Ladda ner som PDF

Källa: Tafsir Surat al-Falaq ur boken Taysir al-Ali al-Qadir– en sammanfattning av Ibn Kathirs tafsir, känd som Mukhtasar Tafsir Ibn Kathir. Författad av Muhammad Nasib al-Rifaʿi (död år 1412 e.H.).

Ibn Abbas sade om ordet الفلق (al-Falaq): det betyder gryningen.
Ibn Jarir sade: det är som Guds ord: فَالِقُ الإصباح (”Han som klyver gryningen”, al-Anʿam 6:96).
Ibn Abbas sade också: الفلق betyder skapelsen – Gud befallde sin Profet att söka skydd från hela skapelsen.
Kaʿb al-Ahbar sade: الفلق är ett hus i helvetet; när det öppnas ropar alla helvetets invånare av dess hetta.

Ibn Jarir sade: det korrekta är att det betyder gryningen, och detta är den riktiga åsikten – det är också al-al-Bukharis val, må Gud förbarma sig över honom.

مِن شَرِّ مَا خَلَقَ – ”från det onda i det Han har skapat” – det vill säga från allt ont i alla skapelser.
Al-Hasan al-Basri sade: helvetet, Iblis och hans avkomma är bland det som Gud har skapat.

وَمِن شَرِّ غَاسِقٍ إِذَا وَقَبَ –

  • Mujahid sade: ghasiq är natten, idha waqab är solens nedgång.
  • Al-Hasan och Qatada sade: det är natten när dess mörker kommer.
  • Al-Zuhri sade: det är solen när den går ned.
  • Atiyya och Qatada sade: det är natten när den försvinner.
  • Abu Hurayra sade: det är stjärnan.
  • Andra sade: det är månen.

Aʾisha (må Gud vara nöjd med henne) berättade: ”Guds Sändebud ﷺ tog min hand och visade mig månen när den steg upp och sade: ’Sök skydd hos Gud från det onda i denna – detta är ghasiq när den träder fram.’”

Al-Nasaʾi återgav med orden: ”Sök skydd hos Gud från det onda i detta – detta är ghasiq när den träder fram.”

De första lärda sade: detta motsäger inte vår åsikt, eftersom månen är nattens tecken och har ingen verkan utom i natten. Likaså lyser stjärnorna endast på natten. Allt detta återgår till samma betydelse. Gud vet bäst.

وَمِن شَرِّ النَّفَّاثَاتِ فِي الْعُقَد –
Mujahid och ʿIkrima sade: det betyder häxorna.
Mujahid sade: när de läser besvärjelser och blåser i knutarna.

I en hadith berättas: ”Jibril kom till Profeten ﷺ och sade: ’Har du blivit sjuk, Muhammad?’ Han sade: ’Ja.’ Då sade Jibril: ’I Guds namn besvärjer jag dig, från varje sjukdom som skadar dig, från varje avundsjuk och från varje ond blick. Gud ska hela dig.’”

Detta var troligen under den tid då Profeten ﷺ blev utsatt för trolldom, men Gud botade honom och gjorde trollkarlarnas och de avundsjuka judarnas onda plan till deras egen undergång.

Al-al-Bukhari återberättade i Kitab al-Tibb i sin Sahih, från Aʾisha:
”Profeten ﷺ blev förhäxad, så att han trodde att han hade samlag med sina fruar, men i själva verket hade han inte det. Sufyan sade: detta är den svåraste formen av trolldom.

Profeten ﷺ sade: ’Aʾisha, vet du att Gud har gett mig svar på det jag frågade Honom om? Två män kom till mig; den ene satte sig vid mitt huvud, den andre vid mina fötter. Den vid mitt huvud sade till den andre: ”Vad är det med mannen?” Han svarade: ”Han är förhäxad.” Den förste sade: ”Vem har förhäxat honom?” Han svarade: ”Labid ibn al-Aʿsam, en man från Banu Zurayq, en bundsförvant till judarna, en hycklare.” Den förste sade: ”Med vad?” Han svarade: ”Med en kam och hår från kamning.” Den förste sade: ”Var?” Han svarade: ”I en pollensäck från en dadelpalms hanblomma, under en sten i brunnen Dhurwan.”’

Aʾisha sade: Profeten ﷺ gick till brunnen och tog fram det. Han sade: ’Detta är den syn jag visades. Vattnet såg ut som Henna färg och palmträden som djävulshuvuden.’ Han tog fram det. Jag sade: ’Borde du inte bryta förtrollningen?’ Han sade: ’Gud har redan botat mig, och jag ogillar att sprida ondska bland människor.’”

Al-Thaʿlabi återberättade i sin Tafsir:

Ibn Abbas och Aʾisha (må Gud vara nöjd med dem båda) sade:
”En ung pojke från judarna tjänade Guds Sändebud ﷺ. Judarna lockade honom och övertalade honom tills han tog hår från Profetens huvudkamning samt några tänder från hans kam. Han gav detta till judarna, och de använde det i trolldom. Den som utförde detta var en man bland dem som kallades Ibn Asim. Han gömde det i en brunn som tillhörde Banu Zurayq, kallad Dhuban.

Profeten ﷺ blev sjuk, hans hår föll av, och under sex månader trodde han att han hade samlag med sina fruar men i själva verket hade han inte det. Han försvagades och visste inte vad som drabbat honom.

Medan han sov kom två änglar till honom. Den ene satte sig vid hans huvud, den andre vid hans fötter. Den vid fötterna sade till den vid huvudet: ’Vad är det med mannen?’ Han svarade: ’Han är drabbad.’ Den andre sade: ’Av vad?’ Han svarade: ’Av trolldom.’ Den andre sade: ’Vem har förhäxat honom?’ Han svarade: ’Labid ibn al-Aʿsam, juden.’ Den andre sade: ’Med vad?’ Han svarade: ’Med en kam och hår från kamning.’ Den andre sade: ’Var är det?’ Han svarade: ’I en pollensäck från en dadelpalms hanblomma, under en sten i brunnen Dhurwan.’

(al-juff är skalet från dadelpalmsblomman, och al-raʿufa är en sten i brunnens botten som den som hämtar vatten står på.)

Profeten ﷺ vaknade upp skrämd och sade: ’Aʾisha, vet du inte att Gud har berättat för mig om min sjukdom?’

Sedan sände Profeten ﷺ Ali, al-Zubayr och Ammar ibn Yasir. De tömde brunnen på vatten, som såg ut som hennafärg, och lyfte upp stenen. De tog fram pollenskalet, och där fanns hår från hans kamning, tänder från hans kam, samt en sträng med tolv knutar, genomborrade med nålar.

Då uppenbarade Gud de två surorna (al-Falaq och an-Nas). Varje gång Profeten ﷺ läste en vers löstes en knut upp. När den sista knuten löstes kände han lättnad och reste sig som om han befriats från bojor.

Jibril sade: ’I Guds namn besvärjer jag dig, från allt som skadar dig, från avundsjuka och ond blick. Gud ska hela dig.’

De sade: ’Guds Sändebud, ska vi inte ta den onde och döda honom?’
Profeten ﷺ sade: ’Gud har redan botat mig, och jag ogillar att sprida ondska bland människor.’”

KORANEN & SUNNAH