Om du upptäckte något så fantastiskt att du kände att du ville hoppa upp och ner av spänning, vad skulle det första du ville göra vara? Om du löste svaret på ett pussel och visste att andra försökte göra samma sak, hur skulle du känna dig, hur skulle du reagera? Om du upptäckte meningen med livet eller universums hemligheter, vad skulle du göra med den kunskapen? Om du hittade ett sätt att förjaga rädsla och sorg och ersätta det med evig lycka, vad skulle du göra?
De flesta människor skulle inte kunna hålla tillbaka sin spänning och skulle vilja berätta för så många människor som möjligt. De skulle vilja berätta för alla vad de hade upptäckt i hopp om att de skulle vara lika hänförda och lika upphetsade. Och det är det korta och koncisa svaret på varför muslimer kallar andra till islam. För att de är övertygade utan minsta tvivel om att islam är meningen med livet, universums hemlighet och nyckeln till evig lycka – allt samlat i ett uppnåeligt och förståeligt paket – och de vill att varenda person på denna jord ska veta det.
Men det finns ett längre svar, och det handlar om att lyda Guds befallningar, följa profeternas fotspår och samla belöningar i hopp om att uppnå evig fred och lycka i livet efter detta.
Islam är vad som ibland kallas en missionerande religion. Det innebär att det är en religion som försöker övertyga människor om att dess trossystem är det rätta trossystemet. Islam är en religion som inte bara har alla svar på livets stora frågor, utan den är också inkluderande i det att det inte finns några begränsningar för vem som kan vara muslim. Islam är en religion för alla platser, all tid och alla människor. Ingen kan hindras från att lära sig sanningen oavsett vilken religiös bakgrund de har eller vilken etnicitet eller nationalitet de tillhör.
När en person väl är muslim är han eller hon fullt jämlik med varje annan muslim, och det spelar ingen roll varifrån de kommer, hur de ser ut eller vilket tillstånd deras liv och hjärtan var i innan de omfamnade islam. Sanningen om Gud och Hans syfte med oss, Hans skapelse, är något som alla borde ha tillgång till. Därför befaller Gud dem av oss som vet, att berätta för andra.
”Låt det finnas en grupp bland er som kallar andra till det goda, påbjuder det rätta och förbjuder det felaktiga: de som gör detta ska bli framgångsrika.” (Koranen 3:104)
”Kalla till din Herres väg med visdom och goda råd, och argumentera med dem på bästa möjliga sätt…” (Koranen 16:125)
De flesta människor vill sprida de spännande nyheterna om islam och samtidigt uppfylla Guds befallningar. Islams lärda är överens om att kalla andra till Guds väg är en kollektiv skyldighet, det vill säga att varje troende bör åta sig detta stora arbete, men om det på en viss plats finns ett tillräckligt antal människor som gör detta, befrias de andra från denna skyldighet.
Detta arbete kallas da’wah och den person som ägnar sig åt det kallas en da’ee. Det vore dock fel att anta att bara specialiserade människor kan göra da’wah. Naturligtvis skulle det krävas utbildning för att predika inför en stor folkmassa, men verkligheten är att alla praktiserande muslimer gör någon form av da’wah varje dag. Deras sätt att leva och umgås med andra är ofta den bästa formen av da’wah. Islam är ett levnadssätt, och när människor ser den tillfredsställelse, blygsamhet och rättvisa som är inbyggd i en muslims vardagsliv – måste det, och gör det, se mycket tilltalande ut. Att vara ett gott föredöme är ett enkelt sätt att kalla människor till islam. En barmhärtighetens och förlåtelsens religion där människor beter sig på det sättet varje dag är attraktiv för dem vars liv inte är lika förankrade.
En av anledningarna till att människor gärna kallar andra till islams väg är att de vill följa Guds profeters fotspår. Deras uppdrag var att kalla människorna ut ur mörkret och in i ljuset. De försökte föra människorna från otro till tro på Guds Enhet. Profeten Muhammed, den siste i en lång rad av profeter, sändes av Gud till mänskligheten för att bland annat berätta om de enorma belöningarna i det kommande livet för dem som tror på en Gud och dyrkar Honom på rätt sätt.
”Vi har inte sänt dig (O Muhammed) utom till hela mänskligheten som en bärare av glada nyheter och som en varnare, men de flesta människor vet inte.” (Koranen 34:28)
”O Profet, sannerligen har Vi sänt dig som ett vittne, och en bärare av glada nyheter och en varnare. Och som en som inbjuder till Gud med Hans tillåtelse och som en lampa som sprider ljus. Och tillkännage för de troende de glada nyheterna att de kommer att ha från Gud en stor nåd.” (Koranen 33:45-47)
En annan anledning att göra da’wah är att det är en källa till obegränsat gott och belöning. När en person omfamnar islam på grund av en annans inflytande, får den som kallade till islam belöningar varje gång den personen dyrkar Gud. Profeten Muhammed sade: ”Den som kallar till vägledning kommer att ha en belöning liknande den för dem som följer den, utan att någonderas belöning minskas alls.”[1] Han sade också: ”Om Gud vägleder en person genom dig, kommer detta att vara bättre för dig än att äga röda kameler.”[2] På Profeten Muhammeds tid var kameler mycket värdefulla och den röda sorten var den mest värdefulla av alla.
Muslimer tror att det enda sättet att vara framgångsrik i detta liv och i det nästa är att leva den religion som är islam. De tror att alla livets stora frågor – de som håller dig vaken om natten och de som får dig att dagdrömma om en evighet av upplysning – kan besvaras av islam. Uppriktighet är ett viktigt begrepp i islam; de som är osuppriktiga vet att deras belöningar snabbt kommer att minska. De troende som uppriktigt vill sprida de goda nyheterna om islam kan se sina belöningar mångfaldigas även om deras ansträngningar är misslyckade. Muslimer vill uppriktigt att alla på denna planet ska känna och älska Gud på det sätt som de känner och älskar Gud. Och det är därför muslimer kallar andra till islam.
Fotnoter:
[1] Saheh Muslim
[2] Saheh Bukhari & Saheh Muslim