Koranen i de tidigare uppenbarelserna

Imâm Ismâʾîl ibn Kathîr ad-Dimashqî (d. 774 H) Tafsîr al-Koran al-Adhîm (3/459)

Allâh (subhânahu wa taʿâlâ) säger:

وَإِنَّهُۥ لَفِى زُبُرِ ٱلْأَوَّلِينَ
”Den fanns helt visst i de tidigare skrifterna.” [Koranen 26:196]

I denna vers klargör Allah att Koranens budskap, dess namn och dess kännetecken inte är något nytt eller isolerat. Tvärtom har dess ankomst förutsagts i de tidigare uppenbarelserna som gavs till profeterna genom historien. Varje profet mottog en del av detta vittnesbörd, och Allah tog ett förbund med dem att de skulle bekräfta och stödja det sista sändebudet när han trädde fram.

Den sista av dessa profeter, ʿÎsâ (Jesus, ʿalayhis-salâm), förmedlade detta tydligt till sitt folk när han gav dem glädjebudet om Profeten som skulle komma efter honom:

يَا بَنِي إِسْرَائِيلَ إِنِّي رَسُولُ اللَّهِ إِلَيْكُم مُّصَدِّقًا لِّمَا بَيْنَ يَدَيَّ مِنَ التَّوْرَاةِ وَمُبَشِّرًا بِرَسُولٍ يَأْتِي مِن بَعْدِي اسْمُهُ أَحْمَدُ
”Israeliter! Jag är sänd till er av Allâh för att bekräfta vad som ännu består av Tora och för att förkunna för er det glada budskapet att ett sändebud skall komma efter mig vars namn skall vara Ahmad.” [Koranen 61:6]

Betydelsen av ”skrifterna” (زُبُر)

Ordet zubur är pluralformen av zabûr, vilket betyder ”skrift” eller ”bok”. Det används både generellt om tidigare uppenbarelser och specifikt om Dâwûds (ʿalayhis-salâm) bok, Zabûr. Versen visar att omnämnandet av Qur’ânen och Profeten Muhammad (sallâ Allâhu ʿalayhi wa sallam) finns bevarat i dessa äldre skrifter.

Allâh fortsätter:

أَوَلَمْ يَكُن لَّهُمْ ءَايَةً أَن يَعْلَمَهُۥ عُلَمَاءُ بَنِيٓ إِسْرَائِيلَ
”Är det inte ett tecken för dem att lärda män bland Israels barn visste detta?” [Koranen 26:197]

Här framhäver Allâh ett ytterligare bevis: de judiska och kristna lärda som studerade sina skrifter kände till profetens kännetecken, hans stad, hans egenskaper och hans samfund. Detta var inte dolt för dem som var uppriktiga och rättvisa i sin kunskap.

Flera av dessa lärda trädde också fram och bekräftade vad de funnit i sina böcker. Bland de mest kända är:

Abdullâh ibn Salâm, en framstående judisk lärd i Madînah som omedelbart kände igen sanningen när han mötte Profeten.
Salmân al-Fârisî, som genom en lång andlig resa mötte kristna munkar som beskrev den sista profeten för honom med detaljer som exakt stämde överens med Muhammad (sallâ Allâhu ʿalayhi wa sallam).

Deras vittnesmål visar att Koranens ankomst inte var en isolerad händelse, utan kulmen på en lång kedja av profetior och gudomlig vägledning.

KORANEN & SUNNAH