Hadithen på svenska
ʿAbdullah ibn Masʿud – må Allah vara nöjd med honom – berättade att Guds Sändebud ﷺ sade: ”Håll er till sanningen, för sanningen leder till fromhet, och fromhet leder till paradiset. En människa fortsätter att tala sanning och sträva efter sanning tills hon skrivs hos Allah som en sanningsenlig (siddiq). Och akta er för lögn, för lögnen leder till synd, och synd leder till elden. En människa fortsätter att ljuga och sträva efter lögn tills hon skrivs hos Allah som en lögnare.” (Autentisk – överens om dess autenticitet, [Sahih Muslim: 2607])
Förklaring
Profeten ﷺ visar här att sanning och lögn inte bara är ord – de är vägar som formar våra hjärtan och vårt öde. Att tala sanning är inte bara en moralisk dygd, utan en väg till fromhet (birr), som i sin tur leder till paradiset. Lögnen däremot, även om den verkar liten, är en port till synd (fujur), som i sin tur leder till helvetet.
Det handlar inte bara om enstaka lögner eller sanningar – utan om en vana, en inre riktning. Den som ständigt söker sanningen blir en sanningsenlig person i Allahs ögon. Den som ständigt ljuger, även i småsaker, riskerar att bli stämplad som lögnare.
Lärdomar från hadithen
- Sanning är grunden för tro, moral och frälsning
- Att tala sanning konsekvent leder till att man blir en siddiq – en högt upphöjd rang hos Allah
- Lögn är farlig även i små mängder – den fördärvar hjärtat och leder till större synder
- Hadithen lär oss att vår tunga formar vår karaktär och vårt öde
Praktiskt råd
- Gör sanningen till en princip – även när det är svårt eller kostsamt
- Undvik vita lögner – de kan bli en vana som förvrider hjärtat
- Uppmuntra barn och nära att värdesätta ärlighet framför bekvämlighet
- Be Allah: ”Å Allah, gör mig till en sanningsenlig person i ord och handling, och skydda mig från lögnernas väg som leder bort från Dig.”
Originalet på arabiska
عَنْ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ مَسْعُودٍ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُ قَالَ: قَالَ رَسُولُ اللَّهِ صَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ: «عَلَيْكُمْ بِالصِّدْقِ، فَإِنَّ الصِّدْقَ يَهْدِي إِلَى الْبِرِّ، وَإِنَّ الْبِرَّ يَهْدِي إِلَى الْجَنَّةِ، وَمَا يَزَالُ الرَّجُلُ يَصْدُقُ وَيَتَحَرَّى الصِّدْقَ حَتَّى يُكْتَبَ عِنْدَ اللَّهِ صِدِّيقًا، وَإِيَّاكُمْ وَالْكَذِبَ، فَإِنَّ الْكَذِبَ يَهْدِي إِلَى الْفُجُورِ، وَإِنَّ الْفُجُورَ يَهْدِي إِلَى النَّارِ، وَمَا يَزَالُ الرَّجُلُ يَكْذِبُ وَيَتَحَرَّى الْكَذِبَ حَتَّى يُكْتَبَ عِنْدَ اللَّهِ كَذَّابًا». [صحيح] – [متفق عليه] – [صحيح مسلم: 2607]