Av: Umm Khadija

  • Personlig introduktion
  • Situationsbeskrivning
  • Kvinnans symboliska roll
  • Den muslimska kvinnan i väst
  • Den muslimska kvinnan i öst
  • Nyhetsankarens roll
  • Personliga reflektioner

Personlig introduktion

Jag är en 18-årig muslimsk tjej som växt upp med algerisk pappa och svensk mamma i Sverige. Det har inte alltid varit lätt att leva mellan två olika kulturer, men Allah gjorde det lättare för mig. Redan vid 13 års ålder ville jag bära slöja fastän jag hyst förakt mot den innan. För mig var det ett sätt att markera min identitet.

Innan kände jag mig vilsen, jag visste inte om jag var algerisk, svensk, eller både och. Men svaret var varken det ena eller det andra utan det var enklare än så – jag var muslim. Jag kände mig aldrig nöjd med livet som jag levde innan. Då ville jag bara följa mängden och göra som mina klasskamrater gjorde och det kändes obekvämt. Men så en dag under ramadan för fem år sedan började jag be och slöjan kom helt naturligt. Jag kände mig stark och det kändes tryggt att nu ha en så stor tilltro till islam.

Mina föräldrar har betytt mycket för mig. De har alltid ställt upp för mig och påpekat vikten av att studera och skaffa mig en utbildning. Jag har fått oändligt mycket kärlek från dem. Båda mina föräldrar har kämpat hårt för vår familj, min mamma har kämpat hemma och min pappa ute. Jag har fått känna till mina rötter och se mina släktingar i Algeriet sedan jag var liten och det är min pappas förtjänst.

Jag är en målmedveten tjej som gjort många stora val i mitt liv. I år gifte jag mig t.ex. och det är ett stort steg för en muslimsk tjej som lever i Sverige. För de flesta sätter utbildning och karriär i första hand. Men jag var medveten om att det går att kombinera både studier och äktenskap. Och läser man Koranen och Sunnah påpekas det tydligt att man inte ska vänta med att gifta sig.

Jag var lyckligt lottad som fick en ärlig och förstående man som jag kunde diskutera med. En man som ville hjälpa mig att bli framgångsrik, en man som ville att jag ska utbilda mig. Han ville inte stänga in mig, utan ge mig den islamiska frihet som så många andra muslimska kvinnor dagligen drömmer om.

I och med att jag gifte mig var jag tvungen att flytta till en annan stad, och åka ifrån både familj och vänner – samt byta skola. Det var svårt till en början att anpassa sig till sitt nya liv och till den nya staden men jag har aldrig sett det som ett problem utan mer som en möjlighet.

Jag har valt att skriva den här uppsatsen dels för att jag har studerat media nu i snart tre år och dels för att jag tycker om att skriva. Men också för att jag känner att det finns två hinder för mig som muslimsk kvinna att utvecklas. Inte bara västvärldens bild av islam i media utan också ett betydligt större problem som jag upptäckt på senare tid. Något som inte så många muslimer tänker på. Jag kommer att ta del av det senare i denna uppsats. Följ med och fördjupa Er! Vem vet det kanske kan bli oerhört intressant?!

Situationsbeskrivning

Inställningen till islam har varierat under olika perioder i Europas historia. Det största problemet för den medeltida kristendomen var islams existens. De västerländska skribenterna visste knappt något om islam som religion mellan ca. 700-1100 e.kr. Det var bara en fientlig inställd makt.

In på 1900-talet upplevde man inte längre islam som ett hot. Man trodde att det skulle gå med islam som med kristendomen, att islams betydelse skulle minska när utvecklingen framskred. Islam skulle sekulariseras. Men utvecklingen blev en annan är väntat, det blev ett pånyttfödelse av islam.

Islam fick en ny politisk kraft då den hade en av huvudrollerna i världspolitiken. Exemplen på denna kraft var många: omvälvningen i Pakistan 1977, befrielserörelsernas kamp mot sovjetregimen i Afghanistan och revolutionen i Iran. Den nya ”islam” definierades av västvärlden som fundamentalistisk. De så kallade fundamentalisterna såg islam som en hel samhällsordning som bör styras av Allahs lagar. [1]

Medierna i väst ville genom denna omdefiniering av islams innersta betydelse skapa en uppfattning om att islam ”först nu” började intressera sig för stats makt och regering. Trots att det islamiska budskapet aldrig har skilt stat och religion åt. Det vi såg då och troligtvis kommer att få se i framtiden är bara åtaliga försök att återställa den islamiska staten som den existerat i över 1000 år.

Svensk media likt de flesta andra medier i väst, ger en negativ bild av ”fundamentalisterna” och beskriver dem som ”fanatiska” och som ”terrorister” och förknippar dem ständigt med krig och flygplanskapningar. Men sällan är man så ärlig och erkänner att tanken om en enad islamisk världsstat är en folkligt förankrad ide som funnits redan efter kalifatets fall och Ataturks systematiska sekularisering av Turkiet.

I och med arbetskraftsinvandringen i Europa och antalet muslimer som ökar i västvärlden börjar muslimerna på allvar framträda som en social och politisk faktor och bilden av muslimer som man därefter förmedlar i dagspressen börjar skapa en alltmer problematisk situation.

Genom öppna mediekanaler såsom Internet och genom att muslimer börjat engagera sig mot allmänna problem såsom alkohol, drogmissbruk och olika former av orättvisor har bilden av den ”fanatiska” muslimen börjat nyanseras. Alltfler människor börjar förstå att fundamentalism inte är samma sak som extremism utan kan ofta vara tvärtom.

Ett stort intresse finns också bland högskola och universitetsstuderande i väst för en mer nyanserad förståelse av vad islam egentligen är och därför anordnas flera debatter, konferenser och utbildningar som är väldigt populära och positiva för muslimer. Detta har medfört att konversioner i västvärlden inte enbart är ett fenomen reserverat för kvinnor som är gifta med utlänningar från islamiska länder. Utan det har också kommit att bli en möjlighet för helt ”vanliga” västerländska män som oftast dras till islam p.g.a. ett sökande av högre ideal som inte kunnat mättas med kyrkans urvattnade och försvagade budskap.

Kvinnans symboliska roll

Kvinnor har i alla tider symboliserat jorden (modern), äran och hedern för kollektivet. Att ”bevara” kvinnan från impulser, intryck och attraktion till det man ansåg vara främmande och förkastligt har varit en medveten eller omedveten uppgift för de flesta ideologier som försökt bevara sin framtida expansion.

Då denna uppgift misslyckades kände man ofta att man förlorat sin terräng, sin avkomma och därmed sin framtid. När kvinnorna inte längre kan representera en viss ide är det nästan en omöjlighet för kollektivet att reproducera sina värderingar till sin avkomma. Denna praktiska angelägenhet har ofta haft ett mycket större symboliskt värde där kvinnan symboliserat antingen en seger eller ett misslyckande och förlust.

Det är därför som soldater i ett nyerövrat territorium har en benägenhet att våldföra sig sexuellt på fiendens kvinnor. Detta för att ”befläcka” motståndarens ”jord” och på så vis markera sin symboliska seger över fienden. Även om fienden inte är praktiskt besegrad så fråntas fiendens heder genom en sådan symbolisk markering.

För dig som läser denna uppsats är det viktigt att iaktta denna symbolik för att förstå den djupa innerbörden av det som presenteras i uppsatsen. Om man betraktar den symboliska betydelsen kommer man att finna en underliggande maktutövning och ett symboliskt segertåg över västvärldens ”makt” över hela världen.
Jag har i denna uppsats valt att redovisa hur vi som muslimer delvis har förlorat denna symboliska strid i öst och håller på att bli anfallna i väst. Det konstiga är att ingen riktigt lagt märke till vad jag egentligen skulle vilja kalla för ett globalt symboliskt värderingskrig där den muslimska kvinnan håller på att offras för ”fri” marknadsekonomi och amerikanska dollar.

Det värsta av allt är att dem så kallade lärda och kunniga fortfarande sitter och spelar med i denna bisarra uppvisning av västvärldens ”makt”.

Den Muslimska kvinnan i Väst

Som muslim har jag gång på gång uppmärksammat hur media i Sverige envisats med att ge en orättvis bild av muslimerna. Den mediebilden som ges av islam präglas av terrorism, fanatism, fundamentalister och förtryckta kvinnor. Islam framställs som en våldsam religion. En undersökning gjord inom forskningsprojektet ”Massmediernas och allmänhetens bild av islam” visar att 40 procent av TV:s islamrapportering mellan 1991 och 1995 handlade om krig. Hela 85 procent av nyhetsinslagen handlar helt eller delvis om våld. Om något hänt i Algeriet förklarar man att ”islamistiska” grupper har gjort det. Handlar det däremot om IRA på Nordirland, säger man inte att de är ”katolicister” utan IRA. Ett vanligt nyhetsinslag på svensk TV kan börja såhär ”Muslimska fundamentalister uppmanar till bojkott av val”. Håkan Hvitfelt påstår att det man säger i TV påverkar människors åsikter. [2]

Media förmedlar kort sagt ett provocerande ansikte av islam. Och den skapar rasism i samhället. Det är den muslimska kvinnan som är den mest utsatta av både media och samhället eftersom hon är en levande reklampelare för islam i och med att hon bär slöja. Slöjan hon bär symboliserar islam. Som beslöjad kvinna blir hon många gånger kategoriserad och fördomsfullt bemött. Hon ses inte som människa i första hand.

De flesta beslöjade systrarna i Sverige känner sig inte alls förtryckta och de har självmant valt att bära slöja. De tycker att de har betydligt större frihet bakom slöjan än västerländska kvinnor har, men varför porträtterar då svensk media oss som förtryckta och instängda? Problemet är att de bara visar upp en bild av den muslimska kvinnan i media. Oftast iranska kvinnor som fått nog av Khomeinis förtryck i Iran.

Media domineras i allmänhet av uttalanden baserade på okunskap.

Sholeh Irani, redaktör för tidskriften Kvinnor mot Fundamentalism:

”Slöjan är en av symbolerna för kvinnoförtryck i manssamhället” [3]

Nahid Riaza, koordinator för den internationella kampanjen för iranska kvinnors rättigheter:

”Förbjud slöjor på muslimska barn” [4]

En annan iransk kvinna som uppmärksammats i media är Asrin Mohamadi som uppmanade kvinnorna att sluta bära slöja [5] . Iranska kvinnor har fått monopol på ordet frihet i svensk media och tycker att de kan avgöra om vi är förtryckta eller inte. De vill befria kvinnorna från den näst största religionen i världen som har en miljard anhängare. Är det realistiskt? Varför gör iranska kvinnor dessa uttalanden i första hand? Kan det vara så att de befinner sig i en identitetskris och därför tar avstånd från deras kulturella identitet? [6] Zarah som har en mer positiv inställning till islam berättar följande: ”Många känner sig vilsna. De känner sig varken som svenskar eller iranier. Att hitta sina islamiska rötter hjälper oss att lösa många problem” [7]

När en kvinna går ut i svenska medier och berättar att hon tagit av sig slöjan, går på disco och har svensk pojkvän så beskrivs det alltid som en positiv utveckling eftersom de håller på att ”frigöra” sig. Men när medierna skriver om en kvinna som valt att bära slöja och att leva efter oskuldskrav så ifrågasätter medierna hennes liv. [8]

Samtidigt tiger vi muslimer och orkar inte försvara oss, för det betyder att vi försvarar oss mot ”terrorism” och ”kvinnoförtryck”. Och frågan är om det är lönt att försvara oss så länge vi har ordet ”fanatiker” stämplat på våra pannor?

Kvinnans status i islam är den mest missförstådda och felbedömda porträtterade bilden vi har i västvärlden. Visst finns det muslimska kvinnor som är förtryckta men de ska inte blandas ihop med Islam. Islam och muslimer är två skilda saker. I islam ingår inte förtryck men det finns muslimer som förtrycker kvinnor i religionens namn bl.a. för att få publicitet (precis som det finns i andra religioner).

”…förtryck är ett värre ont än döden”

Koranen, Sura 2: Kon, Vers 191
“O mina tjänare, Jag har förbjudit Mig själv förtryck och har gjort det förbjudet bland eder; förtryck alltså inte varandra!…”

Muslim, Hadith Qudsi, Profeten berättar vad Allah har sagt åt honom
Bilden av den muslimska kvinnan som förtryckt och trångsynt i media tjänar ett syfte i Sverige. Man behåller bilden av den västerländska kvinnan som självständig och frigjord om man sätter henne i kontrast till stackars ”Fatima” som ständigt måste be om lov för allt hon vill åstadkomma i livet.

Om vi tänker på den tidigare omnämnda symboliken och dess avsikt är dessa återkommande anfall mot den muslimska kvinnan ett försök att ”förnedra” och ”befläcka” muslimernas ideologi och tro för att slutligen symboliskt besegra den. Ty när Fatima en dag väljer att ”befria” sig själv från sjalen har man samtidigt befriat sig från synlig och därmed praktisk islam i samhället. Paradoxalt nog bekostas dessa angrepp delvis genom muslimerna själva då den statliga televisionens verksamhet till en viss del bekostas av förvärvsarbetande och skattebetalande muslimer i svenskt arbetsliv.

Men frågan är om den västerländska kvinnan verkligen är så fri som hon utmålas att vara? Lena Gerholm, forskare i etnologi, visar själv i sin bok ”Behag och begär” att kvinnor i väst kanske inte alls är så frigjorda som de tror att de är. Och andra har också diskuterat detta men fortfarande vänder de bara sina argument och vill inte acceptera oss som fria. Vad kan det bero på? Jag tror att det har mycket att göra med begreppet ”etnocentrism”. Västerlänningarna uppfattar deras kultur som ”normal” och allt annat som avviker och är annorlunda är ”onormalt”. Frihet förstås från den västerländska normen. De som inte valt den ”rätta” friheten är egentligen inte fria.

I Sverige vill nästan alla ha religionsfrihet men när det kommer till att t.ex. bygga moskéer eller att använda slöja vill man oftast förbjuda det. När en nunna täcker sig från topp till tå så respekterar man henne, men när en muslimsk kvinna gör likadant är hon ”förtryckt”. Gäller då religionsfriheten verkligen för muslimerna också?

Varför bilden av oss som förtryckta gör oss djupt upprörda är inte bara för att den bilden inte stämmer överens med islam utan också för att den attityden i sig är så nedvärderande. I verkligheten är vi ju oerhört starka. Vi fortsätter kämpa för islam trots att vi i de flesta fall blir betagna både våra islamiska rättigheter och våra rättigheter i det svenska samhället då den muslimska kvinnan är motarbetad i Sverige. Tro det eller ej men lustigt nog är de flesta konvertiter kvinnor. Det kan väl inte vara kvinnoförtryck som drar dem till islam?

Varför just den muslimska kvinnan är så utsatt kan bero på att den muslimska mannen alltid kunnat gömma sig i sina västerländska kläder och sluppit ta emot all smuts från media. Det är mycket sällan man ser muslimska bröder här i Sverige följa Muhammads (saw) klädesexempel med kufi t.ex. Och vart tog skägget vägen?

”Vi lägger inte på någon en tyngre börda än han kan bära…”
Koranen, Sura 23: De Troende, Vers 62
Konstigt att de hellre väljer att följa Puff Daddy än deras Profet (saw).

Profeten (saw) säger: “Den som efterliknar ett folk är en av dem”
Kan man kalla sig muslim och samtidigt sortera bort saker i islam som man inte vill följa? Många bröder måste analysera deras islam när det gäller denna punkt.

Men detta berättigar inte media att utsätta varken islam eller den muslimska kvinnan. För då handlar det om verkligt förtryck –från media.

”När jag som enskild journalist skriver om en ung invandrarkille som är på väg in i tung kriminalitet för att han känner sig utestängd av samhället, så berättar jag något som är sant, men om många av mina kollegor skriver liknande artiklar, och om denna typ av artiklar är det enda vi skriver om unga invandrare, så producerar vi tillsammans en lögn.”
Oivvio Polite, journalist [9]

Detta citat tycker jag passar mycket bra in på muslimerna. Bilderna av muslimer som ges ut kan vara sanna men om dessa bilder upprepas ideligen i massmedia och om det är det enda man skriver om muslimer producerar man tillsammans en lögn.

Man får bara hoppas att folk med tiden kommer att lära sig en mer sann bild av islam, än den de tidigare matats med av media och att förståelse och acceptans av muslimer kommer att öka i väst.

Den Muslimska kvinnan i Öst
Jag kommer ihåg första gången jag kom till Algeriet med sjal. Mina kusiner som inte bar sjal skämdes och sa att jag skulle ta av mig sjalen. Jag kände mig snopen och tittade storögt på dem. De tyckte inte att jag som kom ända från Sverige skulle bära sjal. De menade att Sverige är ett modernt land och att bära sjal är ”omodernt”. Det kändes konstigt att bli ifrågasatt pga. sjalen i ett islamiskt land. I Sverige kan man åtminstone förstå det men i Algeriet…?

Faktum är att många muslimska kvinnor i öst sakta börjar lämna det islamiska idealet för att lyckas i sin karriär. De tydliga bevisen får vi se vi när vi sitter hemma och tittar på arabiska TV nyheter. Några exempel är Al-Jazeera och MBC som har kvinnliga nyhetsankare som påminner om billiga och urvattnade kopior av västerländska kvinnor. De har sällan sjal och framförallt saknar de stil och klass som deras västerländska motsvarighet oftast besitter.

Genom denna dagliga uppvisning av ”den framgångsrika” och ”respekterade” karriärskvinnan som sitter och vrider sig i stolen för de muslimska massorna utan några som helst islamiska kännetecken signalerar man ett ideal. Ett ideal som direkt strider mot allt vad islam står för. Ett ideal som i grund och botten är en symbolisk seger för väst. Det märkliga här är att inga av de muslimska länder som främjar detta ideal är direkt ockuperat av varken USA eller något annat västerländskt land. Detta görs helt frivilligt och obekymrat. Dagligen och med allt större intensitet. Den symboliska förnedringen är vunnen utan att ens ha behövt erövras.

Det paradoxala är att dessa nyhetsankrare sitter där och berättar om kriget mellan Palestina och Israel medan de har urringade blusar och mer smink än nödvändigt skulle behövas. Kan man då ta muslimer på allvar eller de nyhetssändningar som skall informera oss om vårt tillstånd i världen?

Al-Jazeera har miljontals tv tittare [10] och i den tittarskaran ingår religiöst lärda män också. Många av dem tittar på deras nyheter minst 1 ggn/dag. Al-Jazeera är den första självständiga och frispråkiga arabiska TV kanalen [11] . Det borde dem utnyttja på ett mycket bättre sätt än man gör nu.

Den algeriska nyhetsankaren, Khadidja Ben Ghennah på Al-Jazeera är obeslöjad, sminkad och utmanande klädd. Medan den algeriska nyhetsankaren, Nedjma Chaouche på svenska Aktuellt har betydligt mindre smink och klär sig mer diskret.

Här kan man dra slutsatsen att Sverige, som faktiskt är ett oislamiskt land är en bättre förebild för hur en kvinna skall klä sig än Al-Jazeera. Faktum är att svenskarnas diskret klädda programpresentatörer oftast överträffar deras ”muslimska” motsvarigheter på de ”muslimska” kanalerna.

Profeten Muhammad (saw) säger: ”Bland det sistnämnda folket kommer det att finnas dem av min nation (muslimer), kvinnor som är skenbart klädda men (i verkligheten) nakna, deras hår kommer vara rullat i en knut ovanpå deras huvuden som kamelens puckel. Förbanna dem, för sannerligen är dem förbannade.”

At-Tabarin

Varför representerar inte Al-Jazeera idealiska muslimska kvinnor som nyhetsankare? Måste den muslimska kvinnan ha smink och vara lättklädd på TV? Har den idealiska muslimska kvinnan bara respekt i hemmet, men inte i TV? Skäms de islamiska TV kanalerna för den muslimska kvinnan? Eller kan det finnas andra bakomliggande orsaker…?

Experimenterar den islamiska världen? Eller kopierar de bara västerlänningarna? Ser de väst som ett bättre alternativ?
Följer muslimerna det här livet, dvs. sina lustar och begär?
Eller ligger det ett större projekt bakom det här? Är de s.k. ”muslimska” TV kanalerna inget annat än ”mjuk övergång” till det västerländska idealet förpackat i ett ”islamisk” paket?
Jag undrar hur de muslimska kvinnorna reagerar när de ser dessa dåliga förebilder som nyhetsankarna är i den islamiska världen? De kan knappast få bättre självförtroende eller bli självsäkrare när det gäller deras religion. Nyhetsankarna har ett tungt ansvar på sig. Att den muslimska klädesdräkten genomgår en förändring i öst som snällt brukar kallas för ”modernisering” eller ”västernisering” och som i praktiken leder till att slöjan åker av – kan dels bero på dem. Man säger att det är en reaktion på kvinnoförtryck eller missnöje i landet, men är det inte bara en dålig undanflykt? Målet kan inte vara annat än att förgöra det islamiska idealet.

Al-manar, Charijah, Sudan TV och Al-Mustaqila är dock undantag som har beslöjade kvinnor både på nyheterna och i tv reklam. Och tur är väl att någon vill bevara det islamiska idealet! Många kvinnor i de islamiska länderna har gått tillbaka till islam. I tex. Egypten blev kvinnorna mer aktiva i inom det religiösa och började använda slöja som en social markör i samhället. Dock lär det ta tid innan de muslimska nationerna återigen blir stolta över det islamiska kvinnoidealet. Till dess får vi nöja oss med en bisarr version av den västerländska kvinnan i en billig österländsk variant.

Nyhetsankaren roll

Oftast reflekterar programledare och nyhetsankare på TV vad ett land står för i dagsläget. I Sverige t.ex. står man för mångkultur och mångfald och detta har börjat synas i den svenska TV rutan. Nedjma Chaouche var exempelvis landets första programledare med invandrarbakgrund på ett svenskt nyhetsprogram och efter henne har en hel rad populära programpresentatörer med icke-nordiskt utseende florerat i media.

Det är också så att man noggrant väljer en ankare delvis baserat på personens skicklighet men också utseende. Man vill oftast att personens utseende skall återspegla en sorts vitalitet och trovärdighet som krävs för att TV tittarna skall kunna ta emot budskapet.

En nyhetsankare är dessutom den personen i hela riket som oftast förmedlar de allvarligaste och mest väsentligaste informationen under dagen. Denna person är ett språkrör för politikernas beslut och en varnare för vad som kan komma att vara obehagligt inom den närmaste tiden.

Vem/vilka man väljer till denna post i ett nationellt TV bolag är således ingen slump och valet är ofta noggrant begrundat ur flera olika perspektiv. Detta måste man vara medveten om man vill förstå den symboliska roll och vikt som nyhetsankaren spelar i hur en nation vill uppfattas av sig själv och andra.

Personlig reflektion
Personligen tycker jag att Al-Jazeera och MBC, samt andra TV kanaler som påstår sig vara ”islamiska” är falska. Jag undrar om dem ens får någon trovärdighet när kvinnorna måste ha smink för att kunna vara nyhetsankare och när den idealiska muslimska kvinnan inte passar i TV rutan. Det är större sannolikhet att det svenska Aktuellt en dag skulle besluta sig att ha med en beslöjad kvinna på grund av landets mångkulturella ideologi än Al-Jazeera.

De arabiska länderna klagar på väst för att de är emot islam, men samtidigt är de själva lika mycket emot islam – om inte ännu mer! Som en islamisk TV kanal ska man visa upp ett islamiskt ansikte och vara stolt över sin religion. Man borde inte vara svag och förlora en seger för vilken väst inte ens behövt slåss för.

Islams kvinnliga ideal har som syfte att ge kvinnan ett mänskligt värde som förtjänar att bli respekterat för sin personlighet. Att blotta sig i TV reklam för att sälja olika produkter som folk i väst gör ger kvinnan varken respekt eller självaktning.

Med detta vill jag påpeka att det är en fara att efterlikna icke muslimer. Det kan komma att förgöra det islamiska idealet. Det är konstigt att ingen har reagerat mot det här tidigare.

Det är dags att muslimerna tar sig i kragen och ändrar på sig innan det är för sent.

”…/ Gud förändrar inte människors villkor, förrän de ändrar sitt sinneslag; och om det är Guds vilja att ett folk drabbas av olyckor kan ingen avvärja det och ingen utom Gud kan hjälpa dem.”

Koranen, Sura 13: Åskan, Vers 11
”Gud gör nämligen ingen ändring i de välgärningar som Han har visat ett folk, så länge de inte [själva] ändrar sitt sinnelag. Gud hör allt, vet allt.”

Koranen, Sura 8: Krigsbyte, Vers 53
Gud undandrar inte människor Sina välsignelser om de inte blivit fördärvade i sitt innersta. Det tål att funderas på varför muslimerna far illa runt om i världen (Palestina, Algeriet, Chechenya, Bosnien, Kashmir, Irak…). Vi borde tänka på att när muslimer är fördärvade i sina hjärtan far hela vår nation illa.

Avslutningsvis kan jag säga att den muslimska kvinnan inte bara är en måltavla för västvärlden. Utan den har också blivit en måltavla för muslimerna själva som tror att genom att offra det islamiska kvinnoidealet och göra avkall på denna offentligt kommer att komma närmare en ekonomisk tryggare tillvaro. Vi har kollektivt blivit en nation som förnedrats av andra och olyckligtvis av oss själva.

Detta trots att vi alltid haft tillräckligt mycket mark, naturtillgångar, arbetskraft, intellekt, mod och tro för att klara oss själva. Finns det någonting som västvärlden har som vi behöver sälja oss för och som är så värdefullt att vi är beredda att offra våra kvinnor för detta? Är det pengar så finns dem i oljan. Är det makt så finns den hos Allah. Är det seger så finns den i Profeten Muhammads exempel. Eller är det bara en illusion som vi svalt därför att vi börjat älska dounya?

Profeten (saw) säger: ”…den dagen kommer ni (muslimer) vara många, men Allah kommer lägga svaghet (wahn) i era hjärtan”

Folket frågade vad för svaghet Allah kommer att lägga i deras hjärtan.

Profeten svarar: ”Det är kärlek till denna värld …”

Ahmad
Västvärlden lever i en okontrollerad konsumtion som ackompanjeras av alltmer oklara och diffusa värderingar. Ungdomen i väst förfaller trots gedigna möjligheter till utbildning och personlig utveckling. Detta sker därför att människan inte är skapad att leva utan ett högre mål. En människa som saknar detta högre mål kommer aldrig att vara nöjd oavsett dess ekonomiska tillstånd.

Vi har dem idealen som västvärlden skulle ha behövt för att ta deras civilisation till en högre nivå. Men vi säljer det för att vara billiga kopior av en mållös civilisation som snart kommer att förfalla inifrån.

Men islam behöver inte oss, islam kommer att segra oavsett vem som håller i fanan. Det lustiga skulle bara vara om västerlänningar till slut tog tag i denna fana och dem ”så kallade” födda muslimerna miste segerdagen därför att det var ”häftigare” att efterlikna en västerlänning.

Idealet är klart och redo att börja sättas i bruk och för att se hur det gick förra gången vi använde oss av detta ideal behöver vi bara vända en sida bakåt i historieböckerna.

Det är sidan som kanske påminner oss om tiden då vi var muslimer, stolta, starka, rika, oberoende och naturliga ledare för mänskligheten.

Vi var troende, älskade, Guds ställföreträdare på jorden.

[1] Islam – en svensk folkrörelse, Åsa Brattlund – Jan Samuelsson 1991 , s.15-17
[2] Rädsla, våld och krig, PLS 13/98, 8 April 1998
[3] Tidskriften Nyans, nr 1, 1999, ”Trakasserierna beror inte på klädseln”
[4] Söndagsavisen, Skåne 1, 19 augusti 2001
[5] Expressen 29/7-99, ”Asrin tvingades fly från Sverige”
[6] Islam – en svensk folkrörelse, Åsa Brattlund – Jan Samuelsson 1991 , s.22
[7] Mitt namn är Iran, Viveca Enander, s.48
[8] Kvinnor mot fundamentalism, nr.20 december 2000 ”Bilden av invandrarflickor”
[9] Mörk magi i vita medier, Ylva Brune 1998
[10] Metro 23 September 1998, ”Arabisk kanal lockar miljonpublik”
[11] Se föregående not