Ka’bah och berättelsen om Ibrahems (Abrahams) familj (عليهم السلام)

Berättelsen om profeten Ibrahems migration från Babylonien till Syrien-Palestina (Kan’an), sedan till Egypten, därefter hans återkomst till Palestina och slutligen hans ankomst med sin hustru Hajar och son Ismaeel till Makkah är välkänd. Dessa epokgörande resor ägde rum ungefär i början av det andra årtusendet f.Kr. Profeten Ibrahem hade till en början kallat sitt eget folk att överge dyrkan av avgudar och andra ting såsom himlakropparna och att dyrka den ende Guden. [30]

De svarade emellertid inte på hans kallelse utan utsatte honom för olika vedermödor och slutligen för eldens prov, från vilket Allah skyddade och räddade honom. [31] Endast hans hustru Sarah och hans brorson Lut trodde på och antog hans kallelse. Under Allahs ledning [32] migrerade Ibrahem, tillsammans med Sarah och Lut, först till Harran (i Syrien) och sedan vidare till Kan’an (Palestina). På båda platserna predikade han Allahs budskap och kallade folket att dyrka Honom allena.

Därefter reste han till Egypten, där den rådande monarken till en början planerade ont mot honom men sedan drogs till honom och visade honom respekt. Härskaren överlämnade Hajar till Ibrahem och Sarah. Hajar var ursprungligen en prinsessa och drottning hos en annan härskare men hade tillfångatagits i ett krig av den egyptiske monarken. [33] Med Hajar återvände Ibrahem till Palestina och gifte sig sedermera med henne. Ibrahem hade fram till dess inget barn. Han bad därför till Allah om en son. Allah bönhörde honom och gav honom de glada tidingarna att en tålmodig son skulle födas till honom. [34] När Hajar blev gravid blev Sarah svartsjuk på henne, men Allah välsignade Hajar (med en son).

Enligt Gamla testamentet besökte en ängel henne och gav henne de glada budskapen att hon skulle föda Ibrahems förste son och att hon skulle namnge sonen Ismaeel. [35] I sinom tid födde hon en son, den förste född till Ibrahem, och barnet fick namnet Ismaeel. Ibrahem var vid den tiden 86 år gammal.

Fram till Ibrahems återkomst från Egypten hade Lut hela tiden varit med honom (عَلَيْهِ ٱلسَّلَامُ). Sedan kallades Lut till profetskap och fick uppdraget att predika för folket i den då välmående regionen sydost om Döda havet. Det syndiga [36] folket avvisade hans upprepade uppmaningar att reformera sig och lyda Allah. Slutligen förstörde Allah den hårdnackade befolkningen och deras hemvist och räddade Lut och några av hans troende anhängare. [37] Detta skedde ungefär 12 eller 13 år efter Ismaels födelse. Spåren av förstörelse och förödelse är fortfarande synliga i regionen.

Efter Ismaels födelse blev Sarah alltmer svartsjuk på Hajar, så Ibrahem fann det nödvändigt att skilja henne och barnet från Sarahs närhet. Under Allahs ledning och vägledning reste han med Hajar och Ismaeel hela vägen från Palestina till Makkahs dal och lämnade mor och barn, med vissa förnödenheter och vatten, på den plats nära vilken Ka’bah står. Det var då en obebodd plats. Hajar frågade naturligtvis Ibrahem varför han lämnade dem där. Som svar sade han att han gjorde det enligt Allahs direktiv och vilja. Den dygdiga och troende Hajar underkastade sig villigt Allahs vilja och uttryckte sin tillit till att Allah inte skulle svika dem. [38]

Allah svek förstås inte Hajar och Ismaeel (عَلَيْهِ ٱلسَّلَامُ). När den lilla mängden vatten de hade snart var slut gav sig Hajar ut för att söka vatten. Hon sprang desperat mellan de närliggande kullarna Safa och Marwah i sökandet efter vatten. När hon på detta sätt hade fullbordat sju löpningar mellan de två kullarna uppenbarade sig ängeln Jibreel inför henne på Allahs befallning och lät Zamzam-källan välla upp ur marken för Hajar och Ismaeel. Tillhandahållandet av denna källa för dem var verkligen början på deras fredliga tillvaro där.

Ty vatten var på den tiden (liksom senare) den mest värdefulla tillgången i ökenarabien. Snart passerade en qahtanitisk stam från Jemen igenom regionen. När de märkte att en fågel flög över Zamzam-platsen gissade de rätt att det fanns vatten där. De nådde platsen och bad om och fick Hajars tillstånd att slå sig ned där. [39] Sålunda bosatte sig folk på platsen och den växte snart till ett viktigt handelscentrum, beläget bekvämt på handelsvägen från Jemen norrut och vice versa. Ismaeel växte upp bland Jurhum-stammen och lärde sig det rena arabiska språket av dem. När han blivit vuxen gifte han sig i tur och ordning med två kvinnor från Jurhum-stammen, varvid den andra hustrun var dotter till Mudaadd ibn ’Amr, ledare för Jurhum-stammen.

Under denna tid fortsatte Ibrahem att besöka Makkah från tid till annan för att ta reda på hur hans son och hustru mådde. [40] Vid ett sådant tillfälle, när Ismaeel hade nått förståndets ålder, fick Ibrahem i en dröm Allahs befallning att offra sin käre och ende son. Han avslöjade detta för Ismael. Den dygdige sonens dygdige fader, som själv skulle bli en Allahs profet, Ismaeel, samtyckte utan tvekan och bad sin fader att uppfylla Allahs befallning. Därför tog Ibrahem Ismaeel till en lämplig plats [41], lade honom på marken med ansiktet nedåt och var just på väg att hugga av hans hals med en kniv när Allahs röst nådde Ibrahem och sade att han redan hade klarat prövningen och att han istället skulle offra ett djur. [42]

Prövningen gällde både fader och son och båda hade med heder klarat den. Det var som belöning för att ha klarat denna prövning som Allah ytterligare välsignade Ibrahem och gav honom de glada tidingarna att Han skulle skänka honom ytterligare en son med hans första hustru Sarah, trots att både han och hon hade blivit ganska gamla. [43] Sålunda föddes en annan son, Ishaq, till Ibrahem av Sarah när Ismaeel var ungefär 14 år gammal.

Vid ett annat tillfälle när Ibrahem besökte Makkah lät Allah honom bygga ett hus för Hans dyrkan. [44] Han byggde därför Ka’bah med hjälp av sin son Ismaeel. När de reste grunden bad de till Allah att ta emot deras goda gärning, att göra dem underkastade Hans vilja, att uppväcka bland deras avkomlingar ett folk underkastet Allah och att uppväcka bland dem en profet som skulle rena dem och för dem recitera Hans skrift och Hans direktiv. [45]

Vidare bad de Allah att göra Makkah och dess omgivning till ett land av fred och trygghet och att rikligt förse dess folk med föda — ”de av dem som tror på Allah och den yttersta dagen.” [46] När Ka’bah var färdigbyggd befallde Allah Ibrahem att tillkännage för mänskligheten plikten att vallfärda till Huset (Ka’bah). [47] Sålunda införde Ibrahem vallfärdsriten till Ka’bah.

Både Koranen och Bibeln uppger att Allah särskilt välsignade Ibrahem och båda hans söner Ismaeel och Ishaq (عَلَيْهِ ٱلسَّلَامُ), och meddelade att deras ättlingar skulle föröka sig till nationer. [48] Det var verkligen enligt den gudomliga planen att de två sönerna bosatte sig i två olika länder. Ibrahem levde länge och fick se sina söner växa till mognad och bilda sina respektive familjer. Enligt Gamla testamentet levde Ibrahem i 175 år och när han dog begravde både Ismaeel och Ishaq honom tillsammans. [49]

Fotnoter:

[30] Koranen 6:74, 80–83; 19:41–50; 21:51–71; 26:70–82; 29:16–18; 24–25; 37:83–98.
[31] Koranen 21:68–70.
[32] Koranen 21:71.
[33] Ibn Khaldun, Tareekh, II/I/79; Ibn Sa’d, I, 48, 49.
[34] Koranen 37:99–100.
[35] Bibeln – Gamla testamentet, Genesis 16:7–11.
[36] [Mohammed Thaajammul Hussain Manna:] Luts folk begick homosexuella handlingar och straffades därför hårt av Allah. Homosexualitet fördöms i Koranen och Sunnan, och de muslimska lärde har nått konsensus (Ijma’) om att det är en av de stora synderna (Kabaair):

Allah säger i Koranen:

”80. Och (minns) Lut, när han sade till sitt folk: ’Begår ni den värsta synden som ingen före er begått bland världarnas varelser (’Aalameen)?

  1. Ni tillfredsställer verkligen er lust med män (samkönade relationer) istället för med kvinnor (tillåtna heterosexuella relationer). Nej, ni är ett folk som överträder gränserna (genom att begå denna stora synd).’
  2. Och hans folks svar var endast att de sade: ’Driv ut dem ur er stad, dessa är verkligen män som vill vara rena (från synder)!’
  3. Då räddade Vi honom och hans familj, utom hans hustru; hon var bland dem som blev kvar (i straffet).
  4. Och Vi lät regna ned ett regn (av stenar) över dem. Se då vad som blev slutet för Mujrimoon (brottslingarna, avgudadyrkarna och syndarna).” [Surah Al-A’raaf 7:80–84]

I de profetiska traditionerna:

At-Tirmidhi (1456), Abu Dawud (4462) och Ibn Majah (2561) berättar att Ibn ’Abbas sade: Allahs sändebud (ﷺ) sade: ”Den ni finner utföra Luts folks handling, döda den som utför det och den till vilken det utförs (dvs samtyckande homosexuella partner).” (Sahih enligt Shaikh Al-Albani.)

I Sharh Muntaha Al-Iraadaat (3/348) står: Det finns inget Hadd (islamiskt sharia-baserat straff) om den som blivit sodomiserad tvingades till det (dvs våldtagen), till exempel om den som utförde det överväldigade honom eller hotade honom med döden eller slag och liknande. Slut på citat. (islamqa.info | 38622)

[37] Koranen 6:86; 7:80–84; 11:77–83; 15:57–77; 21:74–75; 26:160–175; 27:54–58; 29:26, 28–35; 37:133–138; 51:31–37; 54:34–39; 66:10.
[38] Sahih Al-Bukhari, 3364.
[39] Sahih Al-Bukhari, 3365.
[40] Ibid.
[41] Vissa uppgifter anger platsen till Mina; andra menar att det var nära Marwah-kullen. Koranen uppger specifikt att både fader och son underkastade sig Allahs vilja (37:103, ’Aslama’).
[42] Koranen 37:102–107.
[43] Koranen 37:112–113.
[44] Sahih Al-Bukhari, 3365.
[45] Koranen 2:127–129.
[46] Koranen 2:126.
[47] Koranen 22:27.
[48] Genesis 12:2; 16:10.
[49] Genesis 25:7–9.

Utdrag ur boken ”The Biography of Prophet Mohammad (ﷺ)” vol. 1 av Mohammad Thajammul Hussain Manna