Profetens liv och Rashidun-kalifatet (570–661)
Profeten Muhammads liv (570–632)
570
Profeten Muhammad föds i Mecka, i Quraysh-stammen, Banu Hāshim.
576
Modern Āmina dör. Muhammad tas om hand av sin farfar ʿAbd al-Muṭṭalib.
578
Farfadern dör. Muhammad växer upp hos sin farbror Abū Ṭālib.
580–594
Muhammad arbetar som herde och senare som handelsman.
595
Gifter sig med Khadīja bint Khuwaylid.
610
Första uppenbarelsen i grottan Ḥirā’. Profetskapet börjar.
613
Offentlig kallelse till islam inleds.
615
Första migrationen till Abessinien (Etiopien).
619
”Sorgens år”: Khadīja och Abū Ṭālib dör.
620
Mötet med folk från Yathrib (Medina) som accepterar islam.
621–622
Akaba-löftena: Medinaborna lovar att skydda Profeten.
622
Hijra – migrationen till Medina.
Den islamiska kalendern börjar.
623–624
Slaget vid Badr (624) – muslimernas första stora seger.
625
Slaget vid Uḥud.
627
Slaget vid Khandaq (Diket).
628
Hudaybiyya-freden.
630
Erövringen av Mecka. Avgudadyrkan avskaffas i Kaʿba.
631
Delegationernas år – stammar från hela Arabien accepterar islam.
632
Avskedspredikan under vallfärden.
Profeten Muhammad dör i Medina.
Rashidun-kalifatet (632–661)
Abū Bakr (632–634)
632
Abū Bakr väljs till kalif.
Ridda-krigen mot avfälliga stammar.
633–634
Koranens verser börjar samlas i en enhetlig mushaf.
Omar ibn al-Khattab (634–644)
634–644
Stora expansioner:
Syrien och Palestina erövras.
Egypten erövras.
Irak och Persien erövras.
Administrativa reformer införs:
Diwān-systemet (statsregister).
Islamska kalendern formaliseras.
644
ʿUmar mördas av Abū Lu’lu’a.
ʿUthmān ibn ʿAffān (644–656)
645–650
Expansionen fortsätter i Nordafrika och Centralasien.
650–656
Den officiella standardiserade mushafen sammanställs och sprids.
656
ʿUthmān mördas i Medina.
ʿAlī ibn Abī Ṭālib (656–661)
656
Slaget vid Jamal (Aisha, Talha, Zubayr vs. ʿAlī).
657
Slaget vid Ṣiffīn (ʿAlī vs. Muʿāwiya).
658–659
Khawārij-gruppen bryter sig ur.
Rashidun-kalifatet avslutas.
Umayyaderna (661–750)
Det första stora ärftliga muslimska dynastiska riket. Huvudstad: Damaskus.
Muʿāwiya ibn Abī Sufyān (661–680)
Grundare av Umayyad-dynastin.
661
Muʿāwiya blir kalif efter ʿAlīs död.
Huvudstaden flyttas till Damaskus.
662–670
Expansion i Nordafrika påbörjas.
Muslimska styrkor når dagens Tunisien.
670
Staden Qayrawān grundas i Nordafrika – ett viktigt centrum för islamisk lärdom.
674–678
Första stora försöket att inta Konstantinopel.
Misslyckas, men markerar islams första stora expansion mot Europa.
680
Muʿāwiya dör. Hans son Yazīd blir kalif.
Yazīd I (680–683)
En av de mest omdiskuterade perioderna i islamisk historia.
680 – Slaget vid Karbalā’
Ḥusayn ibn ʿAlī och hans följeslagare dödas.
En central händelse i både sunnitisk och shiitisk historia.
682–683
Uppror i Medina (Harra-händelsen).
Mecka belägras; Kaʿba skadas av katapulteld.
683
Yazīd dör. Politisk instabilitet följer.
Inre konflikter och återstabilisering (683–692)
684
ʿAbd Allāh ibn al-Zubayr utropar sig till kalif i Mecka.
Umayyaderna kontrollerar Syrien; riket splittras.
685–692 – ʿAbd al-Malik ibn Marwān
Återställer central kontroll.
Inför administrativa reformer:
Arabiska blir officiellt administrativt språk.
Myntreform: Islams första egna guld- och silvermynt.
691–692
Slaget vid Marj Rāhiṭ och återtagandet av Mecka.
Ibn al-Zubayr dödas.
Riket återförenas.
ʿAbd al-Malik och al-Walīd – Umayyadernas guldålder (692–715)
692–705 – ʿAbd al-Malik
Bygger Klippdomen i Jerusalem (691–692).
Centraliserar staten.
705–715 – al-Walīd I
Största territoriella expansionen i islams historia:
Spanien (al-Andalus) erövras (711).
Sindh och Punjab i dagens Pakistan erövras (711–713).
Expansion i Centralasien (Transoxanien).
Stora byggnadsprojekt:
Umayyadmoskén i Damaskus.
Mellanperiod och nya fronter (715–744)
717–718
Andra stora försöket att inta Konstantinopel.
Misslyckas efter hård vinter och bysantinsk motståndskraft.
720–740
Uppror i Irak, Iran och Nordafrika.
Berberuppror i Maghreb.
732
Slaget vid Poitiers/Tours i Frankrike.
Muslimska styrkor stoppas av Karl Martell.
Markerar slutet på expansionen i Västeuropa.
Slutet på Umayyaderna (744–750)
744–749
Inbördeskrig inom Umayyadfamiljen.
Missnöje bland icke-arabiska muslimer (mawālī) växer.
749–750 – Den abbasidiska revolutionen
Abbasiderna, med stöd från Khorasan, gör uppror.
Slaget vid Zāb (750): Umayyaderna besegras.
750
Umayyadkalifatet faller.
En överlevande prins, ʿAbd al-Raḥmān, flyr till Spanien och grundar Umayyad-emiratet i Córdoba (senare kalifat).
Abbasiderna (750–1258)
Huvudstad: Bagdad (grundad 762).
Kännetecken: Vetenskap, filosofi, fiqh, litteratur, översättningsrörelsen, politisk fragmentering.
Grundandet av Abbasidkalifatet (750–762)
750
Abbasiderna besegrar Umayyaderna i slaget vid Zāb.
Abū al‑ʿAbbās al‑Saffāḥ blir första kalifen.
754–775 – al‑Manṣūr
Konsoliderar makten.
762: Bagdad grundas – blir världens största och mest avancerade stad.
Den abbasidiska guldåldern (762–847)
Vetenskap, filosofi, medicin, matematik, astronomi, litteratur.
786–809 – Hārūn al‑Rashīd
Kalifatet når sin kulturella och ekonomiska höjdpunkt.
Bagdad blir centrum för världens lärdom.
800-talet – Bayt al‑Ḥikma (Visdomens hus)
Stort översättningsinstitut i Bagdad.
Grekiska, persiska och indiska verk översätts till arabiska.
Grunden läggs för islamisk vetenskap.
813–833 – al‑Maʾmūn
Stödjer filosofi och rationalism (muʿtazila).
Astronomiska observatorier byggs.
Stora vetenskapliga projekt genomförs.
Vetenskapliga och kulturella milstolpar (800–900-talet)
Matematik
al‑Khwārizmī utvecklar algebra.
Indiska siffror sprids (blir senare ”arabiska siffror” i Europa).
Medicin
al‑Rāzī (Rhazes) skriver medicinska encyklopedier.
Sjukhus (bīmāristān) etableras som offentliga institutioner.
Filosofi
al‑Kindī, al‑Fārābī och senare Ibn Sīnā (Avicenna) utvecklar islamisk filosofi.
Astronomi
al‑Battānī förbättrar planetberäkningar.
Observatorier i Bagdad och Damaskus.
Litteratur
al‑Jāḥiẓ skriver om sociologi, biologi och teologi.
”Tusen och en natt” sammanställs under denna period.
Politisk fragmentering (900–1000-talet)
Abbasiderna behåller religiös auktoritet men tappar politisk kontroll.
909
Fatimiderna grundar ett rivaliserande kalifat i Nordafrika.
929
Umayyaderna i al‑Andalus utropar eget kalifat i Córdoba.
945
Buyiderna (shiamuslimer) tar kontroll över Bagdad.
Abbasidkalifen blir symbolisk ledare.
Seljukerna (1055)
Sunnitiska seljuker intar Bagdad och återställer viss ordning.
Nizām al‑Mulk grundar Nizāmiyya-universiteten.
Teologi och fiqh blomstrar (900–1100-talet)
Fiqh-skolor
De fyra sunnitiska rättsskolorna (Ḥanafī, Mālikī, Shāfiʿī, Ḥanbalī) konsolideras.
Teologi
al‑Ashʿarī och al‑Māturīdī utvecklar sunnitisk teologi.
al‑Ghazālī (d. 1111) förenar filosofi, teologi och sufism.
Hadith
al‑Bukhārī, Muslim, Abū Dāwūd, Tirmidhī, al‑Nasāʾī, Ibn Mājah – deras samlingar sprids och standardiseras.
Korsfarare och yttre hot (1095–1250)
1095–1099
Första korståget.
Jerusalem faller till korsfararna.
1187
Ṣalāḥ al‑Dīn (Saladin) återtar Jerusalem.
1200-talet
Mongolerna börjar närma sig den muslimska världen.
Slutet på Abbasidkalifatet i Bagdad (1258)
1258
Mongolerna under Hülegü intar Bagdad.
Staden förstörs.
Kalifen avrättas.
Den klassiska abbasidiska eran avslutas.
Efter 1258
Abbasiderna fortsätter som symboliska kalifer i Kairo under mamlukerna (1258–1517).
Senare muslimska riken (1258–1500)
Efter Bagdads fall uppstår flera regionala stormakter som tillsammans bär den islamiska civilisationen vidare.
Mamlukerna i Egypten och Syrien (1250–1517)
En av de mest stabila och kulturellt rika makterna efter Abbasiderna.
1250
Mamlukerna tar makten i Egypten.
1260 – Slaget vid ʿAyn Jālūt
Mamlukerna besegrar mongolerna.
Första stora mongoliska nederlaget i historien.
Räddar Levanten från total förstörelse.
1270–1300
Mamlukerna driver ut korsfararna från Levanten.
1291 – Akko faller
Den sista korsfararstaden i Levanten faller.
Korstågens epok avslutas i Mellanöstern.
1300–1400
Kairo blir centrum för islamisk lärdom.
Al‑Azhar blomstrar.
Stora historiker som Ibn Khaldūn verkar under denna tid.
Ilkhanerna i Persien (1256–1353)
Mongoliskt rike som gradvis islamiseras.
1256–1265
Hülegü grundar Ilkhanatet i Persien.
1295 – Ghazan Khan konverterar till islam
Islam blir statsreligion.
En kulturell renässans inleds.
1300–1350
Vetenskap, konst och arkitektur blomstrar i Tabriz och Maragha.
Maragha-observatoriet blir ett av världens främsta.
Timuriderna (1370–1507)
Timur Lenk (Tamerlane) skapar ett enormt rike genom brutala erövringar.
1370
Timur tar makten i Transoxanien (Samarkand).
1380–1405
Timur erövrar Persien, Irak, Syrien, Indien och delar av Ryssland.
Bagdad, Aleppo och Delhi plundras.
1405
Timur dör under ett fälttåg mot Kina.
1400–1500
Timuriddynastin blir ett centrum för konst, arkitektur och vetenskap.
Ulugh Beg bygger ett av världens mest avancerade observatorier i Samarkand.
Osmanernas uppgång (1299–1500)
Det som börjar som en liten anatolisk beylik blir snart en världsmakt.
1299
Osman I grundar det osmanska riket.
1326
Bursa erövras – första huvudstaden.
1354
Osmanerna korsar till Europa (Gallipoli).
En ny epok börjar på Balkan.
1389 – Slaget vid Kosovo
Osmanerna besegrar serbiska styrkor.
1396 – Slaget vid Nicopolis
Stort korståg besegras av osmanerna.
1402 – Slaget vid Ankara
Timur besegrar osmanerna.
Riket faller i inbördeskrig (”Interregnum”).
1453 – Konstantinopel faller
Sultan Mehmed II erövrar Konstantinopel.
Bysantinska riket upphör.
Staden blir Istanbul, osmanernas huvudstad.
1470–1500
Osmanerna expanderar i Balkan, Anatolien och Svarta havet.
Al‑Andalus: Granadas sista år (1250–1492)
1200–1400
Granada (Nasriddynastin) är sista muslimska staten i Spanien.
Kulturell blomstring: Alhambra byggs och utvecklas.
1492 – Granadas fall
Emiratet Granada kapitulerar till Ferdinand och Isabella.
Slutet på 800 år av muslimsk närvaro i stora delar av Spanien.
Indiska subkontinenten (1206–1526)
Delhi-sultanatet.
1206–1290
Mamluksultanatet i Delhi grundas.
1290–1320
Khaljidynastin expanderar riket.
1320–1414
Tughluqdynastin.
Ibn Battuta besöker Indien.
1398
Timur plundrar Delhi.
1400–1500
Svagare sultanat tills Babur (Timuridsläktet) senare grundar Mogulriket (1526).
Västafrika (Mali och Songhai)
1312–1337 – Mansa Musa
Mali-riket når sin höjdpunkt.
Hans pilgrimsfärd till Mecka blir legendarisk.
1400–1500
Songhairiket växer fram som Afrikas största muslimska stat.
Den tidigmoderna islamiska världen (1500–1800)
Kännetecken:
Tre stora imperier dominerar: Osmanerna, Safaviderna, Mogulerna
Islam sprids i Afrika och Sydostasien
Vetenskap, konst, arkitektur och handel blomstrar
Europa växer militärt och ekonomiskt, vilket påverkar maktbalansen
OSMANISKA RIKET (1500–1800)
Det största och mest långlivade muslimska imperiet under perioden.
1500–1600: Expansion och storhetstid
1514 – Slaget vid Chaldiran
Osmanerna besegrar Safaviderna.
Östra Anatolien säkras.
1516–1517 – Erövringen av Syrien och Egypten
Sultan Selim I besegrar mamlukerna.
Kalifatet överförs symboliskt till osmanerna.
1520–1566 – Suleiman den store
Riket når sin största utsträckning.
Lagstiftning, arkitektur och kultur blomstrar.
Belägringen av Wien (1529) markerar osmanernas höjdpunkt i Europa.
1571 – Slaget vid Lepanto
Europeiska flottor besegrar osmanerna.
Första stora maritima nederlaget.
1600–1700: Stabilitet och gradvis stagnation
1606–1699
Långa krig mot Habsburgarna, Ryssland och Iran.
Interna reformer försöker modernisera armén.
1683 – Andra belägringen av Wien
Osmanerna besegras.
Vändpunkt: europeiska makter börjar dominera militärt.
1699 – Freden i Karlowitz
Osmanerna förlorar stora territorier i Europa.
1700–1800: Reformförsök och yttre press
1700–1730
Tulpanperioden: kulturell blomstring och europeiskt inflytande.
1768–1774 – Rysk-turkiska kriget
Ryssland blir en dominerande makt vid Svarta havet.
1798 – Napoleons invasion av Egypten
Chock för den muslimska världen.
Visar Europas teknologiska överlägsenhet.
SAFAVIDISKA RIKET (1501–1736)
Iran blir en shiitisk stat – en av de viktigaste händelserna i islams historia.
1501 – Safaviderna tar makten
Shah Ismail I utropar tolvimam-shiism som statsreligion.
1500–1600: Konsolidering och blomstring
1514 – Förlusten vid Chaldiran
Förlorar mot osmanerna men behåller Iran.
1588–1629 – Shah Abbas den store
Flyttar huvudstaden till Isfahan.
Bygger moskéer, palats, broar – ”Isfahan är halva världen”.
Handel med Europa blomstrar.
1600–1700: Nedgång
1722
Afghaner intar Isfahan.
Safavidriket kollapsar gradvis.
1736
Nadir Shah tar makten.
Safavidernas era avslutas.
MOGULRIKET I INDIEN (1526–1857)
Ett av världens rikaste och mest kulturellt avancerade riken.
1526 – Slaget vid Panipat
Babur grundar Mogulriket.
1556–1605 – Akbar den store
Riket expanderar kraftigt.
Religionspolitik präglas av tolerans.
Administration och konst blomstrar.
1605–1707 – Höjdpunkten
Shah Jahan (1628–1658)
Bygger Taj Mahal (1632–1653).
Delhi blir ett centrum för konst och arkitektur.
Aurangzeb (1658–1707)
Riket når sin största geografiska utsträckning.
Striktare religiös politik.
Långa krig försvagar staten.
1700–1800: Nedgång och kolonialt tryck
1739 – Nadir Shah plundrar Delhi
En av de mest förödande händelserna i rikets historia.
1757 – Slaget vid Plassey
Brittiska Ostindiska Kompaniet tar kontroll över Bengalen.
Början på brittisk dominans i Indien.
ISLAM I AFRIKA (1500–1800)
1500–1600
Songhai-riket dominerar Västafrika.
1591 – Marockansk invasion
Songhai faller.
Små muslimska stater växer fram.
1600–1800
Islam sprids i Västafrika via handel och lärda.
Timbuktu fortsätter som lärdomscentrum.
ISLAM I SYDOSTASIEN (1500–1800)
1500–1600
Islam sprids i Indonesien och Malaysia via handelsnätverk.
Sultanatet Aceh blir regional stormakt.
1600–1700
Islam etableras i Java, Sumatra och Borneo.
1700–1800
Europeiska kolonialmakter (Portugal, Nederländerna, Storbritannien) börjar dominera handeln.
Den moderna islamiska världen (1800–2000)
Kännetecken:
Europeisk kolonial expansion
Reformrörelser inom islam
Nationella självständigheter
Osmanska rikets fall
Nya muslimska stater
Islamisk renässans och politisk islam
Globalisering och modernitet
1800–1900: Kolonialism, reformer och motstånd
Europa expanderar i muslimska områden
1798–1801 – Napoleons invasion av Egypten
Chock för den muslimska världen.
Visar Europas tekniska och militära överlägsenhet.
1800–1900
Stora delar av den muslimska världen koloniseras:
Indien → Storbritannien
Nordafrika → Frankrike
Indonesien → Nederländerna
Västafrika → Frankrike & Storbritannien
Centralasien → Ryssland
Reformrörelser inom islam
Muhammad ibn ʿAbd al‑Wahhāb (1703–1792)
Reformrörelse i Arabien som fortsätter påverka 1800-talet.
Muhammad ʿAlī i Egypten (1805–1848)
Moderniserar armén, industrin och utbildningen.
Grundar moderna institutioner.
Tanzimat-reformerna i Osmanska riket (1839–1876)
Modernisering av lagar, utbildning och militär.
Försök att stoppa rikets nedgång.
Jamal al‑Din al‑Afghani & Muhammad ʿAbduh (1800–1900)
Intellektuella reformrörelser.
Betonar förnuft, utbildning och islams kompatibilitet med modernitet.
Motståndsrörelser
Algeriet (1830–1870)
Emir ʿAbd al‑Qādir leder motstånd mot fransmännen.
Sudan (1881–1898)
Mahdirörelsen utropar islamisk stat.
Libyen (1911–1931)
Sanusiyya-orden leder motstånd mot Italien.
1900–1920: Världskrig och osmanskt fall
Första världskriget (1914–1918)
1916 – Sykes–Picot-avtalet
Europa delar upp Mellanöstern i hemlighet.
1917 – Balfourdeklarationen
Storbritannien stödjer ett judiskt ”nationalhem” i Palestina.
1918
Osmanska riket besegras.
1922–1924 – Kalifatets avskaffande
Mustafa Kemal Atatürk avskaffar sultanatet (1922) och kalifatet (1924).
En epok på över 1300 år avslutas.
1920–1950: Nya stater och antikoloniala rörelser
Mellanöstern
Irak, Jordanien, Syrien, Libanon och Saudiarabien etableras som moderna stater.
1932 – Saudiarabien grundas
Kungariket Saudiarabien enas under Ibn Saud.
1948 – Staten Israel utropas
Palestiniernas Nakba (”katastrofen”).
Första arab–israeliska kriget.
Nordafrika
Egypten, Algeriet, Tunisien, Marocko m.fl. kämpar för självständighet.
1954–1962 – Algeriets självständighetskrig
Ett av 1900-talets blodigaste antikoloniala krig.
Sydasien
1947 – Pakistan och Indien bildas
Pakistan grundas som en stat för muslimska minoriteter i Indien.
En av historiens största folkomflyttningar.
1950–1980: Kalla kriget, nationalism och islamisk renässans
Arabnationalism
1952 – Egyptens revolution
Gamal Abdel Nasser tar makten.
Panarabismens höjdpunkt.
1956 – Suezkrisen
Egypten nationaliserar Suezkanalen.
Islamiska rörelser
1928–1970 – Muslimska brödraskapet växer
Grundat av Hasan al‑Bannā.
Betonar social reform och islamisk identitet.
Iran
1953 – CIA-stödd kupp mot Mossadegh
Shahen återinsätts.
Palestina–Israel-konflikten
1967 – Sexdagarskriget
Israel ockuperar Västbanken, Gaza, Sinai och Golanhöjderna.
1973 – Oktoberkriget
Egypten och Syrien attackerar Israel.
1979 – Ett avgörande år
Iranska revolutionen → Islamisk republik under Khomeini.
Sovjet invaderar Afghanistan → Jihadistiska grupper mobiliseras.
Mecka-krisen → Extremistisk grupp ockuperar Masjid al‑Harām.
1980–2000: Globalisering, konflikter och nya muslimska stater
Afghanistan
1980–1989
Afghanska mujahidin bekämpar Sovjetunionen.
1996
Talibanerna tar Kabul.
Iran–Irak-kriget (1980–1988)
Ett av 1900-talets längsta och blodigaste krig.
Gulfkriget (1990–1991)
Irak invaderar Kuwait.
USA-ledd koalition ingriper.
Bosnien och Kosovo
1992–1995 – Bosnienkriget
Bosniakiska muslimer utsätts för folkmord i Srebrenica.
1999 – Kosovokriget
NATO ingriper mot Serbien.
Nya muslimska stater
1991–1995
Flera centralasiatiska republiker blir självständiga efter Sovjets fall:
Uzbekistan
Kazakstan
Tadzjikistan
Kirgizistan
Turkmenistan
Azerbajdzjan
1990–2000: Islam i en globaliserad värld
1990–2000
Islam växer snabbt i Afrika, Europa och Nordamerika.
Satellit-TV, migration och globalisering förändrar muslimska samhällen.
Islamiska organisationer, universitet och institutioner etableras globalt.