En genomgång av islams historiska slag och fälttåg enligt sunnitisk tradition
Ordet ghazwa (غزوة), i plural ghazawat, syftar inom den islamiska historieskrivningen (sira) på de militära fälttåg som Profeten Muhammed ﷺ personligen ledde under sina tio år i Medina. Kunskap om profetens slag är central för att förstå både Koranens historiska sammanhang och grunden för islamisk krigföringsetik. I denna artikel går vi igenom samtliga 28 ghazawat i kronologisk ordning, baserat uteslutande på erkända sunnitiska källor inom Ahl as-Sunnah wal-Jama’ah.
Vad betyder ghazwa inom islamisk historia?
Inom sira-litteraturen används ordet ghazwa specifikt om de fälttåg där Profeten Muhammed ﷺ själv var närvarande och förde befäl, till skillnad från en sariyya, som var en mindre expedition ledd av en utsedd följeslagare i Profetens ﷺ frånvaro. Enligt klassiska historiker som Ibn Sa’d i Al-Tabaqat al-Kubra räknas antalet ghazawat till mellan 27 och 29, beroende på hur nära liggande fälttåg räknas samman eller separat. Sahih al-Bukhari och Sahih Muslim nämner att Profeten ﷺ personligen deltog i strid i ett mindre antal av dessa, medan flertalet var förebyggande manövrar, avskräckande demonstrationer av styrka eller diplomatiska uppdrag där ingen strid uppstod.
Bakgrund: från förföljelse i Mecka till väpnad gemenskap i Medina
Under de tretton åren i Mecka var muslimerna en förföljd minoritet utan rätt till självförsvar. Efter utvandringen (hijra) till Medina år 622 e.Kr. etablerades en muslimsk stadsstat, och tillstånd att försvara sig gavs genom uppenbarelse (Koranen 22:39-40). De följande fälttågen ska därför förstås som en respons på verkliga hot mot den nyetablerade muslimska gemenskapen – från Quraysh handelskaravaner och krigsmakt, från fientliga beduinstammar samt från de judiska stammar i Medina som vid upprepade tillfällen bröt sina fredsavtal, enligt de klassiska sira-verken av Ibn Ishaq, Ibn Hisham och Ibn Kathir.
Profetens ﷺ 28 ghazawat i kronologisk ordning
Nedan följer samtliga ghazawat i den ordning de vanligtvis listas av sira-historiker, med utgångspunkt i verk som Ibn Kathirs al-Sira al-Nabawiyyah, Ibn Hishams bearbetning av Ibn Ishaqs sira samt Ibn Sa’ds al-Tabaqat al-Kubra.
1. Ghazwat al-Abwa (Waddan)
Detta var det första fälttåg som Profeten ﷺ själv ledde, i safar år 2 e.H. Syftet var att möta en handelskaravan tillhörande Quraysh, men ingen strid ägde rum. Under fälttåget slöt Profeten ﷺ ett fredsavtal med stammen Banu Damrah, vilket blev en viktig diplomatisk framgång innan de stora striderna inleddes.
2. Ghazwat Buwat
Endast en dryg månad senare, i rabi al-awwal år 2 e.H., drog Profeten ﷺ ut mot Buwat för att avskära en karavan ledd av Umayyah ibn Khalaf. Inte heller denna gång kom det till strid, men expeditionen visade Quraysh att muslimerna i Medina var beredda att försvara sina handelsintressen och sin säkerhet.
3. Ghazwat Safwan (Badr al-Ula)
Kallas även det första slaget vid Badr. Kurz ibn Jabir al-Fihri hade rövat bort betesdjur från Medinas utkanter, och Profeten ﷺ förföljde honom ända till Safwan nära Badr. Kurz undkom, och ingen strid kom till stånd, men händelsen visar hur muslimerna aktivt skyddade Medinas invånare och egendom.
4. Ghazwat al-Ushayra
I jumada år 2 e.H. gav sig Profeten ﷺ ut för att avlyssna ännu en Quraysh-karavan, denna gång vid al-Ushayra. Karavanen hade redan passerat, men på vägen slöt muslimerna en överenskommelse med stammen Banu Mudlij. Det var just denna karavan, på dess återresa senare samma år, som ledde fram till slaget vid Badr.
5. Ghazwat Badr al-Kubra (Det stora slaget vid Badr)
Det avgörande slaget vid Badr utkämpades i ramadan år 2 e.H./624 e.Kr. mellan cirka 313 illa beväpnade muslimer och en Quraysh-styrka på omkring tusen man. Trots det stora numerära underläget gav Gud muslimerna seger, och flera av Quraysh mäktigaste ledare, däribland Abu Jahl, dödades. Segern vid Badr omnämns i Koranens sura al-Anfal och räknas som en av islams historias mest betydelsefulla vändpunkter.
وَلَقَدْ نَصَرَكُمُ اللَّهُ بِبَدْرٍ وَأَنتُمْ أَذِلَّةٌ فَاتَّقُوا اللَّهَ لَعَلَّكُمْ تَشْكُرُونَ
”Gud hjälpte er verkligen vid Badr, då ni var svaga. Frukta därför Gud, så att ni må vara tacksamma.” Koranen 3:123
6. Ghazwat Bani Sulaym
I shawwal år 2 e.H. gav sig Profeten ﷺ ut mot al-Kudr efter rapporter om att stammen Banu Sulaym samlade styrkor mot Medina. Stammen skingrades vid muslimernas ankomst, och ingen strid ägde rum.
7. Ghazwat Bani Qaynuqa
Judestammen Banu Qaynuqa bröt sitt fredsavtal med muslimerna efter en allvarlig incident på Medinas marknad. Profeten ﷺ belägrade deras fästen tills de gav upp, och de förvisades därefter från Medina. Detta var den första av de tre judiska stammarna i Medina som bröt sina överenskommelser med den muslimska staten.
8. Ghazwat al-Sawiq
Efter nederlaget vid Badr svor Abu Sufyan att hämnas och genomförde en snabb räd mot Medinas utkanter, där han brände palmer och dödade två ansarer. Profeten ﷺ förföljde honom, men Abu Sufyan och hans män flydde och kastade ifrån sig sina proviantsäckar med sawiq (rostat kornmjöl) för att kunna fly snabbare – därav namnet på fälttåget.
9. Ghazwat Dhi Amr
I muharram år 3 e.H. drog Profeten ﷺ mot Najd sedan stammarna Ghatafan och Tha’labah rapporterats samla styrkor mot Medina. Fienden skingrades utan strid. Enligt flera lärde var det under detta fälttåg som bönen under fara (salat al-khawf) först föreskrevs.
10. Ghazwat Buhran
Kort därefter, i rabi al-akhir år 3 e.H., ryckte Profeten ﷺ ut mot Buhran efter rykten om att Banu Sulaym åter samlade sig. Även denna gång upplöstes hotet innan någon strid hann äga rum.
11. Ghazwat Uhud
Slaget vid Uhud i shawwal år 3 e.H./625 e.Kr. var Quraysh hämndeaktion för nederlaget vid Badr. Trots ett inledande muslimskt övertag vände slaget när en grupp bågskyttar lämnade sin post i jakt på krigsbyte, vilket gjorde det möjligt för Khalid ibn al-Walid – som då ännu inte antagit islam – att anfalla muslimerna bakifrån. Profeten ﷺ skadades och hans farbror Hamza (radiya Allahu anh) blev martyr. Slaget vid Uhud blev en viktig lärdom om vikten av lydnad mot Profetens ﷺ befäl.
12. Ghazwat Hamra al-Asad
Omedelbart efter Uhud, trots sina skador, kallade Profeten ﷺ på de muslimer som deltagit i slaget att följa med och visa Quraysh att muslimerna fortfarande var starka och beslutsamma. Detta avskräckte Quraysh från att återvända och anfalla Medina direkt.
13. Ghazwat Bani al-Nadir
I rabi al-awwal år 4 e.H. belägrades judestammen Banu al-Nadir och förvisades från Medina efter att ha konspirerat för att mörda Profeten ﷺ. Händelsen omnämns i Koranens sura al-Hashr.
14. Ghazwat Najd
Ett fälttåg mot stammarna Banu Muharib och Banu Tha’labah i Najd-regionen, vilka utgjorde ett hot mot handelsvägarna och Medinas säkerhet. Ingen större strid ägde rum, men fälttåget stärkte muslimernas ställning i regionen.
15. Ghazwat Badr al-Akhira (Badr al-Maw’id)
Efter Uhud hade Abu Sufyan lovat ett nytt möte vid Badr året därpå. Profeten ﷺ infann sig med sina följeslagare i sha’ban år 4 e.H., men Quraysh-styrkan vände om utan strid. Detta stärkte muslimernas moral och rykte bland de arabiska stammarna.
16. Ghazwat Dumat al-Jandal
I rabi al-awwal år 5 e.H. drog Profeten ﷺ norrut mot Dumat al-Jandal efter rapporter om rövare som hotade karavanvägarna mot Levanten. Invånarna flydde vid muslimernas ankomst och ingen strid ägde rum.
17. Ghazwat al-Khandaq (al-Ahzab, Diket)
Slaget vid diket i shawwal år 5 e.H./627 e.Kr. var ett av de mest avgörande i islams historia. En allians (al-Ahzab) av Quraysh, Ghatafan och judiska stammar belägrade Medina med en armé på flera tusen man. På förslag av Salman al-Farisi (radiya Allahu anh) grävde muslimerna en försvarsdike runt staden – en då okänd taktik på Arabiska halvön. Belägringen bröts efter en kraftig storm och splittring bland fiendealliansen, en händelse som Koranen beskriver i sura al-Ahzab.
يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا اذْكُرُوا نِعْمَتَ اللَّهِ عَلَيْكُمْ إِذْ جَاءَتْكُمْ جُنُودٌ فَأَرْسَلْنَا عَلَيْهِمْ رِيحًا وَجُنُودًا لَّمْ تَرَوْهَا
”Ni som tror, minns Guds gåva mot er när härskaror kom emot er, och Vi sände över dem en storm och härskaror ni inte kunde se.” Koranen 33:9
18. Ghazwat Bani Qurayza
Direkt efter belägringen vid Khandaq belägrades judestammen Banu Qurayza för att ha brutit sitt avtal med muslimerna genom att konspirera med fiendealliansen under belägringen. Stammen accepterade att låta Sa’d ibn Mu’adh (radiya Allahu anh) döma dem enligt sina egna lagar, vilket ledde till att avtalsbrottet bestraffades i enlighet med Torans föreskrifter för förräderi i krigstid.
19. Ghazwat Bani Lihyan
I rabi al-awwal/jumada år 6 e.H. genomförde Profeten ﷺ ett fälttåg mot stammen Banu Lihyan som en reaktion på deras tidigare svek mot en grupp muslimska lärare vid Ar-Raji, vilket hade lett till flera muslimers martyrskap.
20. Ghazwat Bani al-Mustaliq (al-Muraysi)
I sha’ban år 6 e.H. drog Profeten ﷺ ut mot stammen Banu al-Mustaliq efter uppgifter om att de förberedde ett anfall mot Medina. Muslimerna vann en snabb seger. Det var under återresan från detta fälttåg som händelsen med förtalet (al-ifk) mot Profetens ﷺ hustru Aisha (radiya Allahu anha) inträffade, vilken senare friades av Gud genom uppenbarelse i Koranen.
21. Ghazwat Dhi Qarad
Efter att Uyaynah ibn Hisn genomfört en räd och stulit Medinas betande kameler förföljde Profeten ﷺ och hans följeslagare rövarna till Dhu Qarad. Flera av kamelerna återtogs, och händelsen visade muslimernas fortsatta beredskap att försvara Medinas resurser.
22. Ghazwat Khaybar och Wadi al-Qura
I muharram/safar år 7 e.H./628 e.Kr. erövrade muslimerna den judiska oasen Khaybar, vars invånare tidigare hade uppmuntrat och finansierat flera av de fientliga stamallianserna mot Medina. Efter en serie belägringar av Khaybars befästa fort föll oasen, och marken lämnades senare till judarna att bruka mot en andel av skörden. Det var i Khaybar som en judisk kvinna försökte förgifta Profeten ﷺ, en händelse väl belagd i Sahih al-Bukhari.
23. Ghazwat Dhat al-Riqa
Ett fälttåg mot stammarna Banu Muharib och Banu Tha’labah i Najd-området. Namnet, som betyder ’lapparnas fälttåg’, anses av flera lärde syfta på de tygbitar följeslagarna lindade runt sina sårade fötter under den långa marschen. Bönen under fara (salat al-khawf) beskrivs utförligt i samband med detta fälttåg i hadithlitteraturen.
24. Ghazwat Mu’tah
I jumada al-ula år 8 e.H./629 e.Kr. sändes en muslimsk styrka mot gränsområdet till Levanten efter att en muslimsk sändebud dödats av en bysantinsk allierad stam. Vid Mu’tah möttes de av en betydligt större bysantinsk-allierad styrka. De tre utsedda befälhavarna – Zayd ibn Harithah, Ja’far ibn Abi Talib och Abdullah ibn Rawahah (radiya Allahu anhum) – föll som martyrer efter varandra, innan Khalid ibn al-Walid (radiya Allahu anh) tog över befälet och ledde en skicklig reträtt som räddade den muslimska styrkan.
25. Ghazwat Fath Makkah (Erövringen av Mecka)
I ramadan år 8 e.H./630 e.Kr. marscherade Profeten ﷺ mot Mecka med omkring tio tusen man, sedan Quraysh brutit fredsavtalet från Hudaybiyyah. Staden intogs nästan utan blodsutgjutelse, och Profeten ﷺ utfärdade en generell amnesti för sina forna förföljare. Avgudabilderna i Kaba förstördes, och Mecka renades för gudsdyrkan av den Ende Guden – en av islams historias mest betydelsefulla och fredligaste erövringar.
26. Ghazwat Hunayn
Kort efter Meckas erövring, i shawwal år 8 e.H., mötte muslimerna stammarna Hawazin och Thaqif i dalen Hunayn. En inledande bakhåll fick den muslimska hären, då den var som störst i antal, att tillfälligt dra sig tillbaka, men Profeten ﷺ återsamlade sina styrkor och striden slutade med en tydlig muslimsk seger. Händelsen omnämns direkt i Koranens sura al-Tawbah.
لَقَدْ نَصَرَكُمُ اللَّهُ فِي مَوَاطِنَ كَثِيرَةٍ وَيَوْمَ حُنَيْنٍ إِذْ أَعْجَبَتْكُمْ كَثْرَتُكُمْ فَلَمْ تُغْنِ عَنكُمْ شَيْئًا
”Gud har hjälpt er vid många tillfällen, och på Hunayns dag, då er stora numerär gjorde er självsäkra, men den var er inte till någon nytta.” Koranen 9:25
27. Ghazwat al-Ta’if
Efter Hunayn belägrade muslimerna staden Ta’if, Thaqifs starkt befästa högborg. Belägringen hävdes efter en tid utan att staden intogs med våld, men inte långt därefter accepterade Thaqif frivilligt islam och sände en delegation till Profeten ﷺ i Medina.
28. Ghazwat Tabuk
Det sista stora fälttåg Profeten ﷺ personligen ledde ägde rum i rajab år 9 e.H./630 e.Kr., mot bakgrund av rykten om en förestående bysantinsk mobilisering vid gränsen. Marschen till Tabuk skedde under extrem hetta och stora umbäranden, vilket testade följeslagarnas trosstyrka. Ingen strid utkämpades, men flera lokala härskare slöt fredsavtal med muslimerna. Koranens sura al-Tawbah beskriver ingående både prövningarna under fälttåget och de hycklares ursäkter som stannade hemma.
| لَقَد تَّابَ اللَّهُ عَلَى النَّبِيِّ وَالْمُهَاجِرِينَ وَالْأَنصَارِ الَّذِينَ اتَّبَعُوهُ فِي سَاعَةِ الْعُسْرَةِ ”Gud vände Sig i nåd till Profeten, samt till utvandrarna och hjälparna, som följde honom i svårighetens stund.” Koranen 9:117 |
Skillnaden mellan ghazwa och sariyya
Medan en ghazwa alltid innebar att Profeten ﷺ själv deltog och förde befäl, skickades en sariyya ut under ledning av en utsedd följeslagare, till exempel Khalid ibn al-Walid, Zayd ibn Harithah eller Abu Bakr al-Siddiq (radiya Allahu anhum). Ibn Sa’d räknar till exempel 47 sådana sariyyor under Profetens ﷺ tid i Medina. Denna distinktion är viktig för att korrekt förstå den militära och administrativa strukturen i den tidiga muslimska staten.
Lärdomar från profetens ﷺ ghazawat
De olika fälttågen förmedlar flera centrala lärdomar inom sunnitisk tradition: vikten av lydnad mot ledarskapets order (som vid Uhud), betydelsen av tålamod och gudsförtroende under svårighet (som vid Khandaq och Tabuk), samt principen om måttfullhet och barmhärtighet även i seger, vilket tydligt visades genom den generella amnestin vid erövringen av Mecka. Klassiska lärde som Ibn al-Qayyim behandlar i Zad al-Ma’ad dessa fälttåg utförligt som en källa till praktisk vägledning (fiqh al-sira) för muslimer i alla tider.
Vanliga frågor om profetens ﷺ ghazawat
Hur många ghazawat deltog Profeten ﷺ i strid under?
Enligt hadithsamlingarna Sahih al-Bukhari och Sahih Muslim stred Profeten ﷺ personligen i ett fåtal av de 28 fälttågen, däribland Badr, Uhud, Khandaq/Bani Qurayza, Bani al-Mustaliq, Khaybar, Fath Makkah, Hunayn och al-Ta’if. Flertalet övriga fälttåg innebar ingen väpnad strid alls.
Vilken är den mest omtalade ghazwan?
Slaget vid Badr räknas som det mest avgörande, då det var den första stora militära segern och omnämns direkt i Koranen. Slaget vid Khandaq (diket) är också särskilt känt för sin innovativa försvarstaktik, medan erövringen av Mecka framhålls som ett exempel på barmhärtighet i seger.
Var kan man läsa mer om ghazawat på ett tillförlitligt sätt?
De mest tillförlitliga källorna inom sunnitisk tradition är de klassiska sira-verken (Ibn Ishaq/Ibn Hisham, Ibn Kathir, Ibn Sa’d) tillsammans med de autentiska hadithsamlingarna Sahih al-Bukhari och Sahih Muslim. Senare sammanfattande verk, som Ibn al-Qayyims Zad al-Ma’ad och al-Mubarakpuris Al-Raheeq Al-Makhtum, är också väl ansedda referensverk inom Ahl as-Sunnah wal-Jama’ah.
Källförteckning
- Ibn Kathir. Al-Sira al-Nabawiyyah.
- Ibn Hisham. Al-Sira al-Nabawiyyah (bearbetning av Ibn Ishaqs sira).
- Ibn Sa’d. Al-Tabaqat al-Kubra.
- Sahih al-Bukhari, kapitel om al-Maghazi.
- Sahih Muslim, kapitel om al-Jihad wa al-Siyar.
- Ibn al-Qayyim al-Jawziyyah. Zad al-Ma’ad fi Hady Khayr al-’Ibad.
- al-Mubarakpuri, Safi al-Rahman. Al-Raheeq Al-Makhtum (Det förseglade nektaret).
