Av: Mostafa Malaekah

Islam är en frivillig relation mellan en individ och hans Skapare. Även om muslimer, kristna, judar och en del andra tror på samma Gud, skiljer sig deras Gudsbegrepp markant. Den framträdande skillnaden gentemot andra religioner är att islam vägrar att acceptera någon som helst form av skapelse som en gudom värd att dyrkas. Islam betonar dyrkan uteslutande av den Ende som skapat himlarna och jorden, och som hela skapelsen slutligen ska återvända till.

Den muslimska tron började inte med Muhammads profetskap, och den uppfanns inte heller av honom. Det är i grunden samma budskap som finns i tidigare gudomliga skrifter och som har lärts ut av alla Guds profeter. Eftersom de tidigare skrifter som lärde ut den rena och korrekta tron på Gud delvis har gått förlorade och blivit förändrade, inbjuder islam människor att återvända till det sanna Gudsbegreppet och till att dyrka och lyda Honom ensam.

Vilka är muslimerna?

Omkring en fjärdedel av världens befolkning är muslimer. Av dessa är ca 18% araber. Världens största muslimska samhällen finns i Indonesien, den indiska subkontinenten och andra delar av Asien. Islam är också utbredd i många delar av Afrika, och betydelsefulla minoriteter finns i Kina, Ryssland, Europa, Nord- och Sydamerika och Oceanien.

”Islams” betydelse

Bland de stora världsreligionerna intar islam en särställning, då dess namn inte härleds från ett folk, en person eller en plats – som Judendomen (från Juda), Kristendomen (från Kristus), Buddhismen (från Buddha) eller Hinduismen (från Hinds land, dvs Indien). Islam fick inte sitt namn från Profeten Muhammad.

Termen ”islam” härleds från den arabiska rot (slm) som betyder ”fred” och ”frid” eller ”underkastelse”. Den rätta betydelsen av ordet islam är att uppnå både inre frid och yttre fred genom att underkasta sig Guds (Allahs) vilja. Det betyder att medvetet och med kärlek och tillit underkasta sig Allahs vilja, acceptera Hans nåd och följa Hans väg.

I det avseendet ser inte muslimer islam som en ny religion som kom på 600-talet med profeten Muhammads ankomst, utan som en fortsättning på det grundläggande uppdraget för alla profeter genom historien. Detta uppdrag fulländades och gjordes universellt med Muhammad, som var den siste av dessa profeter.

Islamisk Monoteism

Muslimer har inte en egen separat gud som de kallar ”Allah”. ”Allah” är ett egennamn som tillhör endast den ende allsmäktige Guden, Skaparen och Upprätthållaren av himlarna och jorden, den Evige och Absolute, som all tillbedjan tillkommer. Gud fastslår i Koranen att Hans namn är Allah. Därför talar muslimer om Honom och åkallar Honom med Hans egennamn Allah.

Koranen gör det upprepade gånger klart att Allah är bortom vår begränsade uppfattningsförmåga:

”Ingenting är som Han.” (Koranen 42:11) ”Och ingen finns som kan liknas vid Honom.” (K 112:4)

Koranen talar också om Allah som en Gud som är nära, lättillgänglig, god, tillgiven, kärleksfull, förlåtande och barmhärtig. Den allra första meningen i Koranen, som upprepas i början på varje kapitel, är ”I Allahs, Den Helt och Hållet Barmhärtiges, Den Speciellt Barmhärtiges namn”.

”Och när Mina tjänare frågar dig [O Muhammad] om Mig – Förvisso är Jag nära; Jag besvarar den bedjandes åkallan, när han åkallar Mig.” (K 2:186)

För muslimen betyder monoteism inte bara att Gud är en. Motsatsen till monoteism i islam kallas ”shirk”, en arabisk term som betyder att associera någon annan med Allah i någon aspekt av gudomlighet. Det innefattar polyteism, dualism och panteism. Alla former av filosofier om guds inkarnation är uteslutna av islams monoteism. För muslimen är monoteism inte bara en dogm eller trossats – det är något som djupgående influerar hela hans syn på livet.

Vad tror muslimer?

Islams trossatser är eviga sanningar som varken ändras eller utvecklas. Trons ”pelare” eller grunder är tron på:

En, unik, ojämförbar Gud.
Änglarna som Han skapat.
Skrifterna som uppenbarats av Honom för Hans profeter.
Profeterna genom vilka han skickat sina uppenbarelser till mänskligheten.
Det eviga livet efter döden, Domedagen och personligt ansvar för handlingar.
Guds perfekta dom och totala makt över människans öde.

Dessa trossatser förklarar existensens mysterium och svarar på de tidlösa frågorna: ”Varifrån kommer vi?”, ”Vart är vi på väg?” och ”Varför?”

Allah är Skaparen och upprätthållaren av universum. Alla folk på jorden har någon gång fått ett sändebud från Allah, men efter generationernas gång har människorna tenderat att avvika från den sanna religionen. Den siste av dessa profeter var Muhammad, genom vilken Allahs budskap fullbordades.

”[Han] som skapade döden och livet för att pröva er [och låta er visa] vem av er som är bäst i sitt handlande. Han är den Mäktige, Den Förlåtande.” (K 67:2)

Ingenting är värt att dyrkas förutom Honom som skapade universum. Islam tar bort mellanhänder mellan människa och Gud, och tillåter alla människor att kontakta Honom direkt. På det sättet eliminerar islam hierarkier och andra källor till religiös exploatering.

Människan har fått en fri vilja och har fått välja om hon ska följa Allahs väg eller inte. Och eftersom den mänskliga hjärnan och erfarenheten är begränsad, har Allah uppenbarat den vägledning vi behöver genom profeter. Varje individ är personligen ansvarig för sina egna handlingar – både goda och onda. Ingen kan bära någon annans synder.

Islams referenskällor

Muslimer har två distinkta referenskällor som hjälper dem att praktisera islam som sitt sätt att leva:

1. Den heliga skriften, Koranen, är Allahs talade ord som dikterades ordagrant för profeten Muhammad i delar genom ängeln Gabriel under en period av 23 år mellan år 610 och 633 e Kr. Den memorerades och skrevs genast ner. Den är indelad i 114 kapitel (suror) och är fortfarande autentisk i sin ursprungliga arabiska text. Koranen hävdar förnuftets roll och betonar observation, erfarenhet och intellekt snarare än tradition och blinda antaganden. Ingenting som nämns i Koranen motsäger något etablerat vetenskapligt faktum.

2. Profeten Muhammads lära (”sunnah”) baseras på Koranen. Det finns en fullständig och autentisk nedteckning som visar hur han exemplifierade Allahs lära och budord, och i detalj utvecklade principerna som fanns fastlagda i Koranen – för att förmedla en säker vägledning för tolkning och tillämpning i alla senare tider och samhällen.

Är Koranen trovärdig?

Koranen är i grunden en bok för vägledning men den innehåller några fantastiska vetenskapliga fakta. De är fantastiska eftersom de, fastän de uppenbarades för mer än 1400 år sedan, inte har förståtts riktigt av människan förrän vetenskapsmän ”upptäckte” dem under nutiden. Koranen talar om universum, jordens fenomen, växter, djur och de olika stegen i människans fosterutveckling. Några exempel:

1. Big Bang och universums skapelse

Universums skapelse har förklarats av astrofysiker med ett fenomen som populärt kallas ”Big Bang”. Enligt denna teori formades hela universum ur explosionen av en supertät massa. Koranen innehåller:

”Inser de inte, de som inte tror, att himlarna och jorden [en gång] utgjorde en enda, sammanhållen massa och [att] Vi [dvs Allah] skilde dem åt? Och [vet de inte] att Vi har låtit allt liv uppstå ur vatten?” (K 21:30)

2. Universums expansion

År 1929 kom astronomen Edwin Hubble med bevis för att alla galaxer avlägsnar sig från varandra – universum expanderar. Stephen Hawking kallade det ”en av nittonhundratalets stora intellektuella revolutioner.” Men Koranen nämnde det lång tid innan människan ens lärt sig att bygga ett teleskop:

”Vi har byggt världsalltet och gett det en fast struktur, och förvisso är det Vi som utvidgar det.” (K 51:47)

3. Universums rök-stadie

Forskarna fastslår att innan universums galaxer bildades existerade materian initialt i form av gasmateria – eller rök. Koranen refererar till detta:

”Och Han [Allah] vände sig mot världsalltet, som var rök…” (K 41:11)

4. Järnets kosmiska ursprung

Det har nyligen bevisats att allt järn i hela solsystemet kommer från yttre rymden, bildat i hetare stjärnor (novor/supernovor). Koranen säger:

”Och förvisso har vi sänt ned järnet, som har fruktansvärd styrka och som är människan till nytta…” (K 57:25)

5. Bergens rötter

Modern geologi har bevisat att berg inte bara är upphöjningar utan att de sträcker sig 10–15 gånger så långt under som över marken – de stabiliserar kontinenterna, likt tältpinnar. Koranen beskriver detta:

”Har Vi inte gjort jorden till en viloplats? Och [har Vi inte gjort] bergen som tältpålar?” (K 78:6-7)

Och: ”Och Han har sänkt ned i jorden fast förankrade berg, så att den inte svajar under er fot.” (K 16:15)

Dessa är oförnekliga bevis för att Koranen inte var ett verk av Muhammad eller någon annan människa, utan gudomlig uppenbarelse från Skaparen av dessa fenomen. Genom att vara den slutliga uppenbarelsen till mänskligheten, gjordes Koranen till ett bestående mirakel som innehåller bevis som avslöjas gradvis i takt med att människor ökar sin kunskap.

De främsta målen med mänskligt liv

I islam finns det tre huvudsakliga mål med mänskligt liv, vilka har satts upp av Allah:

1. Att dyrka Allah, den Upphöjde:

”Jag har skapat djinnerna (de osynliga väsendena) och människorna enbart för att de skall [känna Mig och] dyrka Mig.” (K 51:56)

Dyrkan är inte begränsad till religiösa riter, utan innefattar allt som görs med målet att lyda Allah.

2. Att representera Allahs auktoritet på jorden (khilafah):

”Förvisso skall Jag tillsätta en ställföreträdare på jorden.” (K 2:30)

Allahs auktoritet förverkligas genom etablerandet av sanning och rättvisa.

3. Att befolka och utveckla jorden (’imaratul-ardh):

”Han skapade er av jord och Han gav er i uppdrag att utveckla den.” (K 11:61)

Alla dessa mål är sammankopplade, komplementära och oskiljaktiga.

Dyrkan i islam och det andliga livet

Dyrkan är central i islam. Den obligatoriska dyrkan i islam innefattar fem pelare, som det beskrivs av Profeten Muhammad: ”Islam är byggt på fem pelare: shahadah (trosbekännelsen), införandet av salah (regelbunden bön), att betala zakah (obligatorisk betalning till nytta för samhället), siyam (fasta) under månaden ramadan, och hajj (pilgrimsfärd till Mecka) om man kan göra det.”

Islams fem pelare är det minsta som krävs i dyrkan. Rekommenderade handlingar är utan gräns, ner till de minsta detaljer som att möta människor med ett leende eller att ta bort skadliga ting från vägen. Praktiskt taget alla ens handlingar kan, med rätt avsikt, bli handlingar av dyrkan.

Shahadah – Trosbekännelsen

Trosbekännelsen är islams viktigaste pelare. Det enkla påståendet: ”Jag vittnar om att det inte finns någon gudom [värd att tillbes] förutom Allah, och jag vittnar om att Muhammad är Allahs sändebud” är lösenordet in till islam. Att yttra det med uppriktighet är allt som krävs för att bli muslim.

Salah – Regelbunden bön

Salah sätter muslimer i kontinuerlig kommunikation med sin Skapare, och ger dem en konstant påminnelse om deras högre moraliska och andliga uppdrag i livet. Obligatoriska böner utförs fem gånger om dagen: i gryningen, vid middagstid, mitt på eftermiddagen, vid solnedgången och när natten faller.

Bönen kan utföras på vilken ren plats som helst – hemma, i moskén, i en park, på arbetet – individuellt eller i grupp. Middagsbönen på fredagen är obligatorisk att be som gemensam bön för män. Det finns ingen hierarkisk auktoritet eller prästerskap i islam; böner i grupp leds av en person som är lärd i Koranen.

Zakah – Obligatorisk betalning/allmoseskatt

En av islams viktigaste principer är att allting tillhör Allah och att rikedom innehas av människor som ett förtroende. Zakah, islams tredje pelare, är obligatorisk och ges som ett uträknat belopp. I de flesta fall innebär det att man varje år betalar 2,5% av det kapital man har utöver sina basala behov.

Zakah är den fattiges rätt från den rikes förmögenhet och utgör det obrytbara bandet mellan medlemmar i samhället. Ordet zakah står för rening och växt – man renar sina tillgångar genom att ge de behövande deras rättmätiga del.

Siyam – Att fasta månaden ramadan

Från gryning till solnedgång varje dag i ramadan avstår muslimer från mat, dryck, rökning och sexuellt umgänge i lydnad inför Allahs befallning. Ramadan utgör en förstklassig träning i självkontroll och viljestyrka. Fastan tränar muslimer i att praktisera lydnad inför Allah, tålamod i svåra tider och medkänsla med de fattiga.

Månaden är en period av andlig förnyelse och vitalisering. Intensifierad tillbedjan, välgörenhet och studerande av Koranen är utmärkande för den här månaden.

Hajj – Pilgrimsfärd till Mecka

Islams femte pelare är en formell åminnelse av Profeten Abrahams lydnad till Allah. Abraham beordrades av Allah att bygga Ka’bah (det första huset på jorden för tillbedjan av Allah) med hjälp av sin förste son, Profeten Isma’el. Ka’bah är den medelpunkt som alla muslimer vänder sig mot under sin salah.

Den årliga pilgrimsfärden till Mecka är en plikt en gång i livet för dem som har fysiska och ekonomiska möjligheter. Två till tre miljoner människor åker varje år till Mecka. Pilgrimer bär enkla dräkter som skalar bort klass- och kulturskillnader – alla står lika inför Allah.

Vad är shari’ah?

Den islamiska shari’ah är ett gudomligt föreskrivet lagsystem vars primära mål är mänsklighetens bästa. Dess principer är avsedda att skydda människor från ondska och leda dem till det som är bäst i alla aspekter av livet. Ickemuslimer har rätt att tillbe och att sköta sina personliga och sin familjs angelägenheter enligt sina egna normer. Shari’ah ger föreskrifter som garanterar rättvisa, främjar den allmänna välfärden, bevarar ordning, säkrar mänskliga rättigheter och definierar ansvar.

Systemet innehåller ett fåtal stränga straff för vissa typer av brottslingar, men i praktiken har brottsligheten alltid varit drastiskt reducerad i samhällen som tillämpar shari’ah. Straff kan inte tillämpas om det inte ställts utom allt tvivel att brottet begåtts av någon som är straffmyndig, vid sina sinnens fulla bruk, har kännedom om förbudet och inte är utsatt för minsta tvång. Systemet är inte bara rättvist, utan också mest barmhärtigt mot samhället som helhet.

Huvudprinciper och värderingar i islam

Islamiska principer är en samling oföränderliga konstanter, baserade på shari’ah, som styr samhället. De förändras inte med tid eller rum. De oföränderliga principerna innefattar bl.a.:

Hänvisning av alla frågor till Koranen och profetens lära – att förverkliga rättvisa bland människor, att fullgöra förtroenden, att välja styrande med folkets samtycke, och att bekämpa varje tyrann.
Att undervisa ungdomar till att bli seriösa, hederliga, rakryggade och kyska, och att undervisa hela samhället om betydelsen av sanning, rättrådighet och goda gärningar.
Att sprida kunskap och bekämpa okunskap, analfabetism och bakåtsträvande. Att utveckla ett systematiskt tänkesätt baserat på observerande och välgrundade bevis.
Att sprida tolerans gentemot alla som har en annan åsikt, att vägra tvång i religionen och att uppmuntra broderskap och jämställdhet bland människor.
Att mänskligt liv, hälsa, anseende, egendom, familj, säkerhet, privatliv och religiös, civil och politisk frihet skyddas.
Rätten till laglig inkomst och tillväxt av kapital. Förbud mot ocker och ränta, spel och annan otillåten inkomst.
Att tillåta det som Allah har tillåtit och förbjuda det som Han har förbjudit – att eliminera mord, äktenskapsbrott, droger och pornografi från samhället.

Mänskliga rättigheter i islam

Islam har fastlagt vissa universella och fundamentala rättigheter för mänskligheten som helhet, vilka ska observeras och respekteras under alla omständigheter. Dessa grundläggande rättigheter är associerade med islamisk tro eftersom de är gudomligt föreskrivna. Att skydda dem är en religiös plikt för varje muslim.

Islam deklarerar att alla människor har samma människovärde, och alla individer är jämlika inför islamisk lag. Varje människa har rätt till sin integritet, heder och rykte under sin livstid och efter sin död.

Varje individ i ett islamiskt samhälle har vissa oåterkalleliga rättigheter: rätten att tillfrågas om frågor som rör deras ekonomiska och sociala affärer; rätten att ses som oskyldig om man inte är bevisad skyldig; och rätten att gå till domstol mot förtryckare.

”O ni som tror! Stå fasta på Allahs sida som vittnen för rätt och rättvisa och låt inte ett folks hat förmå er att avvika från rättvisans väg. Var rättvisa – det ligger närmare gudsfruktan.” (K 5:8)

Dessa mänskliga rättigheter är applicerbara på varje person under islamisk lagstiftning, oavsett hans ras, religion, nationalitet eller sociala status. De kan inte ändras någon gång eller under några omständigheter.

En av shari’ahs funktioner är att skydda minoriteters rättigheter och ställning. Historien ger många exempel på muslimsk tolerans gentemot andra trosuppfattningar. Och en av de fundamentala rättigheter som etablerats av de heliga texterna är att ingen kan tvingas att acceptera islam:

”Tvång skall inte förekomma i [accepterandet av] religionen.” (K 2:256)

Vad är islams syn på extremism & terrorism?

Extremism är något klandervärt i islam, eftersom det betyder avvikelse från måttfullheten i islams lära. Extremism närs av förtryck – den mest fruktbara miljön för dess spridning är där människor är förföljda, förtryckta och förnekade sina naturliga mänskliga rättigheter.

”Terrorism” – när oskyldiga människor används som måltavla för att inge fruktan – är kategoriskt förbjudet i islam. Faktum är att islam och terrorism är precis varandras motsatser; själva namnet, islam, betecknar fred och underkastelse.

Framstående muslimer, islamiska organisationer och muslimska lärda har upprepat fördömt terroristattacker och terrorism i allmänhet. Alla religioner och ideologier har några missledda efterföljare, och det är orättvist att döma en religion på grund av dessa människors beteende.

Islam betonar livets helgd i allmänhet, och mänskligt liv i synnerhet:

”Om någon dödar en människa, som inte själv har dödat någon eller stört ordningen på jorden och spridit sedefördärv, skall det anses som om han hade dödat hela människosläktet. Och om någon räddar ett människoliv, skall det anses som om han hade räddat hela människosläktet.” (K 5:32)

Individuella muslimer kan aldrig fatta beslut om vem som ska dödas eller straffas. Fällande domar och straff kan endast implementeras av en kvalificerad domare under laglig auktoritet.

Islam söker att främja fred, men uppmanar också sina efterföljare att stå emot förtryck. Islam tillåter att man tar till vapen för att försvara sitt land och sina gränser – men förbjuder minsta orättvisa även gentemot dem som motarbetar religionen. Det har aldrig varit tillåtet att tvinga människor att bli muslimer.

Vad betyder jihad?

”Jihad” är en term som ofta missförstås och associeras med våldsamma radikala militanta personer. Detta arabiska ord är ofta felöversatt som ”heligt krig”, fastän det inte finns något sådant i islam.

Det arabiska ordet ”jihad” betyder egentligen kamp eller strävande, och används om varje stor ansträngning på den personliga såväl som den sociala nivån. Det handlar om att sträva efter att göra gott och ta bort orättvisa och ondska från en själv och från samhället.

Jihad är ett brett islamiskt begrepp som inkluderar:

”Jihad genom Koranen” (K 25:52) – inbjudan till sanningen med de bästa argumenten.
”Själens jihad” – att sträva efter att rena själen och öka tron.
”Jihad genom rikedom” – att spendera på välgörenhets- och välfärdsprojekt.
”Jihad genom självet” – allt gott arbete som görs av den troende.
Att skydda samhällen från förtryck, utländsk dominans och diktatur.
Sociala reformer och att eliminera okunskap, vidskeplighet, fattigdom och etnisk diskriminering.

Väpnat jihad är inte ett alternativ för muslimska individer och grupper. Det kan bara utropas av det muslimska statsöverhuvudet och det religiösa ledarskapet. Muslimer kan bara gå in i slag för att skydda människors liv, egendom och frihet.

Kvinnans ställning och rättigheter

Kanske ett av de mest missförstådda begreppen när det gäller islam idag är det om kvinnans ställning och roll. Faktum är att islam förde med sig revolutionerande förändringar för kvinnors rättigheter. För första gången förklarades kvinnans själ uttryckligen i en helig bok vara jämställd med mannens (K 4:1). Belöningar och plikter tilldelas dem båda lika (K 3:195).

Islam gav kvinnor fullständigt ekonomiskt oberoende före och efter giftermålet. De har ingen skyldighet att dela familjens utgifter; mannen bär det fulla ansvaret. Den muslimska kvinnan har rätt till en specificerad gåva från sin man vid giftermålet och kan använda den som hon vill.

Islamisk shari’ah gav kvinnan rätten att välja sin man och att ta initiativ till skilsmässa. Muslimska flickor har rätt till utbildning, och det är en plikt för dem som uppfostrar dem att ge dem möjlighet till utbildning.

I islam är både män och kvinnor berättigade till en specificerad andel av sina avlidna föräldrars eller nära släktingars kvarlåtenskap (K 4:7). Båda könen har rätt till jämlikhet inför lagen och inför domstolar. Rättvisa är könlös (K 5:38, 24:2, 5:45).

Den generella regeln i socialt och politiskt liv är att män och kvinnor deltar i och samarbetar om offentliga angelägenheter (K 9:71). Det finns historiska bevis för att muslimska kvinnor deltagit i val av styrande, i offentliga frågor, i lagstiftning och i ledande positioner.

Principerna för passande klädsel och uppförande för män och kvinnor baseras på Koranen och Sunnah, med gudomlig visdom bakom. Muslimska kvinnor ska täcka hela kroppen utom ansiktet och händerna – inte som ett politiskt ställningstagande, utan av kärlek till Gud och lydnad inför Guds påbud. Genom att klä sig på det sättet tvingar en kvinna också andra att bedöma henne utifrån hennes intellekt, integritet och personlighet.

För 1400 år sedan gav islam kvinnan rättigheter som hon berövats i andra religioner och som kvinnor i Väst genom en lång kamp först nyligen börjat uppnå.

Ansvar och frälsning

Koranen fördömer inte någon religion direkt; istället erkänner den det goda arbete som utförts av tidigare religiösa samfund men kritiserar dem för att ha lämnat sina profeters lära. Den anmodar varje religiös person att söka sanningen, att rena sin tro, lyda sin Skapare och hålla fast vid ett rättrådigt uppförande.

Koranen lär oss att den mänskliga rasen har givits en medfödd ren natur som kallas ”fitrah”. Muslimen ser inte mänsklig existens här på jorden som ett straff. Tvärtom var det Allahs plan att upprätta mänskligt liv och civilisation på jorden (K 2:30). Islam lär en person att vara ödmjuk och inse att han inte kan uppnå frälsning genom sin egen rättrådighet.

Den ofullkomliga människans försoning med Allah är beroende av tre saker: Allahs nåd och barmhärtighet, goda handlingar och rätt tro. Koranen ger receptet på hur synd kan tas bort:

”Den som begår en dålig handling eller [på annat sätt] syndar mot sig själv och som därefter ber Allah förlåta honom, skall finna att Allah är förlåtande, barmhärtig.” (K 4:110)

Islam lär ånger: att stoppa onda vägar, att känna sig ledsen för det man gjort, och att bestämma sig för att följa Allahs väg. Det är inte nödvändigt att en människa ska offras för att tvätta bort synder – det räcker med uppriktig ånger.

”Säg [Muhammad] till Mina tjänare: ’Om ni har gjort orätt mot er själva genom att överträda [Mina bud], misströsta då inte om Allahs nåd. Allah förlåter alla synder. Han är den som ständigt förlåter, Den som ständigt visar barmhärtighet!'” (K 39:53)

Hur blir någon muslim?

För att bli muslim behöver en person helt enkelt säga shahadah (Trosbekännelsen) med uppriktig övertygelse:

”Ash-hado al-la ilaha illa-Allah wa ash-hado anna Muhammadan rasolo-Allah” ”Jag vittnar om att det inte finns någon gudom [värd att dyrkas] förutom Allah, och jag vittnar om att Muhammed är Allahs sändebud.”

Högtider

Muslimerna firar två högtider varje år. De infaller 10 eller 11 dagar tidigare varje år eftersom islam följer månkalendern.

Eid al-Fitr – Fastebrytandets högtid

Eid al-Fitr börjar med gemensam bön tidigt på morgonen. Män, kvinnor och barn uppmanas alla att delta. Man besöker föräldrar och släktingar och ger barnen presenter eller pengar. Det finns en allmosa (Zakat al-Fitr) som föreskrivs i slutet av Ramadan – uppgående till två kg baslivsmedel eller dess värde – för att de fattiga ska kunna glädja sig åt högtiden.

Eid al-Adha – Offerhögtiden

Eid al-Adha firas efter hajj (den årliga pilgrimsfärden till Mecka) och börjar också med gemensam bön tidigt på morgonen. Det är starkt rekommenderat att offra ett lamm eller en get. Ungefär en tredjedel av köttet konsumeras av hushållet; resten delas ut bland de fattiga och sänds som gåva till släktingar och grannar.