Hadithen på svenska
ʿAbdullah ibn ʿAmr – må Allah vara nöjd med honom och hans far – berättade att Profeten Muhammad ﷺ sade:
”Den som dödar en muʿahad (en person med skydd i islamiskt samhälle) kommer inte att känna doften av Paradiset, trots att dess doft kan kännas från ett avstånd av fyrtio års resa.”
(Autentisk – återberättad av al-Bukhari, [Sahih al-Bukhari: 3166])
Förklaring
Denna hadith är en kraftfull varning mot att skada eller döda en person som lever under muslimskt skydd, även om personen inte är muslim. En muʿahad är någon som har ett avtal om fred och säkerhet med det muslimska samhället – det kan vara en icke-muslimsk medborgare, en besökare eller någon som lever under skydd enligt islamisk lag.
Profeten ﷺ förklarar att att döda en sådan person är en så allvarlig synd att gärningsmannen inte ens kommer att känna doften av Paradiset, trots att dess doft kan kännas på mycket långt avstånd – vilket symboliserar hur långt bort från Guds nåd en sådan person är.
Detta visar att islam värnar om människoliv, rättvisa och trygghet för alla, oavsett tro eller bakgrund.
Lärdomar från hadithen
- Att döda en skyddad person är en av de största synderna i islam
- Islam kräver respekt för avtal, fred och mänskligt liv
- Hadithen visar att brott mot trygghet och förtroende är djupt förkastliga inför Gud
- Den betonar vikten av att skydda icke-muslimers rättigheter i ett muslimskt samhälle
Praktiskt råd
- Respektera och skydda alla människor som lever i fred – oavsett deras tro eller ursprung
- Var medveten om att brott mot trygghet och avtal är allvarliga inför Gud
- Arbeta för att främja fred, rättvisa och skydd av oskyldiga i samhället
- Be Allah: ”Å Allah, gör mig till en som hedrar Dina gränser, skyddar Dina skapelser och aldrig begår orätt.”
Originalet på arabiska
عَنْ عَبْدِ اللهِ بْنِ عَمْرِو رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا عَنِ النَّبِيِّ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ قَالَ: «مَنْ قَتَلَ مُعَاهَدًا لَمْ يَرَحْ رَائِحَةَ الْجَنَّةِ، وَإِنَّ رِيحَهَا تُوجَدُ مِنْ مَسِيرَةِ أَرْبَعِينَ عَامًا». [صحيح] – [رواه البخاري] – [صحيح البخاري: 3166]