Ladda ner som PDF

Sura al‑Mumtahanah är den sextionde suran enligt den ‘uthmaniska ordningen i mushafen, och den nittiotvåa enligt uppenbarelsens kronologi. Den uppenbarades efter sura al‑Ma’ida och före sura an‑Nisa’. Den är enhälligt klassad som medinensisk. Den består av 13 verser, och dess verser är långa. Den är en av tre suror som börjar med orden: {O ni som tror} — al‑Ma’ida, al‑Hujurat och denna sura.

Suran är känd i tafsir, sunnahh och mushaf under namnet Surat al‑Mumtahanah. Al‑Qurtubi säger att det vanligaste uttalet är al‑mimtahina med kasra på ha’, vilket även as‑Suhayli fastslog. Det finns även en variant med fatha på ha’, som Ibn Hajar nämner som det mest spridda — då i betydelsen ”den prövade kvinnan”, syftande på den första kvinna vars tro prövades: Umm Kulthum bint ‘Uqba ibn Abi Mu‘ayt, hustru till ‘Abd ar‑Rahman ibn ‘Awf.

As‑Suyuti nämner i al‑Itqan att suran även kallas Surat al‑Imtihan och Surat al‑Mawadda, enligt Jamal al‑Qurra’ av ‘Ali as‑Sakhawi.

Anledningen till namnet

Namnet kommer av versen om att pröva de kvinnliga troende som utvandrade från Mekka till Medina:

{O ni som tror! När de troende kvinnorna kommer till er som emigranter, pröva dem…} …till Hans ord: {…och håll inte fast vid banden till de icke‑troende kvinnorna} (al‑Mumtahanah: 10).

Folket kallade denna vers al‑mumtahina eftersom den föreskrev prövningen, och suran tillskrevs denna vers. As‑Suhayli sade: ”Prövningen tillskrevs suran bildligt, precis som sura at‑Tawba kallades al‑Fadiha (den avslöjande).”

Anledningen till uppenbarelsen

Det råder enighet om att den första versen uppenbarades angående Hatib ibn Abi Balta‘as brev till avgudadyrkarna i Mekka.

Al‑al-Bukhari återger genom Sufyan ibn ‘Uyayna från ‘Amr ibn Dinar, som berättar från ‘Ali ibn Abi Talib om Hatibs brev. ‘Amr sade: {O ni som tror! Ta inte Min fiende och er fiende till förtrogna} (al‑Mumtahanah: 1) uppenbarades om honom.

Ibn ‘Atiyya sade att suran uppenbarades år sex. Andra sade att Hatibs brev skrevs när Profeten ﷺ förberedde sig för erövringen av Mekka — vilket är vad de flesta sira‑författare och al‑al-Bukhari antyder i Kitab al‑Maghazi.

Relation till suran före

Sura al‑Mumtahanah är nära förbunden med suran före den, både i mål och innehåll. Den föregående suran kritiserade hycklarna för deras förnedrande beteende och deras stöd till judarna och de otrogna. Denna sura förbjuder de troende att ta Allahs och deras egna fiender till förtrogna och visa dem kärlek.

Innehållet i al‑Mumtahanah är i själva verket en bekräftelse och förstärkning av det som kom i sura al‑Hashr, nästan som om den vore en fortsättning på den. Därför placerades den bland suwar at‑tasbih (suror som börjar med ”sabbiha” eller ”yusabbihu”), trots att dess inledning skiljer sig.

Surans syften (Maqasid)

Sura al‑Mumtahanah innehåller flera viktiga syften, bland annat:

– Förbud mot att ta Allahs fiender till förtrogna

Suran inleder med att förbjuda de troende att visa kärlek, lojalitet eller samarbete med de otrogna som bekämpar tron och som fördrev de troende från deras hem.

– Att klargöra att de otrogna inte är pålitliga

De hyser ingen verklig vänskap, och deras vänlighet är endast svaghet eller bedrägeri. Om de får makt över de troende kommer de att skada dem och önska att de återvänder till otro.

– Att släktskap inte gagnar på Domedagen

Blodsband och familjeband hjälper inte när otro föreligger. På Domedagen skiljer Allah mellan troende och otrogna, och ingen kommer att gynnas av någon annan — endast ens egna handlingar räknas.

– Att religionen bryter släktband när tron skiljer människor åt

Suran visar att skillnaden i tro bryter naturliga band mellan människor. Den nämner Ibrahims avståndstagande från sin far som ett exempel och en vägledning för de troende.

– Tillåtelse att behandla icke‑stridande icke‑muslimer väl

De som inte bekämpar muslimerna eller fördriver dem får behandlas med godhet och rättvisa. Men de som fortsätter i fientlighet och förtryck får inte tas som förtrogna.

– Att pröva de kvinnliga emigranternas tro

Suran nämner prövningen av de kvinnor som emigrerade till Profeten ﷺ från Mekka till Medina för att säkerställa deras uppriktighet. Den befaller:

  • att ta emot dem
  • att behandla dem väl
  • att gifta sig med dem om deras tro är sann
  • att inte återlämna dem till de otrogna
  • att kompensera deras tidigare makar för deras hemgifter

– Att fastställa trohetseden för de troende kvinnorna

Suran behandlar eden som de troende kvinnorna svor till Profeten ﷺ, dess legitimitet och dess villkor. Den förbjuder även muslimska män att gifta sig med avgudadyrkande kvinnor.

– Att avsluta suran med samma tema som den började med

Suran avslutas med ett nytt förbud mot att ta de fördömda avgudadyrkarna till förtrogna, eftersom Allahs vrede är över dem och allt hopp om deras vägledning har nästan upphört.

KORANEN & SUNNAH