Innehållsförteckning
- Uppmaningen till ånger
- Villkoren för uppriktig ånger
- Ånger som rör människors rättigheter
- När ånger inte längre accepteras
- Fastan som förlåtelse och botgöring
- Fastan som skydd mot Elden och begären
I Ramadan återvänder tjänarna till sin Herre, och de lämnar synder och överträdelser. Detta sker av två skäl:
För det första: Allahs generositet och förlåtelse i denna välsignade månad. Det är autentiskt att Allah varje natt i Ramadan friger människor från Elden.
För det andra: Att djävlarna kedjas fast när Ramadan kommer, Helvetets portar stängs och Paradisets portar öppnas — vilket gör att tjänarna kommer närmare sin Herre.
Ramadan är därför en dyrbar möjlighet för människan att ångra sig. Om hon inte ångrar sig i denna månad — när ska hon då ångra sig?
Detta är månaden för ånger, förlåtelse och återvändande till Allah. Profeten ﷺ sade:
”Allah sträcker ut sin hand på natten för att den som syndat på dagen ska ångra sig, och Han sträcker ut sin hand på dagen för att den som syndat på natten ska ångra sig — tills solen går upp från väster.”
Våra fel är många, men Hans förlåtelse är större. Våra misstag är stora, men Hans barmhärtighet är större. Våra fall är allvarliga, men Hans förlåtelse är ännu större.
Ångra er därför i Ramadan från synder, och återvänd till Allah genom att göra det som Han älskar. Människan är aldrig fri från brister, och Profeten ﷺ sade:
”Alla Adams barn felar, och de bästa av dem som felar är de som ångrar sig.”
Uppmaningen till ånger
Allah och Hans Sändebud ﷺ har uppmanat till ånger och att söka förlåtelse.
Allah säger:
”Ångra er alla inför Allah, ni troende, så att ni må lyckas.” (al‑Nur 31)
Och Han säger:
”O ni som tror! Ångra er inför Allah med en uppriktig ånger. Kanske utplånar er Herre era synder och låter er träda in i trädgårdar…” (al‑Taarim 8)
Och Han säger:
”Allah älskar de som ångrar sig och de som renar sig.” (al‑Baqarah 222)
Profeten ﷺ sade, enligt Muslim:
”O människor! Ångra er inför Allah och sök Hans förlåtelse, för jag ångrar mig inför Allah hundra gånger om dagen.”
Ånger är att vända sig bort från olydnad till lydnad — eftersom Allah är den ende som förtjänar dyrkan, och sann dyrkan är att ödmjuka sig inför Honom av kärlek och vördnad.
Villkoren för uppriktig ånger
Den ånger som Allah befallt är den uppriktiga ångern (tawba nasua), och den har fem villkor:
1. Uppriktighet
Ångern ska vara för Allahs skull — av kärlek till Honom, vördnad, hopp om Hans belöning och rädsla för Hans straff. Den får inte vara för världsliga syften eller för att vinna människors gunst.
2. Ånger i hjärtat
Att känna sorg över synden och önska att den aldrig hade skett. Denna ånger skapar ödmjukhet inför Allah och avsky mot själens benägenhet till det onda.
3. Att omedelbart lämna synden
- Om synden är en förbjuden handling → lämna den direkt.
- Om synden är att ha lämnat en plikt → utför den direkt.
Ånger är inte giltig om man fortsätter i synden. Den som säger att han ångrat riba men fortsätter med det — hans ånger är falsk.
Ånger som rör människors rättigheter
Om synden rör människors rättigheter, är ångern inte giltig förrän rättigheterna återställs:
- Har man tagit pengar → de ska återlämnas till ägaren eller hans arvingar.
- Om ägaren är okänd → ge pengarna i välgörenhet.
- Har man förtalat någon → man ska be om ursäkt, eller be för honom och nämna hans goda egenskaper i samma krets där man förtalat honom.
4. Fast beslutsamhet att inte återvända
Den som ångrar sig men planerar att återvända till synden har ingen giltig ånger.
5. Ångern måste ske innan tiden för ånger stängs
Det finns två tider då ånger inte längre accepteras:
A. Den allmänna tiden
När solen går upp från väster. Allah säger:
”Den dag då några av din Herres tecken kommer, ska ingen själ få nytta av sin tro om den inte trodde tidigare…” (al‑Anʿam 158)
Det tecknet är solens uppgång från väster.
B. Den individuella tiden
När döden kommer. Allah säger:
”Ånger tas inte emot från dem som fortsätter synda tills döden kommer till någon av dem och han säger: ’Nu ångrar jag mig.’” (al‑Nisaʾ 18)
Profeten ﷺ sade:
”Allah accepterar tjänarens ånger så länge hans själ inte nått halsen.”
När ångern är sann och villkoren uppfyllda, utplånar Allah alla synder — hur stora de än är:
”Säg: Mina tjänare som gjort övertramp mot sig själva, förlora inte hoppet om Allahs barmhärtighet. Allah förlåter alla synder.” (al‑Zumar 53)
Fastan som botgöring och förlåtelse
Profeten ﷺ sade:
”En mans prövningar i familj, pengar och grannar försonas genom bön, fasta och allmosa.” (Bukhari och Muslim)
Och han sade:
”Den som fastar Ramadan av tro och i hopp om belöning får sina tidigare synder förlåtna.”
Och:
”De fem bönerna, fredagsbönen till nästa fredag, och Ramadan till nästa Ramadan — utplånar synderna däremellan, så länge de stora synderna undviks.” (Muslim)
Ramadan utplånar alltså årets synder — om man undviker de stora synderna, eftersom de endast förlåts genom ånger.
Fastan som skydd mot Elden och begären
Profeten ﷺ sade:
”Fastan är en sköld som tjänaren skyddar sig med från Elden.” (Aamad)
Och han sade:
”Den som fastar en dag för Allahs skull, Allah håller hans ansikte borta från Elden i sjuttio år.” (Bukhari och Muslim)
Om en enda dag ger detta — vad då med en hel månad?
Fastan är också ett skydd mot begären. Profeten ﷺ sade:
”Ni unga män! Den som kan gifta sig, låt honom gifta sig… och den som inte kan — låt honom fasta, för fastan är ett skydd.”
I vår tid är frestelserna många: otillbörliga bilder, lättklädda människor, medier, gator, skärmar… Fastan är ett av de starkaste medlen för att tygla begäret.
Allah säger:
”De som begår en skamlig handling eller gör orätt mot sig själva, och sedan minns Allah och ber om förlåtelse… och de envisas inte i det de gjort.” (Al ʿImran 135)
De felade — men de erkände. De syndade — men de bad om förlåtelse. De föll — men de reste sig. Och Allah förlät dem.
Profeten ﷺ sade:
”Må han förödmjukas — den som når Ramadan och inte blir förlåten.”
Årets synder raderas för den som är uppriktig i Ramadan och undviker de stora synderna.
Detta är månaden för sann ånger. Detta är vår chans. Kommer vi att ta den?
Människor fastade med oss förra året — och nu har de återvänt till sin Herre. De gick vidare med sina handlingar och lämnade sina spår.
När ska den ångra sig som inte ångrar sig i Ramadan?
När ska den återvända till Allah som inte återvänder i Ramadan?