Minions och sökandet efter en ond gud är ett koncept som kan verka lättsamt på ytan, men för en förälder som sitter i en mörk biosalong kan det utlösa en serie djupa reflektioner. Man kan inte annat än skratta högt när man ser Minions, särskilt om man sitter bredvid min dotter Maryam (5 år), vars höga skratt tillför mycket extra till upplevelsen. Men som förälder kan man inte låta bli att reflektera över de underförstådda budskapen som förmedlas till våra unga. Jag är INTE en konspirationsteoretiker och försöker inte övertolka saker. Jag är ingen bokbrännare; det är faktiskt väldigt svårt nuförtiden att ”bränna” en bok, en film eller en onlinetrend som invaderar människor världen över.

I denna artikel kommer jag att dela med mig av några av de principer som jag inte kunde svälja från filmen. Jag förklarar inte denna film som ”förbjuden” eller ”haram”; jag påstår inte att du begår någon synd genom att se den (om du inte riskerar en hjärtattack av att skratta för mycket!). Men den underliggande filosofin kring auktoritetens och gudomlighetens natur i filmen förtjänar en närmare granskning genom trons och det kritiska tänkandets lins.

Religion som en ”mänsklig uppfinning” i animation

Filmen är en spin-off från den berömda ”Despicable Me”-serien. I handlingen ger sig Kevin, Bob och Stuart ut för att söka efter sin nations nästa ”mästare.” Minionerna byter hela tiden mellan olika ledare, från T-rex dinosaurien till Dracula och Napoleon. Varje gång slutar de med att döda sin mästare med egna händer, av sin egen dumhet men också för att deras mästare är ännu dummare. Om du någonsin undrat varför Dracula inte kunde fira mer än 350 födelsedagar eller varför dinosaurierna slutade existera, antyder filmen att det var minionerna som satte stopp för allt det.

Det som stör mig är den tydliga antydan om att minionernas mästare är en andlig gud i religiös bemärkelse. Det finns ritualer och böner som erbjuds för att välkomna varje ny gud. Det råder pessimism och förtvivlan när nationen är ”gudlös”, och jubel när en ny gud har hittats. Detta stämmer överens med sekulära påståenden om att religion är en människoskapad teori och att Gud är ett resultat av mänsklig fantasi på grund av psykologiska och känslomässiga behov. Dessa idéer, som ofta återfinns i böcker som ”The God Delusion”, tränger nu in i våra barns sinnen genom färgglad animation. Budskapet är subtilt: människor (eller minioner) skapar sina egna gudar för att fylla ett tomrum, och dessa gudar är ofta lika bristfälliga och tillfälliga som de varelser som söker dem.

Konceptet med en ”ond gud” och medias neutralitet

Minionerna har en tydlig bild av hur deras nye mästare bör vara: han eller hon ska vara rent ond. Det är därför de åker till ett ”Villain-Con” för att söka efter den ondaste personen, som råkar vara Scarlet Overkill. De vinner tävlingen och får äran att bli hennes hantlangare, för att senare inse hur ond hon är och sedan inleda sitt uppror mot henne. Detta antyder ett störande paradigm där den yttersta auktoriteten specifikt söks för sin förmåga att skada eller orsaka kaos.

Konceptet ”Gud är ond” är inte nytt i litteraturen, men dess förpackning för en generation som redan uppmuntras att göra uppror mot alla traditionella ideologier är oroande. Vi lever i en värld där människor definierar ”kritiskt tänkande” endast när det gäller att utmana religion. Om du ifrågasätter Gud eller Koranen anses du vara en ”frihetstänkare.” Om du ifrågasätter Hollywood och den ideologi det predikar för massorna stämplas du ofta som att ha ett ”bakåtsträvande tankesätt” eller som att vara besatt av konspirationer. Det är dock viktigt att inse att media aldrig är neutral; den bär alltid på en världsbild.

Mentorskap kontra censur: En modern föräldrastrategi

I en värld där digitalt innehåll finns överallt är den gamla metoden att ”förbjuda” saker i stor utsträckning ineffektiv och ofta kontraproduktiv. Min enkla lösning på detta problem är: Mentorskap istället för censur! Jag vill att mina barn ska njuta av ”halal”-underhållning liknande sina jämnåriga, men jag använder dessa stunder för att öppna en diskussion med dem. Vi ska inte vara rädda för det mediala innehåll våra barn konsumerar, förutsatt att vi finns där för att vägleda dem i tolkandet av dess teman.

Istället för att stänga av skärmen kan vi använda dessa berättelser som ”diskussionsstartare” för att förstärka våra egna värderingar. Genom att engagera oss i innehållet istället för att bara ignorera det ger vi våra barn förmågan att bli kritiska mediakonsumenter snarare än passiva mottagare av dolda ideologier. Detta tillvägagångssätt bygger ett starkare band mellan förälder och barn och säkerställer att den primära källan till vägledning förblir familjen och tron, snarare än en produktionsstudio i Kalifornien.

Praktiska diskussionsstartare för föräldrar

När Minions och sökandet efter en ond gud blir ett samtalsämne i ert vardagsrum, överväg dessa frågor för att hjälpa era barn (särskilt tonåringar) att bearbeta vad de har sett:

Om tillfredsställelse: Vad tycker du om minionernas nye mästare? Verkar de lyckliga när de tjänar henne?

Om tro: Är det inte fantastiskt att vi tror på en barmhärtig Gud som faktiskt tar hand om oss och vill gott för oss, till skillnad från mästarna i filmen?

Om etik: Skulle du vara intresserad av att arbeta för en ond mästare? Vad skulle konsekvenserna bli?

Om ledarskap: Om du var i Stuarts skor, hur skulle du hantera situationen när du insåg att din ledare var orättvis?

Dessa frågor styr samtalet bort från ”konspirationsteorier” och mot karaktärsutveckling, etik och skönheten i vår relation med Allah. Det hjälper barn att skilja mellan de fiktiva mästarnas ”dumhet” och den sanne Skaparens visdom och barmhärtighet.

Slutsats: Att stärka nästa generation

I slutändan fungerar Minions och sökandet efter en ond gud som en påminnelse om att vi måste vara vakna och närvarande i våra barns digitala liv. Vi kan inte lägga ut den moraliska utbildningen av våra barn på entreprenad till filmer som framställer religion som en ”villfarelse” eller auktoritet som i grunden ”ond.” Genom att välja mentorskap framför censur ger vi våra barn de verktyg de behöver för att navigera i en komplex värld utan att förlora sin tro.

Vi kan skratta åt Minions, njuta av upplevelsen tillsammans med våra döttrar och söner, och ändå gå därifrån med våra värderingar intakta. Målet är att fostra en generation som kan uppskatta konst och humor och samtidigt förbli fast förankrad i sanningen att vi tjänar en Herre som är den Mest Barmhärtige, den Mest Snälle och den ende Mästare som är värd vår hängivenhet. På så sätt förvandlar vi en enkel filmkväll till en bestående lektion i andlig medvetenhet.

Källa : Minions Movie Parents Guide: Secular Themes & Faith Lessons https://islamonline.net/145440