Hadithen på svenska
Abu Bakrah – må Allah vara nöjd med honom – berättade:
”Jag hörde Guds Sändebud ﷺ säga: ‘När två muslimer möts med sina svärd, är både den som dödar och den som blir dödad i Elden.’ Jag sade: ’O Guds Sändebud, det förstår jag om den som dödar – men varför även den som blir dödad?’ Han svarade: ‘För han var ivrig att döda sin broder.’”
(Autentisk – överens om dess autenticitet, [Sahih al-Bukhari: 31])
Förklaring
Denna hadith är en kraftfull varning mot inbördes våld mellan muslimer. Profeten ﷺ förklarar att både angriparen och den som blir dödad är i fara för Helvetet, eftersom båda hade intentionen att döda. Det är inte bara handlingen som räknas – avsikten spelar en avgörande roll i Guds dom.
Detta betyder inte att båda är lika skyldiga i alla avseenden, men det visar att den inre viljan att döda sin medmänniska är i sig en allvarlig synd, även om man själv blir dödad innan man hinner utföra den.
Hadithen är särskilt relevant i tider av splittring och konflikt inom det muslimska samfundet, där våld mellan muslimer är en katastrof både moraliskt och andligt.
Lärdomar från hadithen
- Att döda en annan muslim är en stor synd – men även att vilja göra det är farligt
- Avsikten (niyyah) är avgörande i Guds bedömning
- Islam förbjuder inbördes våld och uppmanar till fred, försoning och enhet
- Hadithen är en varning mot att låta ilska och hat leda till våld
Praktiskt råd
- Arbeta aktivt för att förebygga konflikter och främja försoning mellan muslimer
- Om du känner vrede – sök skydd hos Allah, var tyst och lämna platsen tills du lugnat dig
- Undvik att hata eller önska ont för andra troende – be istället för vägledning och förlåtelse
- Be Allah: ”Å Allah, skydda mitt hjärta från hat, mina händer från orätt, och gör mig till en fredsstiftare bland Dina tjänare.”
Originalet på arabiska
عَنْ أَبِي بَكْرَةَ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ: سَمِعْتُ رَسُولَ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ يَقُولُ: «إِذَا الْتَقَى الْمُسْلِمَانِ بِسَيْفَيْهِمَا، فَالْقَاتِلُ وَالْمَقْتُولُ فِي النَّارِ». فَقُلْتُ: يَا رَسُولَ اللَّهِ، هَذَا الْقَاتِلُ، فَمَا بَالُ الْمَقْتُولِ؟ قَالَ: «إِنَّهُ كَانَ حَرِيصًا عَلَى قَتْلِ صَاحِبِهِ». [صحيح] – [متفق عليه] – [صحيح البخاري: 31]