Syften (Maqasid) med Surah 5 al-Maʾida

Sura al-Maʾida syftar till att fastställa många viktiga mål, och bland dem nämns följande:

Att skilja mellan det tillåtna och det förbjudna i mat och dryck.
Att bevara Allahs – den Upphöjdes – heliga riter i hajj och den heliga månaden.
Att förbjuda vissa förbjudna handlingar och ritualer från jahiliyya.
Att lagstifta vissa former av gudstjänst: wudu, ghusl, tayammum, befallningen om rättvisa i domslut, sanningsenlighet i vittnesmål, reglerna för qisas (vedergällning) gällande liv och kroppsdelar, reglerna för hiraba (väpnat angrepp), samt reglerna för eder och deras försoningar.
Att trösta Profeten – må Allahs frid och välsignelser vara över honom – på grund av hycklarnas hyckleri.
Att förbjuda vin och hasardspel.
Att döma mellan bokens folk, och att fastställa grunderna för hur muslimer ska behandla varandra, samt behandlingen av avgudadyrkare och hycklare, och varningen för att deras allians kan leda till att en muslim avfaller från sin religion.
Att klargöra falskheten i avvikande trosuppfattningar, nämna judarnas dåliga handlingar och berätta historien om vilsenheten (al-tayyh).
Att klargöra att de kristna står närmare att acceptera islam än judarna och avgudadyrkarna.
Att befalla muslimerna att skilja sig från de vilsegångna i deras moral.
Att klargöra Kaba:s dygder och dess välsignelser för människorna, samt att påminna muslimerna om Allahs – den Upphöjdes – gåvor till dem.
Att påminna om domedagen, profeternas vittnesbörd över sina folk och ʿIsas – över honom vare frid – vittnesbörd över de kristna.

Presentation av Sura al-Maʾida

Sura al-Maʾida är en medinansk sura, och den är bland det sista som uppenbarades för Profeten – må Allahs frid och välsignelser vara över honom. Det sägs att den uppenbarades under avskedspilgrimsfärden, och vissa berättelser nämner att den uppenbarades på en gång över Profeten – må Allahs frid och välsignelser vara över honom – medan han satt på sin kamel, och den orkade inte bära honom på grund av den tyngd han upplevde under uppenbarelsens nedstigande, så han steg av kamelen.

Det är den femte suran i den ädla mushafs ordning, och antalet verser är hundratjugo enligt kufierna, hundratjugotvå enligt hijazierna och hundratjugotre enligt basrierna.

Den kallas ”al-Maʾida” eftersom berättelsen om de kristnas begäran till vår mästare ʿIsa – över honom vare frid – att Allah – den Upphöjde – skulle sända ned ett bord från himlen förekommer i den. Vissa lärda kallade den ”al-Oqud” (fördragen), eftersom många av dess verser talar om fördrag.

Saker som Sura al-Maʾida utmärker sig med jämfört med andra medinanska suror

Bland de anmärkningsvärda sakerna i Sura al-Maʾida är att den skiljer sig i sin framställning från övriga medinanska suror, även de långa av dem. Bland detta finns:

Den talar inte om avgudadyrkan eller avgudadyrkarna på det vanliga sättet i Koranen – genom argumentation mot dem, att förlöjliga deras föreställningar och förminska deras avgudar – eftersom avgudadyrkan vid den tiden redan hade besegrats, och avgudadyrkarna befann sig i förnedring och hopplöshet.
Den uppmanar inte muslimerna till strid eller till att utforma planer för seger över Allahs – den Upphöjdes – fiender bland avgudadyrkarna, av samma anledning som nämns i punkten ovan.
Sura al-Maʾida innehåller många lagar som behövdes för att fullborda den islamiska lagstiftningen. Den visar muslimerna hur de ska bemöta bokens folks falska påståenden och de tvivel de då och då sprider, så att den muslimska gemenskapen skyddas från dem.

KORANEN & SUNNAH