Sura 82 – al-Infitar (”När himlen klyvs”), en Makki-sura som skildrar Domens dag med kosmiska bilder, följt av människans glömska och änglarnas roll i registreringen av handlingar.

Vers 82:1

إِذَا ٱنفَطَرَتِ ٱلسَّمَآءُ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
إِذَاidhanär
ٱنفَطَرَتِinfataratklyvs / spricker / öppnas
ٱلسَّمَآءُas-samaʾuhimlen

Teologisk innebörd:

Versen inleder med kosmisk omvälvning: ”När himlen klyvs.” Detta är en bild av Domens dag – då skapelsens ordning bryts upp.

  • al-Tabari: himlen spricker – ett tecken på att tiden är slut.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att universum reagerar på Guds befallning.
  • al-Jalalayn: versen visar att himlen inte längre är intakt – ett tecken på dom.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att naturens stabilitet är temporär.
  • Bernström: poetisk bild av kosmisk kris.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att även himlen lyder Guds vilja.

Vers 82:2

وَإِذَا ٱلْكَوَاكِبُ ٱنتَثَرَتْ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَإِذَاwa-idhaoch när
ٱلْكَوَاكِبُal-kawakibustjärnorna
ٱنتَثَرَتْintatharatfaller / sprids / slocknar

Teologisk innebörd:

Versen fortsätter med stjärnornas fall: ”Och när stjärnorna sprids.” Detta är en bild av att ordningen i universum upplöses – och ljuset slocknar.

  • al-Tabari: stjärnorna faller – som ett tecken på att deras funktion är avslutad.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att himlens prydnad försvinner.
  • al-Jalalayn: intatharat betyder att de sprids – som damm eller gnistor.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att även de mest stabila tecken har ett slut.
  • Bernström: poetisk bild av ljusets upplösning.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att skönhet och ordning är temporär.

Vers 82:3

وَإِذَا ٱلْبِحَارُ فُجِّرَتْ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَإِذَاwa-idhaoch när
ٱلْبِحَارُal-biharuhaven
فُجِّرَتْfujjiratsprängs / flödar / bryter fram

Teologisk innebörd:

Versen beskriver havens upplösning: ”Och när haven sprängs.” Detta är en bild av att jordens stabilitet bryts – och elementen frigörs.

  • al-Tabari: haven flödar över – som ett tecken på kaos.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att barriärer bryts – och vattnet svämmar.
  • al-Jalalayn: fujjirat betyder att de blandas – sötvatten och saltvatten.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att naturens gränser upphävs.
  • Bernström: poetisk bild av vattnets revolt.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att även havet lyder Guds befallning.

Vers 82:4

وَإِذَا ٱلْقُبُورُ بُعْثِرَتْ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَإِذَاwa-idhaoch när
ٱلْقُبُورُal-quburugravarna
بُعْثِرَتْbuʿthiratöppnas / vänds upp / avslöjas

Teologisk innebörd:

Versen visar återuppståndelsen: ”Och när gravarna öppnas.” Detta är en bild av att de döda återuppväcks – och ställs inför räkenskap.

  • al-Tabari: gravarna vänds upp – och de döda kommer fram.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att inget är dolt – allt kommer fram.
  • al-Jalalayn: buʿthirat betyder att de grävs upp – och avslöjas.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att döden inte är slutet.
  • Bernström: poetisk bild av jordens avslöjande.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att varje själ återuppväcks – för dom.

Vers 82:5

عَلِمَتْ نَفْسٌۭ مَّا قَدَّمَتْ وَأَخَّرَتْ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
عَلِمَتْʿalimatkommer att veta / får veta
نَفْسٌۭnafsunvarje själ
مَّاmavad
قَدَّمَتْqaddamatden har skickat fram / gjort
وَأَخَّرَتْwa-akhkharatoch lämnat efter / försummat

Teologisk innebörd:

Versen visar räkenskapens ögonblick: ”Varje själ kommer att få veta vad den har gjort – och vad den har försummat.” Detta är en bild av total insikt – där inget är glömt, och varje handling vägs.

  • al-Tabari: versen visar att både goda och försummade handlingar räknas.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att varje själ får se sin bok – och sin historia.
  • al-Jalalayn: qaddamat är det man gjort – akhkharat är det man borde ha gjort.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att ansvar omfattar både handling och underlåtenhet.
  • Bernström: poetisk bild av samvetets uppvaknande.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att inget är glömt – och allt blir synligt.

Vers 82:6

يَـٰٓأَيُّهَا ٱلْإِنسَٰنُ مَا غَرَّكَ بِرَبِّكَ ٱلْكَرِيمِ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
يَـٰٓأَيُّهَاya ayyuhao du
ٱلْإِنسَٰنُal-insanmänniska
مَاmavad
غَرَّكَgharrakahar förlett dig / fått dig att glömma
بِرَبِّكَbi-rabbikadin Herre
ٱلْكَرِيمِal-karimden ädle / generöse

Teologisk innebörd:

Versen är en retorisk förebråelse till människan: ”O människa, vad har förlett dig bort från din ädle Herre?” al-Karim är en av Guds namn – och versen påminner om att Guds generositet inte bör mötas med glömska.

  • al-Tabari: versen visar att människan glömmer sin Herre – trots Hans godhet.
  • Ibn Kathir: detta är en väckning – att arrogans inför Gud är irrationell.
  • al-Jalalayn: gharraka betyder att något har fått dig att tro att du är oberoende.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att Guds generositet bör leda till tacksamhet, inte förnekelse.
  • Bernström: poetisk bild av människans glömska.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Guds ädelhet är en kallelse – inte en ursäkt.

Vers 82:7

ٱلَّذِى خَلَقَكَ فَسَوَّىٰكَ فَعَدَلَكَ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
ٱلَّذِىalladhiHan som
خَلَقَكَkhalaqakaskapade dig
فَسَوَّىٰكَfa-sawwakaformade dig / gjorde dig proportionerlig
فَعَدَلَكَfa-ʿadalakabalanserade dig / gjorde dig rättvis

Teologisk innebörd:

Versen påminner om Guds skapelse av människan: ”Han som skapade dig, formade dig och balanserade dig.” Detta är en påminnelse om Guds perfekta skapelse – och människans ansvar att erkänna den.

  • al-Tabari: versen visar att människan är skapad med visdom och balans.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att människans kropp och själ är harmoniskt skapade.
  • al-Jalalayn: fa-ʿadalaka betyder att Gud gav dig rätt proportioner – både fysiskt och moraliskt.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att erkänna sin skapelse är första steget mot tro.
  • Bernström: poetisk bild av form och funktion.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att människans värdighet kommer från Guds skapelse.

Vers 82:8

فِىٓ أَىِّ صُورَةٍۢ مَّا شَآءَ رَكَّبَكَ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
فِىٓfii / enligt
أَىِّayyvilken
صُورَةٍۢsuratinform / gestalt
مَّاmavad
شَآءَshaʾaHan ville
رَكَّبَكَrakkabakasatte samman dig / formade dig

Teologisk innebörd:

Versen bekräftar Guds fria vilja i skapelsen: ”I den form Han ville satte Han samman dig.” Detta är en påminnelse om att människans form är gudomligt vald – och inte slumpmässig.

  • al-Tabari: versen visar att Gud skapar som Han vill – och varje form är med visdom.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att människans variation är ett tecken på Guds makt.
  • al-Jalalayn: rakkabaka betyder att Han satte samman dig – kropp, själ, förmåga.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att acceptera sin form är att erkänna Guds vilja.
  • Bernström: poetisk bild av individualitetens gudomliga ursprung.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att varje människa är unik – och skapad med syfte.

Vers 82:9

كَلَّا بَلْ تُكَذِّبُونَ بِٱلدِّينِ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
كَلَّاkallanej! / sannerligen inte!
بَلْbalsnarare / tvärtom
تُكَذِّبُونَtukadhdhibunani förnekar / kallar lögn
بِٱلدِّينِbi-d-dindomen / räkenskapens dag

Teologisk innebörd:

Versen visar människans verkliga problem – förnekelse av domen: ”Nej! Snarare förnekar ni räkenskapens dag.” Detta är en psykologisk och teologisk diagnos – att glömska kommer ur förnekelse.

  • al-Tabari: versen visar att förnekelse av dom leder till arrogans.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att förnekelse är aktiv – inte bara passiv glömska.
  • al-Jalalayn: versen är en förebråelse – att ni vet, men ändå förnekar.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att tro på dom är grunden för ansvar.
  • Bernström: poetisk bild av förnekelsens rot.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att förnekelse är ett val – inte en nödvändighet.

Vers 82:10

وَإِنَّ عَلَيْكُمْ لَحَافِظِينَ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَإِنَّwa-innaoch sannerligen
عَلَيْكُمْʿalaykumöver er / mot er
لَحَافِظِينَla-hafizinväktare / övervakare

Teologisk innebörd:

Versen introducerar änglarna som registrerar handlingar: ”Och sannerligen, över er finns väktare.” Hafizin är en bild av änglarna som vakar och skriver ned varje handling.

  • al-Tabari: versen visar att varje människa är övervakad – av änglar som registrerar.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att inget undgår Guds system.
  • al-Jalalayn: hafizin är änglar – som vakar och skriver.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att ansvar är konstant, inte tillfälligt.
  • Bernström: poetisk bild av osynlig närvaro.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att varje handling är bevakad – och bevarad.

Vers 82:11

كِرَامٖۭ كَاتِبِينَ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
كِرَامٖۭkiraminädla / hedervärda
كَاتِبِينَkatibinskrivare / registrerare

Teologisk innebörd:

Versen beskriver änglarna som registrerar människans handlingar: ”Ädla skrivare.” Detta är en bild av att varje människa har änglar som med värdighet och noggrannhet skriver ned allt.

  • al-Tabari: änglarna är hedervärda – de gör inget fel i sin registrering.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att varje handling är dokumenterad – av ädla tjänare.
  • al-Jalalayn: kiram betyder att de är högt uppsatta – och pålitliga.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att ansvar är verkligt, eftersom det registreras.
  • Bernström: poetisk bild av osynlig närvaro med värdighet.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att inget är glömt – och att registreringen är rättvis.

Vers 82:12

يَعْلَمُونَ مَا تَفْعَلُونَ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
يَعْلَمُونَyaʿlamunade vet / är medvetna om
مَاmavad
تَفْعَلُونَtafʿalunani gör / utför

Teologisk innebörd:

Versen förtydligar änglarnas kunskap: ”De vet vad ni gör.” Detta är en bekräftelse på att inget undgår deras uppmärksamhet – och att varje handling är känd.

  • al-Tabari: änglarna är ständigt närvarande – och registrerar allt.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att varje ord och handling är bevakad.
  • al-Jalalayn: versen visar att änglarna är medvetna – inte bara passiva skrivare.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att medvetenhet om övervakning leder till ansvar.
  • Bernström: poetisk bild av osynlig insikt.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att inget är dolt – och att varje handling räknas.

Vers 82:13

إِنَّ ٱلْأَبْرَارَ لَفِى نَعِيمٍ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
إِنَّinnasannerligen
ٱلْأَبْرَارَal-abrarade rättfärdiga
لَفِىla-fiär sannerligen i
نَعِيمٍnaʿiminsalighet / lycka / välsignelse

Teologisk innebörd:

Versen bekräftar de rättfärdigas belöning: ”Sannerligen, de rättfärdiga är i salighet.” Naʿim är en bild av paradiset – både fysisk njutning och andlig frid.

  • al-Tabari: versen visar att deras öde är frid – som belöning för tro och godhet.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att paradiset är verkligt – och väntar de rättfärdiga.
  • al-Jalalayn: naʿim är både kroppslig och själslig glädje.
  • al-Saʿdi: pedagogisk tröst – att godhet leder till evig belöning.
  • Bernström: poetisk bild av fridens boning.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att rättfärdighet är vägen till salighet.

Vers 82:14

وَإِنَّ ٱلْفُجَّارَ لَفِى جَحِيمٍ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَإِنَّwa-innaoch sannerligen
ٱلْفُجَّارَal-fujjarade fördärvade / syndarna
لَفِىla-fiär sannerligen i
جَحِيمٍjahiminhelvetets eld / brinnande straff

Teologisk innebörd:

Versen visar de fördärvades öde: ”Och sannerligen, de fördärvade är i helvetets eld.” Jahim är en bild av intensivt straff – motsatsen till naʿim.

  • al-Tabari: versen visar att deras handlingar leder till eld – inte frid.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att förnekelse och synd har konsekvenser.
  • al-Jalalayn: jahim är en brinnande eld – som väntar de fördärvade.
  • al-Saʿdi: pedagogisk varning – att valet mellan tro och synd är avgörande.
  • Bernström: poetisk bild av straffets intensitet.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Guds rättvisa är verklig – och inte symbolisk.

Vers 82:15

يَصْلَوْنَهَا يَوْمَ ٱلدِّينِ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
يَصْلَوْنَهَاyaslawnahade kommer att brinna i den
يَوْمَyawmapå dagen
ٱلدِّينِad-dinräkenskapens dag / domens dag

Teologisk innebörd:

Versen förtydligar när straffet inträder: ”De kommer att brinna i den på räkenskapens dag.” Detta är en bekräftelse på att domen är verklig – och att straffet är tidsbundet till den yttersta dagen.

  • al-Tabari: versen visar att straffet inte är i detta liv – utan på domens dag.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att domen är avgörande – och inte kan undvikas.
  • al-Jalalayn: yaslawnaha betyder att de vistas i elden – inte bara passerar.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att räkenskapen är verklig och rättvis.
  • Bernström: poetisk bild av straffets tidpunkt.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att domen är slutgiltig – och rättvis.

Vers 82:16

وَمَا هُمْ عَنْهَا بِغَائِبِينَ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَمَاwa-maoch de är inte
هُمْhumde
عَنْهَاʿanhafrån den (elden)
بِغَائِبِينَbighaʾibinfrånvarande / undkommande

Teologisk innebörd:

Versen betonar att de fördärvade inte kommer att undkomma helvetets eld: ”Och de är inte frånvarande från den.” Detta är en bekräftelse på att straffet är konstant, ofrånkomligt och utan lindring – i direkt kontrast till världslig glömska eller förnekelse.

  • al-Tabari: de är ständigt närvarande i elden – inget avbrott, ingen vila.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av att de inte får någon paus från straffet – det är evigt.
  • al-Jalalayn: bighaʾibin betyder att de inte är borta från elden ens för ett ögonblick.
  • al-Saʿdi: pedagogisk varning – att domen är total och rättvis, utan flyktväg.
  • Bernström: poetisk bild av ofrånkomlig närvaro i konsekvensen.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Guds rättvisa är absolut – och inte kan kringgås.

Vers 82:17

وَمَا أَدْرَىٰكَ مَا يَوْمُ ٱلدِّينِ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
وَمَاwa-maoch vad
أَدْرَىٰكَadrakafår dig att förstå
مَاmavad
يَوْمُyawmudagen
ٱلدِّينِad-dindomen / räkenskapens dag

Teologisk innebörd:

Versen är en retorisk väckning: ”Och vad får dig att förstå vad räkenskapens dag är?” Detta är en stilfigur som förstärker allvaret och mysteriet i Domens dag – att dess verklighet övergår mänsklig föreställning.

  • al-Tabari: versen väcker fruktan – dagen är större än vad du kan förstå.
  • Ibn Kathir: detta är en inledning till att beskriva Domens dag med kraft.
  • al-Jalalayn: frågan är inte för att få svar – utan för att väcka eftertanke.
  • al-Saʿdi: pedagogisk effekt – att skapa vördnad inför det kommande.
  • Bernström: poetisk bild av det outsägliga.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att vissa sanningar inte kan greppas förrän de inträffar.

Vers 82:18

ثُمَّ مَا أَدْرَىٰكَ مَا يَوْمُ ٱلدِّينِ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
ثُمَّthummasedan / återigen
مَاmavad
أَدْرَىٰكَadrakafår dig att förstå
مَاmavad
يَوْمُyawmudagen
ٱلدِّينِad-dindomen / räkenskapens dag

Teologisk innebörd:

Versen upprepar och förstärker frågan: ”Och återigen: vad får dig att förstå vad räkenskapens dag är?” Detta är en retorisk upprepning som signalerar att det som följer är avgörande – och att dagen är så allvarlig att den kräver eftertryck.

  • al-Tabari: upprepningen förstärker vikten – detta är inte en vanlig dag.
  • Ibn Kathir: detta är en stilistisk metod för att väcka fruktan och insikt.
  • al-Jalalayn: versen visar att dagen är så allvarlig att den inte kan beskrivas med ord.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att upprepning är ett sätt att väcka hjärtat.
  • Bernström: poetisk bild av det outsägliga mysteriet.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att Domens dag är bortom mänsklig förståelse – men inte bortom verklighet.

Vers 82:19

يَوْمَ لَا تَمْلِكُ نَفْسٞ لِّنَفْسٖ شَيْـٔٗاۖ وَٱلْأَمْرُ يَوْمَئِذٖ لِّلَّهِ

ArabiskaTranslittereringSvensk betydelse
يَوْمَyawmaden dag
لَاlainte
تَمْلِكُtamlikuhar makt / kontroll
نَفْسٞnafsunen själ
لِّنَفْسٖli-nafsinför en annan själ
شَيْـٔٗاۖshayʾannågot alls
وَٱلْأَمْرُwa-l-amruoch befälet / makten
يَوْمَئِذٖyawmaʾidhinpå den dagen
لِّلَّهِli-llahtillhör Gud

Teologisk innebörd:

Versen avslutar suran med en kraftfull påminnelse om Guds absoluta suveränitet: ”Den dag då ingen själ har makt att hjälpa en annan själ – och makten den dagen tillhör Gud.” Detta är en bekräftelse på att all mänsklig makt, status och relationer upphör – och endast Gud dömer.

  • al-Tabari: ingen kan hjälpa någon annan – inte föräldrar, barn eller profeter – utan Guds tillåtelse.
  • Ibn Kathir: detta är en bild av total beroende av Guds nåd.
  • al-Jalalayn: versen visar att all makt och dom är Guds – ingen annan har något att säga till om.
  • al-Saʿdi: pedagogisk nyckel – att förbereda sig för den dagen är livets syfte.
  • Bernström: poetisk bild av den yttersta ensamheten inför Gud.
  • Yusuf Ali: påminnelse om att endast Gud har makt att döma – och rädda.

KORANEN & SUNNAH