Tvagningen | Hur man gör Wudhu | Hur man gör Ghusl
Sammanställt av Bilal B.
Både de män och de kvinnor som vill utföra bönen måste tvätta sig, dvs göra wudhu, såvida han/hon
inte redan har gjort det och inte brutit tvagningen sedan dess. Om man befinner sig i ett tillstånd av
större orenhet måste man tvätta sig helt och hållet, d.v.s. bada hela kroppen (Ghusl). Ghusl är också
nödvändigt, för en kvinna, att göra då flytningar efter barnafödande och månadsblödning upphört.
Att vara fri från orenheter är det första villkoret för as-salâh, bönen [se ’bönens villkor’ i sektionen
’Bönen’].
Orenhet (Hadath) är av två slag:
(a) Mindre orenhet, dvs att inte ha gjort den rituella
tvagningen (Wudhu) inför bönen; och,
(b) större orenhet, då man haft sädesuttömning eller haft
samlag, eller, om man är kvinna, lider av sviterna efter barnafödande, eller har sin månadsblödning.
Här börjar vi med att gå igenom den tvagning som krävs om man bara befinner sig i ett tillstånd av
mindre orenhet.
Tvagningen (al-Wudhu)
Wudhu kan sammanfattas som en form av religiös renhet som kommer av att man rengör och
stryker över vissa delar av kroppen i enlighet med de religiösa reglerna, som kommer ur Koranen
och profeten Muhammeds (må Guds frid vare över honom) föredöme. Många av de religiösa
handlingarna kan inte utföras utan al-Wudhu. Utan att ha gjort al-Wudhu kan man t ex inte utföra
bönen, gå runt det heliga Kaba som ju är en del av vallfärdsritualerna, eller röra vid Koranen. Den
som medvetet utför bönen utan al-Wudhu ställer sig utanför religionen Islam, så stort vikt läger
Islam på renhet…
Tvagningens handlingar:
”O Ni som tror! När ni går till bön, två då era ansikten och era händer [inkl. armarna] upp till
armbågarna och stryk [med de våta händerna] över huvudet och [två] fötterna upp till fotknölarna…”
Koranen, Surah al-Mâ’idah 5:6
Tvagningens obligatoriska, Fard [Plikt], handlingar är fyra till antalet:
1, Att tvätta ansiktet;
2, Att tvätta armarna upp till och med armbågarna;
3, Att med våta handflator gnugga en fjärdedel av huvudet;
4, Att tvätta fötterna upp till och med fotknölarna.
De handlingar i tvagningen som är sunnah är följande:
1, Att ha avsikten (al-Niyyah);
2, Att börja tvagningen (al-Wudhu) med formlerna caodho [caodho bi-llâhi min as-shaytâni radjîm,
dvs Jag söker tillflykt hos Gud från Satan, den förbannade] och Basmala [Bi-ismi-illâhi ar-Rahmâni
ar-Rahîm, dvs I Guds, den Barmhärtiges, den Nåderikes namn];
3, Att först tvätta händerna upp till handlederna.
4, Att rengöra tänderna med en Miswaq [En speciell rot som används som tandborste, se ordlistan];
5, Att tvätta varje på varandra följande kroppsdel innan den föregående hunnit torka;
6, Att ta vatten i munnen och näsborrarna 3 gånger;
7, Att gnugga sina öron med våta fingrar;
8, Att gnugga med våta fingrar mellan motsatta handens fingrar, och tvärtom;
9, Att tvätta varje del, som måste tvättas, 3 gånger;
10, Att med våta händer gnugga hela sitt huvud;
11, Att tvätta alla de nödvändiga delarna av kroppen i korrekt ordningsföljd;
12, Att börja tvätta händerna och fötterna med början från fingertopparna och tåspetsarna.
Det finns många böner (Duaâ) att läsa då man tvättar sig, men det är bättre att säga Basmala
formeln och trosbekännelsen (ash-Shahâda) då man tvättar varje del av kroppen.
Vad som inte är önskvärda handlingar, Makruh [inte omtyckt], i tvagningen:
1, Att blåsa ur näsan med höger hand;
2, Att tvätta/stryka över en kroppsdel mer, eller mindre än tre gånger;
3, Att skvätta vattnet mot ansiktet;
4, Att använda vatten som värmts i solen;
5, Att använda för lite vatten, eller att slösa med det;
6, Att tala då man tvättar sig;
7, Att försumma någon av tvagningens delar.
Vad som bryter tvagningen
1, Orenheter från ens kropp, så som blod, urin, var, sädesvätska, fekalier och andra sådana utflöden
ur kroppen;
2, Att kräkas, en munfull vätska eller mer;
3, Att förlora medvetandet;
4, Att bli onykter;
5, Att svimma;
6, Att släppa gas från rektum (Ändtarm);
7, Att falla i sömn;
8, Att, då man ber, skratta så högt att någon annan kan höra;
9, Att blöda mellan tänderna så att mängden av blod är lika stor som, eller mer än, saliven. Om
mängden blod understiger saliven är dock al-Wudhu intakt.
Att raka sig, eller klippa naglarna påverkar inte tvagningens giltighet.
Hur man tvättar sig?
– dvs gör al-Wudhu, inför bönen, steg för steg
1, Man har avsikten (Niyyah) i sitt hjärta att utföra al-wudhu. Man vänder sig, om möjligt, mot
böneriktningen (Qibla) och sitter på en plats där vattnet lätt kan rinna undan. Och man läser
formlerna Aodho och Basmala; dvs:
Aodho billâhi min as-shaytâni ar-radjîm, som betyder ”Jag söker min tillflykt hos Gud, från satan, den
förbannade” och;
Bi-ismi-lLâhi ar-Rahmâni ar-Rahîm, som betyder ”I Guds, den Barmhärtiges, Förbarmarens namn”
2, Man tvättar händerna, upp till och med handlederna 3 gånger. Man kan också gnugga den ena
handens fingrar med den andras, och tvärtom. Har man en fingerring bör man rucka lite på den så
att vattnet tränger in också under den;
3, Man säger Basmala formeln och sköljer munnen 3 gånger. Med hjälp av högra handen för man
vatten till munnen. Man kan också rengöra tänderna, med en Miswak;
4, Man drar upp vatten i näsborrarna tre gånger. Med hjälp av högra handen för man vattnet till
näsan och med vänstra blåser man ut vattnet;
5, Ansiktet – från hårfästet till ner under hakan och mellan de båda öronen – tvättas;
6, Främre delen av huvudet bestrykes 1 gång med våt hand;
7, Högra armen tvättas tre gånger upp till och med armbågen, därefter tvättas vänstra armen på
samma sätt;
8, Öron och nacke bestryks med våta händer en gång, genom att man för in pekfingrarna i öronen
[inte ända in, utan man låter dem vila mot skålformigheten innanför örsnibben] samtidigt som man
med tummarna stryker över baksidan av öronen. Med hjälp av lång, ring och lillfingrarnas baksidor
stryker man sedan över nacken.
Man avslutar tvagningen med att läsa trosbekännelsen, Shahada. dvs:
Ashadu anlâ ilLâha illa Allâh, wa ashadu anna Muhammadan rasûl ul-Lah, som betyder: Jag vittnar
om att det inte finns någon gudom [lâh] förutom Gud [Allâh], och jag vittnar om att Muhammed är
Hans sändebud.
Om man bara har tillgång till en liten mängd vatten tvättar man ansikte, händer och fötter endast en
gång och huvudet bestryks med våt hand, vilka ju är de fyra Fard [Plikt] i tvagningen.
Hur man gör Ghus
Följande är en kort beskrivning av hur man, enligt profeten Muhammeds (må Guds frid och
välsignelser vara över honom) föredöme tvättar sig om man befinner sig i ett tillstånd av större
orenhet.
1, Tvätta först båda händerna upp till och med handlederna. Händerna bör inte doppas ner I det
vatten som används till tvagningen utan snarare rinna från en kran eller ett kärl ner på händerna.
2, Tvätta de Istinjah kroppsdelarna, dvs de intima delarna av kroppen och runt om dem. Detta skall
tvättas oavsett om det finns Najâsat, dvs orenhet, eller inte.
3, Tvätta de kroppsdelar där det kan finnas orenhet.
4, Gör sedan Wudhu helt och hållet. Om Ghusl görs dör det kan samlas vatten i en pöl runt fötterna
är det sock bättre att vänta med att tvätta fötterna till sist.
5, Efter Wudhu, häll vatten tre gånger över huvudet.
6, Häll därefter vatten tre gånger över höger axel.
7, och häll sedan tre gånger över vänster axel. Vattnet bör hällas på ett sådant sätt att hela kroppen
blöts ner ordentligt.
8, Om fötterna inte tvättats då man gjorde Wudhu, tvättas de nu. Då man häller vattnet, gnuggar
man kroppen ordentligt och ser till så att ingen kroppsdel förblir torr.
Källor:
Hasan Arikan, A Concise Fiqh, containing Islamic Teachings with an illustrated Prayer Guide, Fazilet
Publishing 1996 ISTANBUL
dr Ali Kemal Belviranli, The principles of Islam, Suur Yayinlari, Konya 1983
Young Men’s Muslim Association, Kitaabut Tahaarah, Actonville. Citerad I frågesvar av mufti Ibrahim
Desai på http//www.islam.tc/ask-imam
Samtal med sh. Yunus L. vid Malmö Islamic Center, och Anteckningar från Al-Mukhtazar al-Quduri.