När en muslim accepterar att leva i ett visst samhälle ingår han i grunden ett avtal med det landet om att han kommer att följa dess lagar. Han har inte rätt att bryta mot det landets lagar enbart för att han är muslim och staten inte är en islamisk stat. Därmed gäller alla de principer för korrekt uppförande som beskrivits i detta kapitel (i boken A Guide For The New Muslim) för en muslim oavsett var han bor.

I de flesta länder idag kan många saker vara lagliga som är förbjudna för en muslim. Dessa lagliga ting undviker muslimen helt enkelt. Han bör också hävda sina lagliga rättigheter för att säkerställa att han inte tvingas göra något som är förbjudet i Islam. Sammantaget bör han vara en laglydig medborgare.

Utöver detta bör en muslim vara en tillgång för vilket samhälle han än lever i. Han bör på många sätt vara en föredömlig medborgare. Som tidigare beskrivits bör han vara en god granne. Han har skyldigheten att uppmana till det goda och förhindra det onda var han än befinner sig.

Dessutom måste han undvika och ta avstånd från vad de flesta samhällen betraktar som de grövsta brotten, såsom mord, rån, utpressning och liknande. Vidare måste han hålla sig borta från alkohol och droger och därmed inte belasta samhället som helhet med sina personliga svagheter och beroenden.

Slutligen måste han vara rättvis och ärlig i alla sina mellanhavanden med de övriga samhällsmedlemmarna.

Även om muslimer bör spela en positiv roll i vilket samhälle som helst, ifrågasätts i många västländer idag en muslims lojalitet och patriotism.

Det är uppenbart att en muslim inte kommer att hysa samma känslor gentemot en sekulär regering som han skulle göra gentemot en muslimsk regering. Det innebär dock inte att han kommer att arbeta mot sin regering eller sträva efter att skada det land han lever i. Utan tvekan känner många judar större lojalitet gentemot Israel än mot sitt eget hemland.

De senaste debatterna i USA visar faktiskt att många kristna grupper är missnöjda med sin regering (och med Högsta domstolen i synnerhet). Många demokrater i USA känner exempelvis inte fullständig lojalitet gentemot republikanska administrationer och vice versa. Ändå verkar ingen ifrågasätta deras lojalitet och patriotism.

Om patriotism innebär att blint följa och stödja vad ens regering säger och vara hängivet lojal i en sådan blind lydnad, skulle ingen intelligent person vara patriot – eftersom alla regeringar är kända för att ljuga och bedra vid ett eller annat tillfälle.

Om patriotism å andra sidan innebär att önska det bästa för sitt land, är problemet att alla har olika uppfattningar om vad som är bäst för landet. Vissa anser att de har rätten att tala på allas vägnar, men deras ”rätt” att göra så kan ifrågasättas.

Islam erkänner det faktum att det är naturligt för en individ att älska sitt land och känna tillhörighet till det land där han växte upp.

När muslimerna tvingades emigrera från Mecka, som stod under polyteisternas kontroll, uttryckte många av dem sin kärlek till Mecka. Det är därför naturligt för muslimer att utveckla en kärlek till vilket land de än befinner sig i, även om landet inte är en islamisk stat. Det är också naturligt för muslimer att önska det bästa för sitt hemland. Men återigen – tyvärr kanske deras uppfattning om vad som är bäst inte delas eller uppskattas av andra.

Muslimerna kanske till exempel önskar se ett slut på hasardspel, prostitution och pornografi. Muslimerna anser att detta är det bästa för alla berörda parter – muslimer såväl som icke-muslimer. Många icke-muslimer kommer dock inte att dela denna uppfattning. Där ligger kärnan i problemet.

Teoretiskt sett borde detta dock inte vara ett problem i dagens ”fria” samhällen. Muslimer bör kunna hålla fast vid sina värderingar och seder – utan att skada andra – medan andra följer den dominerande kulturen i icke-muslimska länder. Om de ”fria” länderna inte är beredda att ge muslimerna ens det utrymmet, innebär det att de inte är villiga att leva upp till sina egna ideal. Det är inte så att muslimerna försöker skada dem – de försöker helt enkelt vara goda medborgare samtidigt som de lever en annan livsstil än den dominerande kulturen. [793]

Fotnoter:

[793] Citerat från Ustadh Jamaal al-Din Zarabozo i hans bok A Guide For The New Muslim (s. 196–198, utgiven av IslamWorld, Bangalore, Indien).

Utdrag ur boken ”The Biography of Prophet Mohammad (ﷺ)” vol. 1 av Mohammad Thajammul Hussain Manna.