Innehåll
- Khadijas härstamning
- En översikt över hennes liv före islam
- Khadijas handel
- Hennes äktenskap med Profeten ﷺ
- Hennes liv med Profeten
- Uppenbarelsens början och hennes stöd
- Hennes islam
- Hennes död
Berättelsen om Umm al‑Muʾminin Khadija må Allah vara nöjd med honomا, Profetens första hustru och den första kvinnan som antog islam, är en av de mest ärofyllda i islams historia. Hon har en oerhört hög ställning i alla muslimers hjärtan tack vare sin stora roll i att stödja Profeten ﷺ och hans budskap. Hon var hans trygghet, hans hem och hans stöd. Profeten sörjde henne djupt när hon dog, och året då hon gick bort kallades ”Sorgens år”.
Khadijas härstamning
Hennes namn: Khadija bint Khuwaylid ibn Asad ibn ʿAbd al‑Ozza ibn Qusayy ibn Kilab. Hennes släktlinje möts med Profetens ﷺ i Qusayy ibn Kilab.
Hennes far: Khuwaylid ibn Asad, en av Qurayshs ädla ledare.
Hennes mor: Fatima bint Zaʾida ibn al‑Asamm ibn Rawaha.
Hennes farmor: Hala bint ʿAbd Manaf ibn Qusayy ibn Kilab.
Hennes bröder: ʿAdi, al‑ʿAwwam, Nawfal, Hizam, ʿAmr.
Hennes systrar: Hala, Raqiqa, Khalida, at‑Tahira.
Hennes barn: Hind ibn Abi Hala, Hind bint ʿAtiq, al‑Qasim, ʿAbdullah, Zaynab, Ruqayya, Umm Kulthum, Fatima.
En översikt över hennes liv före islam
Umm al‑Muʾminin Khadija föddes i Mekka år 556 e.Kr., ungefär 15 år före Profetens födelse. Hon kom från en ädel och respekterad familj och var känd för sin renhet och sitt goda uppförande redan under jahiliyya, vilket gav henne smeknamnet ”at‑Tahira” (den rena).
Hennes kusin Waraqa ibn Nawfal var en hanif som följde Ibrahims lära och läste Torah och Evangeliet. Khadija brukade besöka honom och fråga honom om drömmar och syner.
Hon var känd för sitt kloka omdöme, sin generositet och sitt goda ursprung. Många av Qurayshs unga män önskade gifta sig med henne.
Hon gifte sig först med Abu Hala at‑Tamimi, med vilken hon fick Hind och Hala. Han dog och lämnade henne en stor förmögenhet. Sedan gifte hon sig med ʿAtiq ibn ʿAʾidh al‑Makhzumi, och fick dottern Hind. Han dog eller skilde sig från henne enligt olika källor.
Khadijas handel
Khadija var en framgångsrik affärskvinna. Hon skickade handelskaravaner till Levanten och Jemen och anställde män som handlade åt henne. Hon behövde en ärlig och pålitlig man som kunde sköta hennes affärer.
Samtidigt var Muhammad ibn ʿAbdullah känd i Mekka som ”den sanningsenlige och pålitlige”. När hon hörde att han sökte arbete och att hans farbror Abu Talib föreslagit att han skulle arbeta för henne, skickade hon bud till honom.
Hon erbjöd honom dubbelt så hög lön som hon gav andra. Profeten ﷺ accepterade och reste med hennes tjänare Maysara.
Profeten sålde varorna och tjänade dubbelt så mycket som väntat. När han återvände berättade Maysara om hans goda uppförande och de tecken han sett på honom. Khadija blev mycket nöjd och gav honom dubbelt så mycket som de avtalat.
Hennes äktenskap med Profeten ﷺ
Khadijas kärlek och respekt för Profeten ökade efter det hon hört och sett. Hon sade till sin väninna Nafisa:
”Jag ser hos Muhammad det jag inte ser hos någon annan man. Han är sanningsenlig, pålitlig, ädel och generös. Jag har hört vad Maysara berättade om honom, och jag såg hur han skyddades när han återvände från resan. Mitt hjärta är övertygat om att han är denna nations profet.”
Nafisa erbjöd sig att tala med Profeten ﷺ, och när hon gjorde det accepterade han.
Profeten ﷺ gifte sig med Khadija två månader efter sin resa till Levanten. Han slaktade en kamel och bjöd folket på mat.
Khadija var 40 år och Profeten 25 år. Han gifte sig aldrig med någon annan under hennes livstid.
Allah uppenbarade om detta äktenskap:
﴿وَوَجَدَكَ عَائِلًا فَأَغْنَى﴾ ”Han fann dig fattig och gjorde dig rik.”
Detta tolkas av många lärda som att Allah gjorde honom rik genom Khadija.
Hennes liv med Profeten ﷺ
Khadija levde med Profeten i 15 år före uppenbarelsen. Hon födde honom Zaynab, Ruqayya, Umm Kulthum, Fatima och al‑Qasim. ʿAbdullah föddes efter uppenbarelsen.
När al‑Qasim dog tog Profeten ﷺ sin kusin ʿAli till sig för att hjälpa Abu Talib, och Khadija tog hand om honom som sitt eget barn.
När hennes bror al‑ʿAwwam dog tog hon hand om hans son az‑Zubayr, som då var två år gammal.
Hennes brorson Hakim ibn Hizam erbjöd henne slavar att välja mellan, och hon valde Zayd ibn Haritha, som hon gav till Profeten. Profeten frigav honom och adopterade honom före uppenbarelsen.
De tre som Khadija uppfostrade — ʿAli, az‑Zubayr och Zayd — blev de första som trodde på Profeten ﷺ.
Uppenbarelsens början och hennes stöd
Khadija tog hand om hemmet medan Profeten ﷺ brukade dra sig tillbaka till Hira‑grottan. Hon stödde honom, gav honom mat och dryck och gick ibland själv upp till grottan.
När ängeln kom till Profeten och sade: ”Läs!”, och sura al‑ʿAlaq uppenbarades, skyndade Profeten hem darrande och sade:
”Täck mig, täck mig!”
När han lugnat sig berättade han allt för Khadija. Hon sade:
”Vid Allah, Han kommer aldrig att förödmjuka dig. Du upprätthåller släktbanden, hjälper de svaga, ger till den fattige, hedrar gästen och stödjer sanningen.”
Hon tog honom sedan till sin kusin Waraqa ibn Nawfal, som sade:
”Detta är samma ängel som kom till Moses.”
Hennes islam
Khadija var den första som trodde på Profeten, den första som gjorde wudu och den första som bad med honom. Hon bevittnade uppenbarelsens början och bad med Profeten efter att han bett med Jibril.
Hon stödde honom mot Quraysh, som förföljde honom och hans döttrar. Otba och Otayba, söner till Abu Lahab, skilde sig från Ruqayya och Umm Kulthum för att skada Profeten — något som gjorde Khadija mycket ledsen.
När Quraysh belägrade Banu Hashim gick Khadija med Profeten och delade deras lidande, trots att hon kunde ha stannat hos sin rika familj.
Profeten älskade henne djupt och prisade henne ofta. Han gifte sig aldrig med någon annan under hennes livstid.
Hennes död
Umm al‑Muʾminin Khadija må Allah vara nöjd med honomا dog tre år före hijra, bara tre dagar efter Profetens farbror Abu Talibs död. Hon var 65 år gammal och hade levt med Profeten i cirka 25 år.
Profeten sörjde henne djupt, och året då hon dog kallades ”Sorgens år”.
Hon och Abu Talib hade varit Profetens starkaste stöd, och efter deras död ökade Qurayshs förföljelse.
Profeten fortsatte att hedra henne hela sitt liv. ʿAʾisha berättar att hon brukade bli svartsjuk på Khadija trots att hon var död.
Profeten brukade säga:
”När ni slaktar ett får, skicka en del till Khadijas vänner.”
Källor
- Ibn Kathir: al‑Bidaya wa‑n‑Nihaya
- Ibn ʿAbd al‑Barr: al‑Istiʿab
- al‑Baladhuri: Ansab al‑Ashraf
- Ibn al‑Athir: Usd al‑Ghaba
- Ibn Hajar: al‑Isaba
- adh‑Dhahabi: Siyar Aʿlam an‑Nubalaʾ
- Ibn Saʿd: at‑Tabaqat
- Ibn Hisham: as‑Sira an‑Nabawiyya
- Ibn Hajar: Fath al‑Bari
