’Aisha (رضي الله عنها) berättade:
”Det fanns en svart slavflicka [54] tillhörande en arabstam och de frigav henne men hon stannade hos dem.
Slavflickan sade (och berättade sin historia): ’En gång kom en av deras flickor (från den stammen) ut och bar ett rött läderscarf dekorerat med ädelstenar. Det föll från henne eller hon lade det någonstans. En glada flög förbi den platsen, såg det ligga där och trodde att det var en bit kött och flög iväg med det. Dessa människor sökte efter det men fann det inte. Så de anklagade mig för att ha stulit det och började genomsöka mig och genomsökte till och med mina privata delar.’
Slavflickan sade vidare: ’Vid Allah! Medan jag stod (i det tillståndet) med dessa människor flög samma glada förbi dem och tappade det röda scarfet och det föll bland dem. Jag sade till dem: ”Det är detta ni anklagade mig för och jag var oskyldig och nu är det här.”’” [55]
Aisha tillade: ”Den slavflickan (senare) kom till Allahs Sändebud och omfamnade islam. Hon hade ett tält eller ett litet rum med ett lågt tak i Moskén. Varhelst hon besökte mig talade hon med mig och varhelst hon satt med mig reciterade hon följande: ’Dagen för scarfet (bandet) var ett av vår Herres underverk, sannerligen räddade Han mig från de otrognas stad.’
Aisha tillade: ’En gång frågade jag henne: ”Vad är det med dig? Varhelst du sitter med mig reciterar du alltid dessa poetiska verser.” På det berättade hon för mig hela historien.'” [56]
Fotnoter:
[54] Dr. Mahdi Rizqullah Ahmed nämnde inte källan varifrån han fick namnet Walidah Sawda i sin bok.
[55] [Mohammed Thajammul Hussain Manna:] Denna Hadith är ett bevis för att Allah underlättar svårigheterna för den förtryckta (den som är i svårighet) och skapar en utväg för dem även om de är Kuffar (otrogna).
[56] Sahih Al-Bukhari 439.
Utdrag ur boken ’The Biography of Prophet Mohammad (ﷺ)’ vol. 2 av Mohammad Thajammul Hussain Manna.