Hudaibiyyah-fördraget
Beskrivning: Den dolda segern i ett icke-aggressionsfördrag mellan muslimerna och meckanerna.
Bestraffningen av Bani Quraidhah
Ingenting är värre, i arabiska ögon, än förräderi mot förtroende och brott mot ett högtidligt löfte. Det var nu dags att ta itu med Bani Quraidhah. På dagen för återkomsten från skyttegraven beordrade Profeten krig mot de förrädiska Bani Quraidhah, som, medvetna om sin skuld, redan hade tagit sin tillflykt till sina försvarstorn. Efter en belägring på nästan en månad var de tvungna att kapitulera villkorslöst. De bad endast om att få dömas av en medlem av den arabstam som de var anslutna till. De valde hövdingen för den klan som de länge hade varit i allians med, Sa’d ibn Mu’ādh av Aws, som var döende av sår erhållna vid Uhud och måste stödjas för att kunna avkunna sin dom. Utan tvekan dömde han stammens män till döden.
Hudaibiyyah
Samma år hade Profeten en vision där han fann sig själv gå in i Mekka utan motstånd, och han beslöt därför att försöka genomföra vallfärden. Förutom ett antal muslimer från Medina uppmanade han de vänligt sinnade araberna att följa honom, vars antal hade ökat sedan den mirakulösa upplösningen av klanerna vid Skyttegravslåget, men de flesta av dem svarade inte. Klädda som pilgrimer och medförande de sedvanliga offergåvorna begav sig en skara på fjortonhundra man mot Mekka. När de närmade sig dalen möttes de av en vän från staden, som varnade Profeten om att Quraish hade svurit att hindra honom från att gå in i helgedomen; deras kavalleri var på vägen framför honom. Då beordrade Profeten en omväg genom bergsraviner, så muslimerna var utmattade när de till slut kom ned i Meckas dal och slog läger på en plats kallad Hudaibiyyah; därifrån försökte han öppna förhandlingar med Quraish för att förklara att han kom enbart som pilgrim. Den förste budbäraren han skickade mot staden misshandlades och hans kamel hamsträngades. Han återvände utan att ha levererat sitt budskap. Quraish skickade å sin sida ett sändebud som var hotfullt i tonen och mycket arrogant. En annan av deras sändebud var alltför förtrolig i sättet han talade till Profeten och fick strängt påminnas om den respekt som var skyldig honom. Det var han som följaktligen sade, vid sin återkomst till staden Mekka: ”Jag har sett Caesar och Khosrow i sin prakt, men aldrig har jag sett en man äras såsom Muhammad äras av sina kamrater.”
Profeten sökte skicka en budbärare som skulle ingjuta respekt. Uthman valdes till slut på grund av sitt släktskap med den mäktiga Umayyadfamiljen. Medan muslimerna väntade på hans återkomst kom nyheten att han hade mördats. Det var då Profeten, sittande under ett träd i Hudaibiyyah, tog en ed av alla sina kamrater om att de skulle stå eller falla tillsammans. Efter ett tag blev det dock känt att Uthman inte hade mördats. Sedan tillfångatogs en trupp som kom ut från staden för att störa muslimerna i deras läger innan de kunde göra någon skada och fördes inför Profeten, som förlät dem mot deras löfte att avsäga sig fientlighet.
Hudaibiyyah-vapenstilleståendet
Till slut kom korrekta sändebud från Quraish. Efter en del förhandlingar undertecknades Hudaibiyyah-vapenstilleståendet. Det stipulerade att det under tio år inte skulle förekomma några fientligheter mellan parterna. Profeten skulle återvända till Medina utan att besöka Kaaba, men han skulle kunna genomföra vallfärden med sina kamrater följande år. Quraish lovade att de skulle utrymma Mekka för att ge honom möjlighet att göra det. Avhoppare från Quraish till muslimerna under vapenstilleståndsperioden skulle återlämnas; inte så avhoppare från muslimerna till Quraish. Vilken stam eller klan som helst som önskade dela i fördraget som allierade till Profeten fick göra det, och vilken stam eller klan som helst som önskade dela i fördraget som allierade till Quraish fick göra det. Det rådde bestörtning bland muslimerna över dessa villkor. De frågade varandra: ”Var är den seger vi lovades?”
Det var under återresan från Hudaibiyyah som den surah med titeln ”Seger” uppenbarades. Detta vapenstillestånd visade sig i själva verket vara den största seger muslimerna hittills hade uppnått. Kriget hade varit en barriär mellan dem och avgudadyrkarna, men nu möttes båda parter och samtalade med varandra, och den nya religionen spred sig snabbare. Under de två år som förflöt mellan undertecknandet av vapenstilleståendet och Meckas fall var antalet konvertiter större än det totala antalet av alla tidigare konvertiter. Profeten reste till Hudaibiyyah med 1 400 man. Två år senare, när meckanerna bröt vapenstilleståendet, marscherade han mot dem med en armé på 10 000 man.
Muhammads Biografi (del 1 av 12)
Muhammads Biografi (del 2 av 12)
Muhammads Biografi (del 3 av 12)
Muhammads Biografi (del 4 av 12)
Muhammads Biografi (del 5 av 12)
Muhammads Biografi (del 6 av 12)
Muhammads Biografi (del 7 av 12)
Muhammads Biografi (del 8 av 12)
Muhammads Biografi (del 9 av 12)
Muhammads Biografi (del 10 av 12)
Muhammads Biografi (del 11 av 12)
Muhammads Biografi (del 12 av 12)