Koranens anspråk på ny kunskap:en unik epistemologisk hållning En särskilt framträdande aspekt av Koranens retorik är dess återkommande påstående om att den förmedlar kunskap som mottagaren ”inte visste tidigare” (t.ex. Quran 2:151, 4:113). Detta är en unik hållning i jämförelse med andra antika texter. Medan exempelvis den hebreiska Bibeln och andra religiösa skrifter ofta hänvisar … Läs mer
Koranens epistemologiska princip En återkommande och betydelsefull hållning i Koranen är dess uppmaning till läsaren att söka kunskap hos dem som är sakkunniga. I sura al‑Nahl (16:43) och al‑Anbiyaʾ (21:7) återfinns formuleringen: “Fråga dem som har kunskap (ahl al‑dhikr) om ni inte vet.” Denna princip är inte enbart teologisk, utan har även en epistemologisk dimension: … Läs mer
Att pröva alla alternativ: Koranens metodologiska utmaning En central aspekt av diskussionen om Koranens autenticitet är dess egen självsäkerhet. Denna självsäkerhet bygger på ett särskilt tillvägagångssätt: att pröva alla möjliga alternativ till dess gudomliga ursprung. Koranen framställer sig själv som en uppenbarelse från Gud och utmanar läsaren att, om denne förnekar detta, presentera en alternativ … Läs mer
Fråga dem som har kunskap:Koranens epistemologiska princip En återkommande och betydelsefull hållning i Koranen är dess uppmaning till läsaren att söka kunskap hos dem som är sakkunniga. I sura al‑Nahl (16:43) och al‑Anbiyaʾ (21:7) återfinns formuleringen: “Fråga dem som har kunskap (ahl al‑dhikr) om ni inte vet.” Denna princip är inte enbart teologisk, utan har … Läs mer
Embryologi och Koranens vetenskapliga perspektiv Under 1980-talet genomfördes i Riyadh, Saudiarabien, ett projekt där forskare och intellektuella samlade samtliga koranverser som berör embryologi – det vill säga människans utveckling i livmodern. Denna systematiska insamling av texter syftade till att pröva Koranens utsagor mot modern vetenskaplig kunskap. I enlighet med Koranens uppmaning “Fråga dem som vet” … Läs mer
Vetenskaplig skepsis och Koranens embryologiska beskrivningar Professor Keith L. Moore (1925–2019), internationellt erkänd embryolog och tidigare professor vid University of Toronto, är mest känd för sina läroböcker inom anatomi och klinisk embryologi. Hans verk The Developing Human: Clinically Oriented Embryology betraktas som ett standardverk inom medicinsk utbildning. [1] När Moore under 1980-talet presenterade sina reflektioner … Läs mer
Geologi och Koranens vetenskapliga dimension Professor Marshall Johnson, verksam vid University of Toronto och kollega till professor Keith Moore, ägnade en betydande del av sin forskning åt geologi. Hans intresse för Koranens vetenskapliga utsagor väcktes ursprungligen genom studier av embryologi, där han fann att de koraniska beskrivningarna av embryots utveckling överensstämde med moderna medicinska observationer. … Läs mer
En akademisk reflektion över Koranens autenticitet Inledning Frågan om Koranens ursprung har länge varit föremål för både teologisk reflektion och kritisk granskning. En återkommande diskussion gäller huruvida profeten Muhammad (må Guds nåd och välsignelser vara över honom), som enligt traditionen var olärd, själv kunde ha författat en text som innehåller tusentals korrekta utsagor om natur, … Läs mer
Tidszoner och Koranen: En akademisk reflektion över kosmologi, uppenbarelse och mänsklig erfarenhet Inledning Fenomenet tidszoner är idag en självklar del av vår förståelse av världen. Vi vet att när solen går upp i en del av världen, råder natt i en annan. Denna insikt är resultatet av modern astronomi och geografi, och blev först systematiskt … Läs mer
Falsifierings testet i islam:En akademisk reflektion över Koranens utmaning Inledning En central fråga inom religionsfilosofi och teologi är om en trosuppfattning kan prövas, falsifieras eller motbevisas. Den brittiske filosofen Karl Popper introducerade begreppet falsifierbarhet som ett kriterium för vetenskaplig teori: en teori är vetenskaplig endast om den kan utsättas för ett test som potentiellt kan … Läs mer