En förklaring av begreppen
Fard, Wajib, Sunnah och mer
Al-Af’al al-Mukallafin – de ansvarigas handlingar
Trons bevarande befästning
Tron (al-īmān) är det ljus som Allah tänt i de troendes hjärtan. Det skyddande försvarsverket som omger tron består av de obligatoriska handlingarna (al-fardh), den nödvändiga dyrkan (al-wājib), dyrkan i enlighet med Muhammeds föredöme (al-sunnah), de lovvärda handlingarna (al-mustahab), de förtjänstfulla (al-mandūb) och de frivilliga (al-nāfilah).
| Sann tro skyddas genom att man omger sig med dyrkan (ʿibādah). De som överger de obligatoriska handlingarna, de nödvändiga och den dyrkan och de handlingar som är sunnah kan bara med möda behålla sin tro. |
Al-Afʿal al-Mukallafīn
Inom Islam finner man både påbud och förbud som gäller för de muslimska män och kvinnor som nått puberteten och som är vid sina fulla bruk. Dessa påbud och förbud kallas för al-taklīf, och de muslimer dessa riktar sig till kallas för de ansvarsfulla (al-mukallaf). De handlingar som al-mukallaf skall fullfölja eller avstå ifrån kallas för de ansvarigas handlingar.
1. Fardh – det obligatoriska
De bud som kunnat fastställas med solitt textuellt och klart bevisat material. Fardh delas in i två kategorier:
A. Fard al-ʿayn – individuell plikt
Obligatoriska handlingar som anses uppfyllda enbart om man själv utfört dem. Hit hör bland annat bönen (salāh) och fastan (sawm).
B. Fard al-kifāyah – kollektiv plikt
Obligatoriska handlingar som lyfts från hela den muslimska gemenskapen förutsatt att de uppfylls av några muslimer – till exempel begravningsbön eller att hälsa tillbaka när någon säger As-Salāmu ʿAlaikum. Om ingen uppfyller dem är hela gemenskapen ansvarig.
2. Wājib – det nödvändiga
De bud som fastställts av bevis som inte är fullt lika definitiva som för fardh. Hit hör bland annat witr-bönen och högtidsbönerna (salāh al-ʿīd).
3. Sunnah – profetens föredöme
De ord och handlingar som profeten Muhammed – må Guds frid och välsignelser vara över honom – själv utförde eller gett sitt medgivande till. Sunnah delas in i två kategorier:
A. Sunnah al-muʼakkadah – starkt betonad sunnah
De sunnah som profeten nästan alltid utförde och mycket sällan undlåt att göra. Hit hör bland annat sunnahdelen av morgonbönen (salāh al-fajr) och den första sunnahdelen av middagsbönen (salāh al-dhuhr).
B. Sunnah al-ghayr muʼakkadah – ej starkt betonad sunnah
De sunnah som profeten ofta utförde, så som sunnahdelen av eftermiddagsbönen (salāh al-ʿAsr) och i nattbönen (salāh al-ʿIshā).
4. Mustahab – det lovvärda
De handlingar som profeten ibland utförde, så som att ge allmosor (sadaqah) eller utföra frivillig fasta utanför den obligatoriska fastan.
5. Mubāh – det tillåtna
De handlingar vars utförande inte är någon synd, så som att sitta, stå, äta eller dricka.
6. Makrūh – det ogillat
De handlingar vars utförande inte är godkända och som minskar den gudomliga belöningen (thawāb) för troshandlingar – så som att titta åt olika håll under bönen.
7. Mufsid – det som uphäver dyrkan
De saker som förstör eller uphäver dyrkan (ʿibādah) som man påbörjat. Exempel: rinnande blod eller var efter rening (wudūʼ), att skratta under bönen, eller att äta och dricka under fastan.
8. Harām – det förbjudna
De handlingar som är förbjudna enligt definitiva bevis. Dessa omfattar bland annat berusningsmedel som alkohol och droger, samt att göra uppror mot sina föräldrar.
Källa:
Hassan Arikan, A Concise Fiqh, Fazilet, Istanbul 1996