Sunnah

”Ni som tror! Ät av det goda som Vi har skänkt er, och var tacksamma mot Gud, om det är Honom ni dyrkar.” (Koranen 2:172) ”Så minns Mig, så ska Jag minnas er. Var tacksamma mot Mig och visa Mig inte otacksamhet.” (Koranen 2:152) Tacksamhet är ett återkommande tema i både Koranen och Sunnah. Att … Läs mer

Då Allâh talar: Koranen och Sunnah En akademisk analys av uppenbarelsens två former i islamisk teologi Inledning Frågan om uppenbarelsens natur utgör en av de mest centrala aspekterna inom islamisk teologi. I den klassiska traditionen betraktas både Koranen och Sunnah som gudomliga kommunikationsformer, där Allâh (taʿâlâ) talar till mänskligheten genom två kompletterande kanaler: den reciterade … Läs mer

Profeterna som utvalda av Allâh Koranen beskriver profeterna som särskilt utvalda och upphöjda. I sura al‑Anʿam sägs: “Allâh utväljer från änglarna sändebud och från människorna” (6:124). Al‑Tabari förklarar att denna utväljning innebär en gudomlig preferens som inte kan uppnås genom mänsklig ansträngning, utan är en ren gåva från Allâh¹. Ibn Kathir betonar att profeterna är … Läs mer

En akademisk analys I den islamiska traditionen intar modern en särställning som är djupt förankrad i både Koranens teologi och Profetens ﷺ normerande undervisning. Koranen beskriver moderskapet som en av de mest betydelsefulla mänskliga relationerna och framhäver moderns uppoffringar som grund för barnens moraliska skyldigheter. I sura Luqman framställs moderns möda med en särskild intensitet: … Läs mer

En akademisk analys av Koranens mirakulösa natur Inledning Inom islam betraktas Koranen som det främsta och mest bestående miraklet (muʿjiza) som Profeten Muhammad ﷺ mottog. Till skillnad från tidigare profeters mirakel, som var tidsbundna och sinnliga, är Koranens mirakel av intellektuell, språklig och existentiell natur. Den är både uppenbarelse och bevis, både vägledning och utmaning. … Läs mer

Al-Wahy: Koranen & Sunnah En akademisk översikt av Abu Omar Inledning I den islamiska traditionen utgör uppenbarelsen (wahy) grunden för all teologisk, juridisk och etisk kunskap. Allâh kommunicerar sin vilja till mänskligheten genom två primära källor: Koranen, som är Hans ord i bokstavlig mening, och Sunnah, som är Profeten Muhammads ﷺ normerande handlingar, uttalanden och … Läs mer

En akademisk analys av uppenbarelsens två former i islamisk teologi Inledning Frågan om uppenbarelsens natur utgör en av de mest centrala aspekterna inom islamisk teologi. I den klassiska traditionen betraktas både Koranen och Sunnah som gudomliga kommunikationsformer, där Allâh (taʿâlâ) talar till mänskligheten genom två kompletterande kanaler: den reciterade uppenbarelsen (al‑wahy al‑matlu) och den förklarande … Läs mer

Jag grundade mitt utlåtande på Allahs ord: قُولُوا آمَنَّا بِاللَّهِ وَمَا أُنزِلَ إِلَيْنَا وَمَا أُنزِلَ إِلَىٰ إِبْرَاهِيمَ وَإِسْمَاعِيلَ وَإِسْحَاقَ وَيَعْقُوبَ وَالْأَسْبَاطِ وَمَا أُوتِيَ مُوسَىٰ وَعِيسَىٰ وَمَا أُوتِيَ النَّبِيُّونَ مِن رَّبِّهِمْ لَا نُفَرِّقُ بَيْنَ أَحَدٍ مِّنْهُمْ وَنَحْنُ لَهُ مُسْلِمُونَ ”Säg: Vi tror på Allâh och på det som har uppenbarats för oss och det som uppenbarats … Läs mer

Jag grundade mitt utlåtande på Allâhs (taʿâlâ) ord: قُولُوا آمَنَّا بِاللَّهِ وَمَا أُنزِلَ إِلَيْنَا وَمَا أُنزِلَ إِلَىٰ إِبْرَاهِيمَ وَإِسْمَاعِيلَ وَإِسْحَاقَ وَيَعْقُوبَ وَالْأَسْبَاطِ وَمَا أُوتِيَ مُوسَىٰ وَعِيسَىٰ وَمَا أُوتِيَ النَّبِيُّونَ مِن رَّبِّهِمْ لَا نُفَرِّقُ بَيْنَ أَحَدٍ مِّنْهُمْ وَنَحْنُ لَهُ مُسْلِمُونَ”Säg: Vi tror på Allâh och på det som har uppenbarats för oss och det som uppenbarats … Läs mer