Innehåll
- Hans härstamning och uppväxt
- Hans sökande efter kunskap
- Saʿids kunskap
- Hans kunskap om drömtydning
- Saʿids gudsfruktan och dyrkan
- Hans relation till umayyaderna
- Hans död
Saʿid ibn al‑Musayyib var en av de främsta bland tabiʿin i Medina och kallades ”Medinabornas lärde” och ”tabiʿiernas ledare” i sin tid. Han fruktade inte någon när det gällde sanningen, befallde det goda och förbjöd det onda, och fruktade varken emir eller kalif. Han teg aldrig inför orättvisa och accepterade inte tyranni, vilket gjorde att han utsattes för prövningar under sitt liv. Han var en värdig, respektingivande man med stark integritet och självrespekt, och han tog aldrig emot statliga bidrag för att inte låta sin frihet eller sina åsikter begränsas.
Hans härstamning och uppväxt
- Namn: Saʿid ibn al‑Musayyib ibn Hazn ibn Abi Wahb al‑Makhzumi al‑Qurashi
- Kunya: Abu Muhammad
- Titel: Tabiʿiernas ledare
- Moder: Umm Saʿid bint Hakim ibn Umayya ibn Haritha ibn al‑Awqas al‑Sulamiyya
- Barn: Muhammad, Saʿid, Ilyas, Umm ʿAmr, Umm Othman, Fakhta och Maryam
- Hustrur: Umm Habib bint Abi Karim ibn ʿAmir al‑Dawsiyya, samt dottern till Abu Hurayra
Han föddes år 15 AH under Omar ibn al‑Khattabs kalifat. Hans farfar Hazn och hans far al‑Musayyib antog islam. Trots att han var Qurashi föddes han i Medina och levde där. Hans far bevittnade Bayʿat al‑Ridwan, och hans farfar dödades i slaget vid Yamama.
Hans sökande efter kunskap
Saʿid levde i Medina och ägnade sig åt intensivt kunskapssökande. Han lärde sig av:
- ʿAbd Allah ibn ʿAbbas
- Saʿd ibn Abi Waqqas
- Zayd ibn Thabit
- Ibn Omar
Han hörde och återberättade även från profetens hustrur:
- ʿAʾisha
- Umm Salama
Han hörde också från Othman och ʿAli och var angelägen om att ta kunskap från dem.
På grund av sin iver efter kunskap älskade profetens följeslagare honom. Abu Hurayra tog särskilt hand om honom och gifte bort honom med sin dotter. Saʿid återberättade alla Abu Hurayras hadither — och Abu Hurayra var den främste hadithförmedlaren. Han återberättade också från Ibn Omar och sin egen far.
Han umgicks mycket med Omar ibn al‑Khattab och kallades därför ”Omars berättare”, eftersom han var den som bäst memorerade Omars domar och beslut. Ibn Omar brukade själv fråga honom om frågor som rörde hans far.
Saʿids kunskap
Efter att ha tagit kunskap från de stora sahaba och deras barn blev Saʿid en central referens för studenter som ville lära sig. Makhul sade:
”Jag reste över hela jorden för att söka kunskap, och jag mötte ingen mer lärd än Ibn al‑Musayyib.”
Trots sin stora kunskap i hadith höll han sig borta från att tolka Koranen. Han älskade att lyssna på poesi men reciterade den inte själv.
Qatada sade:
”Jag har inte sett någon mer kunnig i halal och haram än Saʿid ibn al‑Musayyib.”
Han var den mest kunnige om profetens, Abu Bakrs och Omars domar. Stora lärda bland tabiʿin återberättade från honom. Han gav fatwor medan profetens följeslagare fortfarande levde, och Ibn Omar brukade skicka folk till honom för att få svar.
Han var en av Medinas sju jurister, som folket brukade fråga:
- Abu Bakr ibn ʿAbd al‑Rahman
- al‑Qasim ibn Muhammad
- Orwa ibn al‑Zubayr
- Obayd Allah ibn ʿAbd Allah
- Kharija ibn Zayd
- Sulayman ibn Yasar
- Saʿid ibn al‑Musayyib
Hans kunskap om drömtydning
Saʿid ibn al‑Musayyib var kunnig i drömtydning. Ibn Saʿd nämner flera drömmar och hans tolkningar, och al‑Dhahabi återger dem.
En man sade:
”Jag såg mig själv stå i skugga och sedan gå ut i solen.”
Saʿid sade:
”Om din dröm är sann kommer du att lämna islam.”
Mannen sade:
”Jag såg mig föras ut i solen och sitta där.”
Saʿid sade:
”Du kommer att tvingas till otro.”
Mannen togs senare till fånga och tvingades till otro, och när han återvände berättade han detta för Medinas folk.
ʿImran ibn ʿAbd Allah berättade att al‑Hasan ibn ʿAli såg i en dröm att det stod skrivet mellan hans ögon: Qul huwa Allahu ahad. När drömmen berättades för Saʿid sade han:
”Om drömmen är sann återstår det honom bara lite tid.”
Och al‑Hasan dog några dagar senare.
Saʿids gudsfruktan och dyrkan
Saʿid var en av de stora tabiʿin, känd för sin asketism, gudsfruktan och fromhet. Han levde mellan hemmet och moskén. Han sade:
”Jag har inte missat en bön i församling på fyrtio år.”
Han sade också:
”Jag har inte missat den första takbiren på femtio år.”
Under al‑Harra-händelsen år 63 AH, när Muslim ibn Oqba hindrade folk från att be i profetens moské, vägrade Saʿid att lämna den.
När han en gång hade problem med ögonen rådde folk honom att gå ut till al‑ʿAqiq för att se grönska, men han vägrade och sade:
”Hur ska jag då bevittna ʿishaʾ och fajr?”
Han hade handel men lät någon annan sköta den för att inte distraheras från dyrkan. Trots sin asketism uppmanade han till att tjäna pengar på halal‑vägar för att bevara sin värdighet och kunna upprätthålla släktband.
Han var enkel men välvårdad, och hans goda doft kunde kännas på långt håll. Den som hälsade på honom bar hans doft länge.
Hans relation till umayyaderna
Saʿid var kompromisslös i sanningen och fruktade ingen. Därför var hans relation med umayyaderna dålig. Han tog inte emot deras pengar, och hans egna tillgångar nådde över trettio tusen dirham. Han sade:
”Jag behöver dem inte förrän Gud dömer mellan mig och Banu Marwan.”
Han utsattes för två stora prövningar:
1. Under al‑Harra‑händelsen
Muslim ibn Oqba dödade många av Medinas invånare, inklusive sahaba. Han sade till Saʿid:
”Ge trohetsed!”
Saʿid svarade:
”Jag svär på Abu Bakrs och Omars väg.”
Muslim blev rasande och ville döda honom, men en av Medinas äldste sade att Saʿid var sinnessjuk, så han lämnade honom.
2. Under år 84 AH
När folk kallades att svära trohetsed till al‑Walid och Suleiman vägrade Saʿid eftersom han ansåg att al‑Walid inte var lämplig. Guvernören Hisham ibn al‑Mughira lät piska honom offentligt och fängsla honom, trots att han var över sextio år gammal.
Umayyaderna förbjöd folk att sitta med honom, så han satt ensam i moskén.
Al‑Walid hatade honom av två skäl:
- han vägrade svära trohetsed
- han vägrade gifta bort sin dotter med honom och gifte henne istället med sin elev Kathir ibn Abi Wadaʿa för tre dirham
Trots allt detta vägrade Saʿid att göra uppror mot umayyaderna och bad aldrig mot dem.
Hans död
Saʿid ibn al‑Musayyib dog år 94 AH under al‑Walid ibn ʿAbd al‑Maliks kalifat. Han hade blivit sjuk och förlorat synen. Han sade i sitt testamente:
”När jag dör, slå inte upp ett tält över min grav, bär mig inte på en röd filt och följ mig inte med eld.”
Källor
- al‑Dhahabi: Siyar Aʿlam al‑Nubalaʾ
- Ibn Saʿd: al‑Tabaqat al‑Kubra
- Saʿid ibn al‑Musayyib – Sayyid al‑Tabiʿin, Dr. Wahba al‑Zuhayli
- Islamweb: Saʿid ibn al‑Musayyib
- Qissat al‑Islam: Saʿid ibn al‑Musayyib