– innebörd, riter och regler
Hajj är vallfärden till Mecka och islams femte pelare: en religiös plikt som varje myndig, förnuftig och fri muslim med fysisk och ekonomisk förmåga ska fullgöra minst en gång i livet. Under några dagar i den islamiska månaden dhu-l-hijja samlas miljontals troende från hela världen kring Kaba, klädda i samma enkla vita dräkt, för att tillsammans utföra riter som sträcker sig tillbaka till profeten Ibrahims tid.
Vad betyder ordet hajj och varför är den en av islams pelare?
Det arabiska ordet hajj betyder ungefär ”att bege sig till, med en bestämd avsikt” och används i islamisk terminologi specifikt om vallfärden till Guds hus i Mecka. Att den räknas som en av islams fem pelare bekräftas i den kända hadithen där profeten Muhammad (frid vare med honom) räknar upp trosbekännelsen, bönen, allmosan (zakat), fastan under ramadan och vallfärden som islams grundpelare.
Islam är byggt på fem [pelare]: vittnesmålet att det inte finns någon gud utom Gud och att Muhammad är Guds sändebud, att förrätta bönen, att betala zakat, att fasta under ramadan och att vallfärda till Huset för den som har möjlighet till det.
— Profeten Muhammad (frid vare med honom)
Riterna under hajj knyter an till profeten Ibrahim, hans hustru Hagar och sonen Ismael, och hela vallfärden är i grunden ett uttryck för tawhid – dyrkan riktad enbart till Gud, inte till platsen eller stenen i sig.
När äger hajj rum och var utförs den?
Till skillnad från många andra religiösa högtider är hajj strikt bunden till en enda period: de första tretton dagarna av dhu-l-hijja, den islamiska kalenderns tolfte månad, med kulmen den 8–13. Eftersom den islamiska kalendern är en månkalender och därmed cirka elva dagar kortare än solåret, förskjuts hajj bakåt i den gregorianska kalendern för varje år som går.
Vallfärden utförs i och kring Mecka i nuvarande Saudiarabien, men omfattar flera olika platser utöver den heliga moskén al-Masjid al-Haram: slätten Arafat, dalen Muzdalifa och tältstaden Mina, dit pilgrimerna förflyttar sig i en bestämd ordning under vallfärdens dagar.
Vilka riter ingår i vallfärden?
Hajj följer en fastställd sekvens av handlingar som utförs i en given ordning:
1. Ihram – vigningstillståndet
Vid en av de fastställda gränsstationerna (miqat) sätter pilgrimen upp sin avsikt (niyya) och träder in i det rituella vigningstillståndet ihram. Män klär sig i två sömlösa vita tygstycken, medan kvinnor bär vanlig, blygsam klädsel. I detta tillstånd gäller särskilda begränsningar: inget parfymerande, ingen jakt, inget hårklippande och inget äktenskapligt umgänge.
2. Tawaf och sa’y
Väl i Mecka utför pilgrimen tawaf – sju varv moturs runt Kaba – följt av sa’y, sju vandringar mellan höjderna Safa och Marwa, till minne av Hagars förtvivlade sökande efter vatten åt sin son Ismael, en händelse som islamisk tradition kopplar till källan Zamzam.
3. Wuquf – att stå på Arafat
Den 9:e dhu-l-hijja beger sig pilgrimerna till slätten Arafat för wuquf, att ”stå” i bön och åkallan från middag till solnedgång. Detta är hajjens absoluta kärnpunkt.
4. Muzdalifa, Mina och den avslutande stenkastningen
Natten tillbringas under bar himmel i Muzdalifa, där pilgrimen samlar smästenar. I Mina kastas dessa mot de tre stenpelarna (jamarat) som symboliserar Ibrahims avvisande av djävulens frestelser. Därefter slaktas ett offerdjur i samband med offerhögtiden id al-adha, håret klipps eller rakas, och en avslutande tawaf runt Kaba avslutar vallfärden.
Vem är skyldig att utföra hajj?
Plikten gäller den som uppfyller fem villkor: att vara muslim, myndig, vid sina sinnens fulla bruk, fri, samt att ha istita’a – förmåga, både ekonomisk och fysisk. Grunden återfinns i Koranen:
Vallfärden till denna Helgedom är en plikt gentemot Gud för var och en som har möjlighet att genomföra den.
— Koranen 3:97
Den som saknar ekonomisk eller hälsomässig förmåga bär inget ansvar för att inte vallfärda. Enligt majoriteten av de klassiska rättsskolorna förutsätts dessutom att en kvinna reser tillsammans med en mahram – en make eller nära manlig släkting – för att resan ska räknas som obligatorisk för henne.
Vad skiljer hajj från umra?
Umra, den ”lilla vallfärden”, innehåller ihram, tawaf och sa’y, men varken Arafat, Muzdalifa eller stenkastningen, och kan till skillnad från hajj utföras när som helst under året. Medan hajj är en av islams fem obligatoriska pelare räknas umra enligt de flesta lärda som en starkt rekommenderad handling snarare än en absolut plikt.
Vilken belöning utlovas för en godtagen hajj?
En vallfärd som utförts på rätt sätt beskrivs i profetens ord som en fullständig andlig nystart:
Den som utför hajj utan att begå någon oanständighet eller synd återvänder [renad från synd] som den dag hans mor födde honom.
— Profeten Muhammad (frid vare med honom)
Koranen 2:197 förstärker samma princip genom att uttryckligen förbjuda oanständigt tal, syndfullt beteende och tvister under vigningstillståndet. Det enkla vita tyget bär också ett budskap: i Mecka står rik och fattig sida vid sida utan rangordning, som en påminnelse om likheten inför Gud.
Vanliga frågor om hajj
Måste man utföra hajj mer än en gång?
Nej. Skyldigheten gäller en gång i livet för den som har förmåga. Ytterligare vallfärder är frivilliga och belönas, men är inte obligatoriska.
Vad händer om man missar wuquf på Arafat?
Wuquf på Arafat den 9:e dhu-l-hijja anses av de lärda vara hajjens absoluta kärna. Missas denna rit räknas hela vallfärden som ogiltig för det året.
Kan man vallfärda utan en mahram?
Enligt majoriteten av de klassiska rättsskolorna krävs en mahram för att resan ska vara obligatorisk för en kvinna. Saknas en sådan faller plikten bort, även om vissa senare lärda gjort undantag under särskilda omständigheter, exempelvis vid resa i en trygg grupp.
Varför förskjuts hajjens datum varje år?
Den islamiska kalendern är en ren månkalender utan skottmånader, vilket gör att den är cirka elva dagar kortare än solåret. Därför vandrar hajj gradvis genom alla årstider över en cykel på ungefär 33 år.
Källor
- Koranen 3:97; 22:27; 2:197 (i linje med Bernströms svenska tolkning)
- Sahih al-Bukhari 8; Sahih Muslim 16 – om islams fem pelare
- Sahih al-Bukhari 1521; Sahih Muslim 1350 – om belöningen för en godtagen hajj
- Ibn Qudama, al-Mughni – kapitlet om hajjens villkor (istita’a och mahram)
