Återkomsten till Mekka
Beskrivning: Händelserna som ledde till erövringen av Mekka och slutligen till avgudadyrkans slut i Arabien.
Khyber-kampanjen
Under det sjunde året efter Hijra ledde Profeten, må Guds nåd och välsignelser vara över honom, en kampanj mot Khyber, de judiska stammarnas fäste i norra Arabien, som hade blivit ett getingbo av hans fiender. Judarnas i Khyber blev hädanefter muslimernas hyresgäster. Det var vid Khyber som en judisk kvinna beredde förgiftat kött för Profeten, av vilket han bara smakade en bit. Knappt hade biten rört hans läppar förrän han blev medveten om att det var förgiftat. Utan att svälja det varnade han sina följeslagare för giftet, men en muslim, som redan hade svalt en munfull, dog senare. Kvinnan som hade lagat köttet avrättades.
Vallfärden till Mekka
Samma år uppfylldes Profetens vision: han besökte Mekka utan motstånd. I enlighet med vapenstilleståndsvillkoren utrymde avgudadyrkarna staden och bevittnade från de omgivande höjderna muslimernas ceremonier.
Vapenstilleståendet brutet av Quraish
Något senare bröt en stam allierad med Quraish vapenstilleståendet genom att attackera en stam som var i allians med Profeten och massakrera dem till och med i helgedomen i Mekka. Efteråt var de rädda för vad de hade gjort. De skickade Abu Sufyan till Medina för att be om att det befintliga fördraget skulle förnyas och dess löptid förlängas. De hoppades att han skulle anlända innan nyheterna om massakern. Men ett sändebud från den skadade stammen hade kommit före honom och Abu Sufyan misslyckades återigen.
Erövringen av Mekka
Därefter kallade Profeten samman alla muslimer kapabla att bära vapen och marscherade mot Mekka. Quraish var överväldigade. Deras kavalleri uppvisade ett försvar framför staden men drevs på flykten utan blodsutgjutelse, och Profeten inträdde i sin födelsestad som erövrare.
Invånarna väntade sig hämnd för sina tidigare missgärningar, men Profeten utfärdade en generell amnesti. I sin lättnad och förvåning skyndade hela Meckas befolkning att svära trohet. Profeten beordrade att alla avgudar som fanns i helgedomen skulle förstöras och sade: ”Sanningen har kommit; mörkret har försvunnit;” och muslimernas böneutrop hördes i Mekka.
Slaget vid Hunain
Samma år samlades arga hedniska stammar ivriga att återta Kaaba. Profeten ledde tolv tusen man mot dem. Vid Hunain, i en djup ravin, bakhölls hans trupper av fienden och sattes nästan på flykt. Det var med svårighet de samlades till Profeten och hans livvakt av trogna kamrater som ensamma höll stånd. Men segern, när den kom, var fullständig och bytet enormt, ty många av de fientliga stammarna hade tagit med sig allt de ägde.
Erövringen av Taif
Stammen Thaqeef var bland fienderna vid Hunain. Efter den segern belägrades deras stad Taif av muslimerna och kapitulerade till slut. Sedan utsåg Profeten en guvernör för Mekka och återvände själv till Medina till Ansars gränslösa glädje, som hade fruktat att han, nu när han hade återtagit sin födelsestad, kanske skulle överge dem och göra Mekka till huvudstad.
Tabook-expeditionen
Under det nionde året efter Hijra, när han hörde att en armé åter samlades i Syrien, uppmanade Profeten alla muslimer att stödja honom i en stor kampanj. Trots skröplighet ledde Profeten en armé mot den syriska gränsen mitt i sommaren. Det långa avståndet, den heta årstiden och det faktum att det var skördetid samt fiendens prestige fick många att ursäkta sig och ännu fler att stanna kvar utan ursäkt. De lägrade den natten utan mat eller dryck och skyddade sig bakom sina kameler; och så nådde de oasen Tabuk och återvände slutligen till Mekka efter att ha omvänt flera stammar. Men kampanjen slutade fredligt. Armén avancerade till Tabuk vid Syriens gräns, men där fick de veta att fienden ännu inte hade samlats.
Immunitetsförklaringen
Även om Mekka hade erövrats och dess folk nu var muslimer hade den officiella ordningen för vallfärden inte förändrats; de hedniska araberna utförde den på sitt sätt och muslimerna på sitt sätt. Det var först efter det att vallfärdskaravanen hade lämnat Medina under det nionde året efter Hijra, när islam var dominerande i norra Arabien, som den så kallade Immunitetsförklaringen uppenbarades. Dess innebörd var att efter det året skulle endast muslimer genomföra vallfärden, med undantag för sådana avgudadyrkare som hade ett pågående fördrag med muslimerna och aldrig hade brutit sina fördrag eller stött någon mot dem de hade fördrag med. Sådana skulle då åtnjuta privilegierna av sitt fördrag under dess löptid, men när deras fördrag hade löpt ut skulle de vara som andra avgudadyrkare. Denna proklamation markerade slutet på avgudadyrkan i Arabien.
Muhammads Biografi (del 1 av 12)
Muhammads Biografi (del 2 av 12)
Muhammads Biografi (del 3 av 12)
Muhammads Biografi (del 4 av 12)
Muhammads Biografi (del 5 av 12)
Muhammads Biografi (del 6 av 12)
Muhammads Biografi (del 7 av 12)
Muhammads Biografi (del 8 av 12)
Muhammads Biografi (del 9 av 12)
Muhammads Biografi (del 10 av 12)
Muhammads Biografi (del 11 av 12)
Muhammads Biografi (del 12 av 12)