Skapelsen avser att dra nytta av dig medan Allah söker endast ditt bästa
Imām Ibn al-Qayyim
En påminnelse om mänsklighetens onda avsikter gentemot dig och Allahs fullkomlighet.
På Abū Dharrs (رضي الله عنه) auktoritet: Profeten (صلى الله عليه وسلم) berättade från sin Herre – den Mäktige:
”O Mina tjänare! Ni kommer aldrig att kunna gynna Mig på något sätt, och ni kommer aldrig att kunna skada Mig på något sätt. O Mina tjänare! Det är endast era gärningar som Jag räknar upp åt er. Sedan vedergäller Jag er med hänsyn till dem. Så den som vedergälls med godhet, låt honom prisa Allah. Den som möter annat än det, låt honom inte klandra någon utom sig själv.”
Berättad av Muslim: 2577
Imām Ibn al-Qayyim kommenterar:
Skapelsen avser inte att gynna dig i första hand. Snarare avser de att använda dig som ett medel för nytta åt sig själva. Medan Herren – den Allrahögste – vill endast att du ska gynnas. Han söker inte att använda dig för att gynna Sig Själv. Därför representerar detta förhållande oblandad nytta för dig, fullständigt fri från skada. Detta är i motsats till när skapelsen försöker gynna dig, eftersom denna nytta kan åtföljas av det som också skadar dig. Även om denna skada uthärdas på vägen mot att vinna deras gunst.
Begrunda detta väl. Ty att verkligen inse detta kommer att hindra dig från att sätta alla dina förhoppningar till skapelsen, eller att söka att investera i dem med förbiseende av Allah – den Mäktige – eller att söka nytta från dem, eller att använda dem för att försvara mot det som skadar, eller att ditt hjärta är fäst vid dem.
De vill bara använda dig som ett medel för nytta åt sig själva, deras önskan att gynna dig är inte ren. Sådant är tillståndet för alla förhållanden inom skapelsen sinsemellan. Detta är tillståndet för en son med sin fader, en make med sin hustru, herren med sin tjänare och partners med sina representanter.
Den verkligt lycklige handlar med alla parter enbart för Allahs skull, inte för deras skull. Han uppför sig rättfärdigt och behandlar dem med godhet för Allahs skull – den Allrahögste.
Han fruktar Allah med avseende på dem. Han fruktar inte dem vid sidan av Allah. Han hoppas på att uppnå belöning från Allah genom sina rättfärdiga mellanhavanden med dem. Han sätter inte sina förhoppningar till dem vid sidan av Allah. Han älskar dem på grund av den befintliga kärlek han hyser för Allah. Han älskar dem inte vid sidan av Allah. Som Allahs nära vänner och allierade – den Mäktige – sade:
إِنَّمَا نُطْعِمُكُمْ لِوَجْهِ اللَّهِ لَا نُرِيدُ مِنكُمْ جَزَاءً وَلَا شُكُورًا
”(Sägandes): ’Vi ger er mat och söker endast Allahs Ansikte. Vi önskar ingen belöning, och inte heller något tack från er.'” (Insān, 76:9)
Källa: Ighāthah al-Lahfān: 53-54