöverges / försummas

Teologisk innebörd:

Versen visar hur även det mest värdefulla blir irrelevant: ”Och när de dräktiga kamelhonorna överges.” ʿIshar var bland det mest dyrbara i förislamisk kultur – och att de överges visar panikens omfattning.

  • al-Tabari: även det mest värdefulla lämnas – förskräckelsen är total.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att människan glömmer allt – även det hon älskar mest.
  • al-Jalalayn: ʿuttilat betyder att de lämnas utan tillsyn – ett tecken på kaos.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att världsliga värden förlorar sin betydelse vid domen.
  • Bernström: poetisk bild av värderingarnas kollaps.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att inget världsligt kan rädda på den dagen.

Vers 81:5

وَإِذَا ٱلْوُحُوشُ حُشِرَتْ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَإِذَاwa-idhaoch när
ٱلْوُحُوشُal-wuhushude vilda djuren
حُشِرَتْhushiratsamlas / drivs samman

Teologisk innebörd:

Versen beskriver hur även djuren påverkas av Domens dag: ”Och när de vilda djuren samlas.” Detta är en bild av kaos i naturen – där till och med djuren lämnar sina instinkter.

  • al-Tabari: djuren samlas i skräck – som människor.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att hela skapelsen påverkas – inte bara människan.
  • al-Jalalayn: hushirat betyder att de samlas – kanske för dom, eller i panik.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds makt omfattar allt levande.
  • Bernström: poetisk bild av naturens uppror.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att hela skapelsen är delaktig i den yttersta dagen.

Vers 81:6

وَإِذَا ٱلْبِحَارُ سُجِّرَتْ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَإِذَاwa-idhaoch när
ٱلْبِحَارُal-biharuhaven
سُجِّرَتْsujjiratsätts i brand / svämmar över / kokar

Teologisk innebörd:

Versen visar havens omvälvning: ”Och när haven sätts i brand.” Sujjirat kan tolkas som att haven svämmar över, kokar eller antänds – en bild av att naturens gränser bryts på Domens dag.

  • al-Tabari: haven fylls, blandas eller sätts i brand – ett tecken på kaos.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att havens stabilitet försvinner – och vattnet blir ett hot.
  • al-Jalalayn: sujjirat betyder att haven kokar – eller blandas samman.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att även naturens mest stabila element kan vändas.
  • Bernström: poetisk bild av vattnets revolt.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Guds makt omfattar även elementen.

Vers 81:7

وَإِذَا ٱلنُّفُوسُ زُوِّجَتْ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَإِذَاwa-idhaoch när
ٱلنُّفُوسُan-nufususjälarna
زُوِّجَتْzuwwijatparas ihop / förenas / grupperas

Teologisk innebörd:

Versen visar hur själarna grupperas på Domens dag: ”Och när själarna paras ihop.” Zuwwijat kan betyda att själarna förenas med sina likar – eller med sina kroppar – en bild av räkenskapens ordning.

  • al-Tabari: själarna förenas med sina motsvarigheter – goda med goda, onda med onda.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att varje själ får sin plats – i paradiset eller helvetet.
  • al-Jalalayn: versen kan också syfta på att själen återförenas med kroppen.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att människan får sin sanna tillhörighet.
  • Bernström: poetisk bild av andlig sortering.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att varje själ får sin rätta plats – enligt sina handlingar.

Vers 81:8

وَإِذَا ٱلْمَوْءُۥدَةُ سُئِلَتْ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَإِذَاwa-idhaoch när
ٱلْمَوْءُۥدَةُal-mawʾudatuden levande begravda flickan
سُئِلَتْsuʾilatblir tillfrågad / förhörd

Teologisk innebörd:

Versen refererar till förislamisk sed att begrava flickor levande: ”Och när den levande begravda flickan blir tillfrågad.” Detta är en kraftfull bild av moralisk uppgörelse – att även de tystade får tala på Domens dag.

  • al-Tabari: versen visar att även de mest utsatta får rättvisa – och att förövarna ställs till svars.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att Gud ger röst åt de förtryckta.
  • al-Jalalayn: mawʾudah är flickan som begravdes levande – ett tecken på extrem orättvisa.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att varje handling, även mot de svaga, granskas.
  • Bernström: poetisk bild av rättvisans återkomst.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Gud försvarar de försvarslösa.

Vers 81:9

بِأَىِّ ذَنۢبٖ قُتِلَتْ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
بِأَىِّbi-ayyför vilket
ذَنۢبٖdhanbinbrott / synd
قُتِلَتْqutilatblev dödad

Teologisk innebörd:

Versen är frågan som ställs till den levande begravda flickan: ”För vilket brott blev hon dödad?” Detta är en retorisk fråga som fördömer orättvisan – och ställer förövaren inför ansvar.

  • al-Tabari: versen visar att flickan inte hade begått något brott – och att förövaren är skyldig.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att Gud frågar offret – inte för att få svar, utan för att döma.
  • al-Jalalayn: versen är en retorisk dom – inte en faktisk fråga.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att orättvisa mot de svaga är bland de största synderna.
  • Bernström: poetisk bild av rättvisans röst.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att varje förtryck kommer att granskas.

Vers 81:10

وَإِذَا ٱلصُّحُفُ نُشِرَتْ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَإِذَاwa-idhaoch när
ٱلصُّحُفُas-suhufuskrifterna / böckerna
نُشِرَتْnushiratöppnas / sprids / läggs fram

Teologisk innebörd:

Versen visar att människans register läggs fram på Domens dag: ”Och när skrifterna läggs fram.” Detta är en bild av räkenskap – där varje handling är nedtecknad och synlig.

  • al-Tabari: varje människa får sin bok – med sina handlingar.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att inget är glömt – allt är registrerat.
  • al-Jalalayn: nushirat betyder att böckerna öppnas – och visas för var och en.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att ansvar är personligt och dokumenterat.
  • Bernström: poetisk bild av ödesboken.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att varje handling har ett vittne – och ett register.

Vers 81:11

وَإِذَا ٱلسَّمَآءُ كُشِطَتْ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَإِذَاwa-idhaoch när
ٱلسَّمَآءُas-samaʾuhimlen
كُشِطَتْkushitatdras undan / skalas av / blottläggs

Teologisk innebörd:

Versen beskriver hur himlens slöja avlägsnas: ”Och när himlen dras undan.” Kushitat är en bild av att det dolda blir synligt – och verkligheten blottläggs inför domen.

  • al-Tabari: himlen skalas av – som ett skinn eller täcke.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att himlens skydd försvinner – och människan ser sanningen.
  • al-Jalalayn: versen visar att himlen inte längre döljer – utan avslöjar.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att verkligheten bakom skapelsen blir synlig.
  • Bernström: poetisk bild av slöjans bortdragande.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att det dolda blir uppenbart på Domens dag.

Vers 81:12

وَإِذَا ٱلْجَحِيمُ سُعِّرَتْ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَإِذَاwa-idhaoch när
ٱلْجَحِيمُal-jahimuhelvetets eld
سُعِّرَتْsuʿʿiratantänds / görs intensiv / blossar upp

Teologisk innebörd:

Versen visar hur helvetet aktiveras: ”Och när helvetets eld antänds.” Suʿʿirat är en bild av att straffet förbereds – och intensifieras inför domen.

  • al-Tabari: elden görs redo – för att ta emot de fördärvade.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att straffet är verkligt – och väntar.
  • al-Jalalayn: versen visar att elden inte är symbolisk – utan aktiv.
  • al-Saʿdi: pedagogisk varning – att helvetet är en verklig konsekvens.
  • Bernström: poetisk bild av straffets uppblossande.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Guds rättvisa är både moralisk och kosmisk.

Vers 81:13

وَإِذَا ٱلْجَنَّةُ أُزْلِفَتْ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَإِذَاwa-idhaoch när
ٱلْجَنَّةُal-jannatuparadiset
أُزْلِفَتْuzlifatförs närmare / görs tillgängligt

Teologisk innebörd:

Versen visar hur paradiset närmar sig de rättfärdiga: ”Och när paradiset förs nära.” Uzlifat är en bild av belöningens tillgänglighet – att de troende får se sin plats i frid.

  • al-Tabari: paradiset görs synligt – och tillgängligt för de rättfärdiga.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att belöningen är redo – och väntar.
  • al-Jalalayn: versen visar att paradiset inte är avlägset – utan nära.
  • al-Saʿdi: pedagogisk tröst – att godhet leder till närhet till belöningen.
  • Bernström: poetisk bild av fridens ankomst.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Guds nåd är nära – för dem som tror.

Vers 81:14

عَلِمَتْ نَفْسٌۭ مَّآ أَحْضَرَتْ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
عَلِمَتْʿalimatkommer att veta / får veta
نَفْسٌۭnafsunvarje själ
مَّآmavad
أَحْضَرَتْahdaratden har fört fram / tagit med sig

Teologisk innebörd:

Versen visar räkenskapens ögonblick: ”Varje själ kommer att veta vad den har fört med sig.” Detta är en bild av total insikt – där varje handling blir synlig och vägd.

  • al-Tabari: versen visar att varje själ får se sin bok – och sin historia.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att inget är glömt – allt är med.
  • al-Jalalayn: ahdarat betyder att det man gjort är närvarande – inför Gud.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att ansvar är personligt och ofrånkomligt.
  • Bernström: poetisk bild av samvetets uppvaknande.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att varje handling har en konsekvens – och ett vittne.

Vers 81:15

فَلَآ أُقْسِمُ بِٱلْخُنَّسِ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
فَلَآfa-lanej! Jag svär
أُقْسِمُuqsimujag svär
بِٱلْخُنَّسِbi-l-khunnasvid de tillbakadragande (stjärnorna)

Teologisk innebörd:

Versen inleder en svursekvens som bekräftar uppenbarelsens äkthet: ”Nej! Jag svär vid de tillbakadragande.” al-Khunnas tolkas som stjärnor som försvinner vid gryning – eller planeter med retrograd rörelse. Det är en bild av Guds kontroll över kosmos.

  • al-Tabari: khunnas är stjärnor som drar sig tillbaka – ett tecken på Guds makt.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att även himlens rörelser är under Guds kontroll.
  • al-Jalalayn: versen är en svur – för att förstärka sanningen i det som följer.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Gud svär vid tecken i skapelsen för att väcka insikt.
  • Bernström: poetisk bild av kosmisk rörelse.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att naturens mysterier är Guds tecken.

Vill du att vi fortsätter med verserna 16–29, där svuren fortsätter och Profetens trovärdighet och uppenbarelsens källa bekräftas?

Vers 81:16

ٱلْجَوَارِ ٱلْكُنَّسِ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَٱلْجَوَارِwa-l-jawarivid de rörliga / kretsande
ٱلْكُنَّسِal-kunnasde tillbakadragande / gömda

Teologisk innebörd:

Versen är en svur vid stjärnornas rörelse och försvinnande: ”Vid de rörliga, tillbakadragande.” al-jawar al-kunnas tolkas som planeter eller stjärnor som rör sig och försvinner vid gryning – eller som himmelska kroppar med retrograd rörelse.

  • al-Tabari: de är stjärnor som rör sig och gömmer sig – ett tecken på Guds makt.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av kosmisk ordning – som vittnar om Skaparens visdom.
  • al-Jalalayn: kunnas betyder att de drar sig undan – som vilda djur i sina hålor.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att naturens rörelser är tecken på Guds storhet.
  • Bernström: poetisk bild av himlens mysterier.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att även stjärnornas gång är under Guds kontroll.

Vers 81:17

وَٱلَّيْلِ إِذَا عَسْعَسَ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَٱلَّيْلِwa-l-laylivid natten
إِذَاidhanär
عَسْعَسَʿasʿasabreder ut sig / faller på / drar sig tillbaka

Teologisk innebörd:

Versen är en svur vid nattens rörelse: ”Vid natten när den breder ut sig.” Asʿasa kan betyda både nattens ankomst och dess tillbakadragande – en bild av cyklisk ordning och Guds kontroll över tiden.

  • al-Tabari: versen syftar på nattens rörelse – dess början eller slut.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att även tiden är ett tecken på Guds makt.
  • al-Jalalayn: ʿasʿasa betyder att natten rör sig – och är ett tecken på rytm.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att varje skiftning i naturen är ett vittne.
  • Bernström: poetisk bild av mörkrets gång.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att nattens växling är en del av Guds tecken.

Vers 81:18

وَٱلصُّبْحِ إِذَا تَنَفَّسَ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَٱلصُّبْحِwa-s-subhivid morgonen / gryningen
إِذَاidhanär
تَنَفَّسَtanaffasaandas / sprider sig / bryter fram

Teologisk innebörd:

Versen är en svur vid gryningens liv: ”Vid morgonen när den andas.” Detta är en bild av ljusets återkomst – och Guds nåd som sprider sig efter mörker.

  • al-Tabari: gryningen andas – ljuset sprider sig som liv.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av hopp – efter nattens mörker.
  • al-Jalalayn: tanaffasa betyder att ljuset sprider sig – som en andning.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att varje ny dag är ett tecken på Guds barmhärtighet.
  • Bernström: poetisk bild av morgonens liv.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att ljuset är ett vittne – och en gåva.

Vers 81:19

إِنَّهُۥ لَقَوْلُ رَسُولٖ كَرِيمٖ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
إِنَّهُۥinnahusannerligen, det är
لَقَوْلُla-qawluett ord / ett budskap
رَسُولٖrasulinav en budbärare
كَرِيمٖkariminädel / hedervärd

Teologisk innebörd:

Versen bekräftar uppenbarelsens äkthet: ”Sannerligen, det är ett budskap från en ädel budbärare.” Detta är en bekräftelse på att Qurʾanens ord är från Gud – förmedlat av en hedervärd ängel (Jibril).

  • al-Tabari: rasul karim syftar på ängeln Gabriel – som förmedlar Guds ord.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att uppenbarelsen är äkta – och inte mänskligt påhitt.
  • al-Jalalayn: versen visar att budskapet är högt – och förmedlat med ära.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Qurʾanen är från Gud, inte från Profeten själv.
  • Bernström: poetisk bild av budskapets värdighet.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att uppenbarelsen är helig – och förmedlad av en ädel tjänare.

Vers 81:20

ذِي قُوَّةٍ عِندَ ذِي ٱلْعَرْشِ مَكِينٖ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
ذِيdhisom har
قُوَّةٍquwwatinstyrka
عِندَʿindahos / nära
ذِي ٱلْعَرْشِdhi-l-ʿarshden som har tronen (Gud)
مَكِينٖmakininhögt uppsatt / med ställning

Teologisk innebörd:

Versen beskriver ängeln Gabriels status hos Gud: ”Som har styrka, är hos den som har tronen, med hög ställning.” Detta är en bekräftelse på att budbäraren är mäktig, nära Gud och betrodd – vilket stärker uppenbarelsens trovärdighet.

  • al-Tabari: Gabriel är stark, nära Gud – och har en upphöjd plats.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att budskapet är förmedlat av den främsta ängeln.
  • al-Jalalayn: makin betyder att han har en fast och hedervärd ställning.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att budskapets källa är både mäktig och nära Gud.
  • Bernström: poetisk bild av himmelsk auktoritet.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Qurʾanen är förmedlad av den mest betrodda.

Vers 81:21

مُّطَاعٖ ثَمَّ أَمِينٖ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
مُّطَاعٖmutaʿinåtlydd / åtlydd av (andra)
ثَمَّthammadär / i den höga sfären
أَمِينٖaminpålitlig / trogen

Teologisk innebörd:

Versen beskriver ängeln Gabriels status i den himmelska hierarkin: ”Åtlydd där (i höjden), och pålitlig.” Detta är en bekräftelse på att uppenbarelsen förmedlas av en betrodd och respekterad budbärare.

  • al-Tabari: Gabriel är åtlydd av änglarna – och trogen i att förmedla Guds ord.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att budskapet är säkert – inget har förvanskats.
  • al-Jalalayn: mutaʿ betyder att han har auktoritet – och amin att han är tillförlitlig.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Qurʾanen är förmedlad med full trovärdighet.
  • Bernström: poetisk bild av himmelsk lydnad och tillit.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att uppenbarelsen är skyddad – från källa till mottagare.

Vers 81:22

وَمَا صَاحِبُكُم بِمَجْنُونٖ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَمَاwa-maoch inte
صَاحِبُكُمsahibukumer följeslagare (Muhammad)
بِمَجْنُونٖbi-majnunär galen / sinnessjuk

Teologisk innebörd:

Versen försvarar Profetens trovärdighet: ”Er följeslagare är inte galen.” Detta är en direkt tillrättavisning av de som anklagade Profeten för galenskap – och en bekräftelse på hans rationella och sanna budskap.

  • al-Tabari: sahibukum syftar på Profeten – som levt bland dem och varit känd för sin ärlighet.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att anklagelserna är orättvisa och grundlösa.
  • al-Jalalayn: versen visar att Profeten är rationell – och inte styrd av vanföreställningar.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att sann vägledning ofta möts av förnekelse och hån.
  • Bernström: poetisk bild av förnekelsens orimlighet.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Profeten var känd för sin integritet – långt innan uppenbarelsen.

Vers 81:23

وَلَقَدْ رَءَاهُ بِٱلْأُفُقِ ٱلْمُبِينِ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَلَقَدْwa-laqadoch sannerligen
رَءَاهُraʾahuhan såg honom
بِٱلْأُفُقِbi-l-ufuqvid horisonten
ٱلْمُبِينِal-mubinden klara / tydliga

Teologisk innebörd:

Versen bekräftar Profetens vision av ängeln Gabriel: ”Och sannerligen såg han honom vid den klara horisonten.” Detta är en bekräftelse på att uppenbarelsen är grundad i verklig upplevelse – inte inbillning.

  • al-Tabari: Profeten såg Gabriel i sin sanna form – vid östlig horisont.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att uppenbarelsen är visuell och verklig – inte drömlik.
  • al-Jalalayn: al-ufuq al-mubin är den östra horisonten – där Gabriel visade sig.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Profeten inte bara hörde, utan såg.
  • Bernström: poetisk bild av uppenbarelsens klarhet.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Profetens vittnesmål är grundat i direkt erfarenhet.

Vers 81:24

وَمَا هُوَ عَلَى ٱلْغَيْبِ بِضَنِينٖ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَمَاwa-maoch han är inte
هُوَhuwahan
عَلَى ٱلْغَيْبِʿala l-ghaybvad gäller det fördolda / uppenbarelsen
بِضَنِينٖbi-daninmisstrogen / snål / opålitlig

Teologisk innebörd:

Versen förklarar att Profeten inte undanhåller något av uppenbarelsen: ”Och han är inte snål med det fördolda.” Ḍanin kan betyda både snålhet och misstänksamhet – här syftar det på att Profeten inte döljer något av det han fått.

  • al-Tabari: han är inte snål – han förmedlar allt han fått från Gud.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att Profeten är helt ärlig i sin förmedling.
  • al-Jalalayn: versen visar att han inte tvekar att tala sanning – även om det är svårt.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att sann vägledning kräver full öppenhet.
  • Bernström: poetisk bild av profetisk generositet.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Profeten inte förvanskar – utan förmedlar troget.

Vers 81:25

وَمَا هُوَ بِقَوْلِ شَيْطَٰنٖ رَّجِيمٖ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَمَاwa-maoch det är inte
هُوَhuwadet (budskapet)
بِقَوْلِbi-qawliett ord från
شَيْطَٰنٖshaytanen djävul
رَّجِيمٖrajimfördriven / förbannad

Teologisk innebörd:

Versen avslutar denna sektion med en kraftfull förnekelse av att Qurʾanen skulle vara demonisk inspiration: ”Och det är inte ett ord från en fördriven djävul.” Detta är en bekräftelse på att budskapet är rent, gudomligt och fritt från ondska.

  • al-Tabari: versen förkastar anklagelsen att Profeten är besatt eller inspirerad av djävulen.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att Qurʾanen är motsatsen till magi eller besvärjelser.
  • al-Jalalayn: rajim betyder fördriven från Guds nåd – och kan inte vara källa till sanning.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att uppenbarelsen är helig och skyddad.
  • Bernström: poetisk bild av renhetens ursprung.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Qurʾanen är från Gud – inte från någon ond makt.

Vers 81:26

فَأَيْنَ تَذْهَبُونَ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
فَأَيْنَfa-ʾaynaså vart
تَذْهَبُونَtadhhabungår ni / är ni på väg

Teologisk innebörd:

Versen är en retorisk väckning: ”Så vart är ni på väg?” Detta är en fråga som konfronterar människans flykt från sanningen – och kallar henne tillbaka till vägledning.

  • al-Tabari: versen riktar sig till dem som förnekar – och frågar varför de vänder sig bort.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att människan flyr från det hon innerst inne vet är sant.
  • al-Jalalayn: frågan är en förebråelse – och en inbjudan till eftertanke.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att människan måste stanna upp och reflektera över sin riktning.
  • Bernström: poetisk bild av andlig vilsenhet.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att det finns en väg – och att den inte bör överges.

Vers 81:27

إِنْ هُوَ إِلَّا ذِكْرٌۭ لِّلْعَٰلَمِينَ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
إِنْindet är inte
هُوَhuwadet (budskapet)
إِلَّاillaannat än
ذِكْرٌۭdhikrunen påminnelse
لِّلْعَٰلَمِينَli-l-ʿalaminför världarna / alla varelser

Teologisk innebörd:

Versen förklarar Qurʾanens syfte: ”Det är inget annat än en påminnelse för alla världar.” Detta är en bekräftelse på att budskapet är universellt, barmhärtigt och vägledande – inte magi, dikt eller galenskap.

  • al-Tabari: Qurʾanen är en påminnelse – inte en ny religion, utan en återkallelse till sanningen.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att budskapet är för alla – inte bara för araber eller en elit.
  • al-Jalalayn: dhikr betyder påminnelse, vägledning, varning och hopp.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Qurʾanen är till för hela mänskligheten.
  • Bernström: poetisk bild av universell kallelse.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att detta är Guds röst till hela skapelsen.

Vers 81:28

لِمَن شَآءَ مِنكُمْ أَن يَسْتَقِيمَ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
لِمَنli-manför den som
شَآءَshaʾavill
مِنكُمْminkumav er
أَنanatt
يَسْتَقِيمَyastaqimagå rakt / hålla sig på rätt väg

Teologisk innebörd:

Versen betonar valfrihet och ansvar: ”För den av er som vill gå den raka vägen.” Detta är en påminnelse om att vägledning är tillgänglig – men kräver vilja och val.

  • al-Tabari: versen visar att Gud har gett människan fri vilja – men också ansvar.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att Qurʾanen är öppen för den som söker sanningen.
  • al-Jalalayn: yastaqim betyder att hålla sig till rätt väg – i tro och handling.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att vägledning kräver uppriktighet och strävan.
  • Bernström: poetisk bild av inre riktning.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Gud inte tvingar – men kallar.

Vers 81:29

وَمَا تَشَآءُونَ إِلَّآ أَن يَشَآءَ ٱللَّهُ رَبُّ ٱلْعَٰلَمِينَ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَمَاwa-maoch ni vill inte
تَشَآءُونَtashaʾunani vill
إِلَّآillautom att
أَنanatt
يَشَآءَyashaʾavill
ٱللَّهُAllahGud
رَبُّ ٱلْعَٰلَمِينَrabbu l-ʿalaminvärldarnas Herre

Teologisk innebörd:

Versen avslutar med en bekräftelse på Guds absoluta vilja: ”Och ni vill inte, utom att Gud, världarnas Herre, vill.” Detta är en balans mellan fri vilja och Guds suveränitet – att människans val sker inom Guds vilja.

  • al-Tabari: människan kan inte vilja något – om inte Gud tillåter det.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att Guds vilja omfamnar allt – även människans val.
  • al-Jalalayn: versen visar att vägledning är från Gud – men kräver människans mottaglighet.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att fri vilja är verklig, men under Guds kunskap och makt.
  • Bernström: poetisk bild av viljans djup.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Gud är den yttersta källan till vägledning.

KORANEN & SUNNAH