Namn Suran har fått sitt namn från ordet al‑ʿasr som förekommer i den första versen.
Uppenbarelsens period
Även om Mujahid, Qatadah och Muqatil betraktar den som en medinansk sura, anser den stora majoriteten av kommentatorer att den är mekkan. Dess ämnesinnehåll vittnar också om att den måste ha uppenbarats i det allra tidigaste skedet i Mekka, när islams budskap framfördes i korta men mycket kraftfulla meningar — sådana att den som hörde dem en enda gång inte kunde glömma dem, eftersom de fastnade i minnet av sig själva.
Tema och ämnesinnehåll
Denna sura är ett oöverträffat exempel på hur omfattande mening kan rymmas i största korthet. En hel värld av betydelse har sammanpressats i dess få ord — så rik att den inte kan uttömmas ens i en hel bok.
I den har det på ett klart och enkelt sätt förklarats vilken väg som leder människan till sann framgång och vilken väg som leder henne till undergång och fördärv.
Imam ash‑Shafiʿi sade med rätta att om människor bara reflekterade ordentligt över denna sura, skulle den ensam vara tillräcklig som vägledning.
Hur viktig denna sura var för följeslagarna framgår av traditionen återgiven från Hadrat Abdullah ibn Hisn ad‑Darimi Abu Madinah, enligt vilken två följeslagare aldrig brukade skiljas åt utan att först recitera Surah al‑Asr för varandra. (Tabarani)
| KORANEN & SUNNAH |
- Slaget vid al‑Taʾif
- Slaget mot Banu al‑Mustaliq
- Slaget mot Banu al‑Nadir
- Slaget vid Tabuk
- Slaget vid Hunayn
- Slaget vid Khaybar
- Irak erövringarna under Omar ibn al‑Khattab
- Abu Lahab, Profetens farbror
- Sajjah bint al‑Harith al‑Tamimiyya
- Slaget vid Diket (al‑Khandaq / al‑Ahzab)
