Innehåll
- Vem är Salman al‑Farisi
- Salman al‑Farisis härstamning
- Salman al‑Farisi före islam
- Berättelsen om Salman al‑Farisis islam
- Salman al‑Farisis befrielse från slaveriet
- Salman al‑Farisis roll i slaget vid al‑Khandaq
- Salman al‑Farisis givmildhet
- Salman al‑Farisis död
Berättelsen om sahaben Salman al‑Farisi må Allah vara nöjd med honom är inspirerande för varje människa som söker Gud och den sanna religionen. Trots att han levde i Persien där folket dyrkade eld — och därmed var zoroastrier — var han ständigt på jakt efter sanningen. Han reste från plats till plats tills en kristen präst berättade för honom om en profet som skulle framträda i Arabien. Där börjar Salmans resa mot islam.
Vem är Salman al‑Farisi
Han var en ädel sahabi som föddes omkring år 568 e.Kr. i Persien, i södra Iran, i området kring Shiraz. Före islam hette han RUzbah, och han var zoroastrier, men han var inte övertygad om eld-dyrkan och fortsatte söka efter sanningen tills han nådde Yathrib före Profetens ﷺ ankomst dit.
Salman al‑Farisis härstamning
Ibn ʿAsakir berättar att hans namn i Persien var:
”RUzbah ibn YUdhakhshan ibn MUrshila ibn BahbUdhan ibn FirUz ibn Shahrak.”
Det sägs att hans far hette KhushfUdhan, en välbärgad man som ägde flera gårdar.
Hans titlar: Salman al‑Khayr (Salman den gode), och Salman ibn al‑Islam.
Hans kunya: AbU ʿAbdullah.
Hans hustru: Det sägs att han hade en hustru vid namn Baqira från stammen Kinda.
Hans barn: Det sägs att han hade två döttrar i Egypten och en i Isfahan.
Salman al‑Farisi före islam
Salman älskade dyrkan redan före islam. Som zoroastrier tjänade han elden och ansvarade för att hålla den brinnande utan att låta den slockna.
En dag skickade hans far honom till en av sina gårdar. På vägen hörde han ljudet av bön från en kristen kyrka. Han gick in och frågade om kristendomen och stannade där till solnedgången.
När han återvände hem berättade han för sin far att han tyckte bättre om kristendomen än om zoroastrismen. Han sade:
”Far, jag passerade människor som bad i en kyrka, och jag tyckte om deras religion.”
Hans far låste då in honom och kedjade honom, men Salman lyckades fly och begav sig till Levanten.
I Levanten gick han till kyrkans biskop och sade:
”Jag har blivit intresserad av denna religion och vill tjäna dig i kyrkan, lära mig av dig och be med dig.”
Biskopen sade: ”Kom in.”
Salman lärde sig kristendomen med stor iver, men biskopen var en dålig man som tog allmosepengar för egen del.
När biskopen dog ersattes han av en rättfärdig man som Salman älskade. När även han dog reste Salman vidare till Mosul, sedan till Nasibin, och slutligen till AmmUriya. Där berättade den sista prästen för honom om en profet som snart skulle framträda i Arabien och bad honom söka efter honom.
Berättelsen om Salman al‑Farisis islam
Prästen gav Salman tecknen på profeten och sade:
”En profet sänds med Ibrahims religion. Han framträder i Arabien. Hans hijra blir till ett land mellan två lavafält med palmlundar. Han har tydliga kännetecken: han äter gåvor men inte allmosor, och mellan hans skuldror finns profetsigillet. Om du kan ta dig dit, gör det.”
Salman fann handelsmän från stammen Kalb och bad dem ta honom med till Arabien i utbyte mot allt han ägde. De gick med på det, men när de nådde Wadi al‑Qura förrådde de honom och sålde honom som slav till en jude.
Den juden sålde honom vidare till en man från BanU Qurayza, och därmed började hans resa mot Medina. När han kom dit kände han igen platsen som den som prästen beskrivit.
Han förblev slav tills Profeten ﷺ kom till Medina.
När Salman hörde att Profeten ﷺ hade anlänt till Quba gick han dit. Han sade till honom:
”Jag har hört att du är en rättfärdig man och att du har följeslagare som är främlingar. Jag har med mig något som är allmosa, och jag tycker att ni är de som förtjänar det mest.”
Han gav Profeten ﷺ mat som sadaqa för att testa honom. Profeten gav den till sina följeslagare och sade:
”Ät.” Men han åt inte själv — och Salman såg det första tecknet.
När Profeten ﷺ kom till Medina kom Salman igen och sade:
”Detta är en gåva.”
Profeten ﷺ åt av den — och Salman såg det andra tecknet.
Sedan försökte han se profetsigillet. Profeten ﷺ förstod och visade honom sin rygg. Salman såg sigillet, kastade sig om Profeten, grät och uttalade sin islam.
Salman al‑Farisis befrielse från slaveriet
Hans resa från zoroastrism till islam, från fri man till slav, är en av de mest gripande berättelserna i sahabernas historia. Han uthärdade allt för att nå den sanna religionen.
Han förblev slav fram till tiden efter slaget vid Uhud. Profeten ﷺ och följeslagarna hjälpte honom att bli fri, och han deltog i slaget vid al‑Khandaq som fri man.
Salman al‑Farisis roll i slaget vid al‑Khandaq
Slaget vid al‑Khandaq (eller al‑Ahzab) ägde rum i Shawwal år 5 hijri. Arabiska stammar hade samlats för att utplåna muslimerna och anfalla Medina.
Profeten ﷺ samlade ledarna bland muhajirUn och ansar för att besluta om försvarsstrategi. Bland dem fanns Salman al‑Farisi, som föreslog:
”O Allahs Sändebud, när vi i Persien fruktade kavalleriet brukade vi gräva en vallgrav. Vill du att vi gräver en vallgrav?”
Idén imponerade på Profeten ﷺ och alla muslimer. MuhajirUn sade: ”Salman är en av oss.” Ansar sade: ”Salman är en av oss.” Profeten ﷺ sade:
”Salman är en av oss — av Ahl al‑Bayt.”
Medinas sidor skyddades av berg, utom den norra sidan som var sårbar. Där grävde muslimerna vallgraven. Fienderna blev chockade och deras plan föll samman.
Detta var Salmans första strid, och han hade en avgörande roll i muslimernas stora seger.
Salman al‑Farisis givmildhet
Efter al‑Khandaq deltog han i alla strider med Profeten ﷺ. Han deltog även i Iraks erövringar under AbU Bakr och blev guvernör i al‑Madaʾin.
Han var mycket generös. När han fick pengar köpte han mat och gav till de fattiga. När de rättledda kaliferna gav honom en lön på 5 000 dirham gav han bort allt.
Al‑Hasan al‑Basri berättade:
”Salmans lön var fem tusen, och han ansvarade för trettio tusen människor. Han predikade i en mantel där han satt på ena halvan och bar den andra. När hans lön kom gav han bort allt och åt av det han tjänade med sina egna händer.”
Salman al‑Farisis död
Salman må Allah vara nöjd med honom dog i al‑Madaʾin år 33 hijri under Othman ibn ʿAffans kalifat. Det sägs även att han dog år 37 hijri. Han var omkring åttio år gammal.
Källor
- Ibn Hajar al‑ʿAsqalani: al‑Isaba fi Tamyiz as‑Sahabah
- Ibn Saʿd: at‑Tabaqat al‑Kubra
- adh‑Dhahabi: Siyar Aʿlam an‑Nubalaʾ
- Ibn Kathir: al‑Bidaya wa‑n‑Nihaya
- Ibn al‑Athir: Usd al‑Ghabah fi Maʿrifat as‑Sahabah