Namn Den har fått sitt namn från ordet wan-nazi‘at med vilket suran inleds.

Uppenbarelsens period

Enligt Hadrat Abdullah ibn Abbas uppenbarades denna sura efter Surah An-Naba. Dess ämnesinnehåll vittnar också om att den tillhör den allra tidigaste perioden i Mekka.

Tema och ämnesinnehåll

Dess tema är bekräftelsen av Uppståndelsen och livet efter döden; den varnar också för konsekvenserna av att förneka Guds Sändebud.

Suran inleds med eder svurna vid de änglar som tar själen vid döden, och de som skyndar att utföra Allahs befallningar, och de som styr universums angelägenheter enligt den gudomliga viljan, för att försäkra att Uppståndelsen med säkerhet kommer att inträffa och att det andra livet efter döden med säkerhet kommer att äga rum.

För de änglar som idag är satta att rycka ut själen kan också sättas att återge själen i morgon, och de änglar som idag snabbt utför Allahs befallningar och styr universums angelägenheter kan också omstörta universums ordning i morgon genom befallning av samme Gud och kan också åstadkomma en ny ordning.

Efter detta har människorna fått höra, så att säga: ”Detta verk som ni betraktar som fullständigt omöjligt är inte svårt för Allah, så att Han skulle behöva göra långa förberedelser.

En enda stöt kommer att omstörta detta världssystem, och en andra stöt kommer att vara tillräcklig för att få er att framträda som levande varelser i den nya världen. Vid den tiden kommer samma människor som brukade förneka det att darra av fruktan och med förskräckta ögon se allt det som de trodde var omöjligt.”

Därefter, genom att kort återge berättelsen om profeten Moses och Farao, har människorna varnats med innebörden: ”Ni vet mycket väl vilket öde Farao mötte som följd av att han förnekade Sändebudet och avvisade den vägledning som han förde med sig, och hur han försökte besegra hans uppdrag genom list och bedrägeri. Om ni inte lär er någon läxa av detta och inte förändrar era vägar och er attityd därefter, kommer även ni att möta samma öde.”

Sedan, i verserna 27–33, har argument givits för det kommande livet och livet efter döden. I detta avseende har förnekarna fått frågan: ”Är er uppståndelse en svårare uppgift än skapelsen av det enorma universum som breder ut sig omkring er till oändliga avstånd med sina otaliga stjärnor och planeter? Er åter-skapelse kan inte vara svår för den Gud för vilken detta var en lätt uppgift.” Således, efter att i en enda mening ha framlagt ett avgörande argument för möjligheten av det kommande livet, har uppmärksamheten riktats mot jorden och dess förnödenheter som har ordnats i den för att försörja människor och djur, och där allt vittnar om att den har skapats med stor visdom för att uppfylla ett särskilt syfte.

Med hänvisning till detta har frågan lämnats åt människans intellekt att själv begrunda och bilda sig en uppfattning om huruvida det skulle vara mer förenligt med visdomens krav att kalla människan till räkenskap efter att ha gett henne makt och ansvar i detta visa system, eller att hon, efter att ha begått alla slags onda handlingar i världen, skulle dö och försvinna i stoftet för alltid och aldrig kallas till räkenskap för hur hon använde den makt och uppfyllde de ansvar som anförtrotts henne.

Istället för att diskutera denna fråga har det i verserna 34–41 sagts: ”När det kommande livet upprättas kommer människans eviga framtid att avgöras utifrån kriteriet vilka av dem som trotsade sin Herre genom att överträda tjänandets gränser och gjorde materiella fördelar och njutningar till sitt livsmål, och vilka av dem som fruktade att stå inför sin Herre och avstod från att uppfylla själens otillåtna begär.”

Detta i sig ger det rätta svaret på ovanstående fråga för varje person som ärligt överväger den, fri från envishet. Ty det enda rationella, logiska och moraliska kravet när man ger människan makt och ansvar i världen är att hon till slut ska kallas till räkenskap på denna grund och belönas eller straffas därefter.

10 Senaste inlägg:

Kategorier:

Biblioteket (24) Blandat (1496) Bönetider (93) Koranen (966) Sunnah (1495)

Etiketter:

40-Nawawi al-Bukhari al-Husari al-Koran al-Sunnah Ali ibn Abi Taleb as-Salat as-Sawm as-Sunnah Aʿlām al-Sunna al-Manshūra BÖNEN Bönetider Dajjal det förflutna det nästkommande De utvalda De ödmjukas bön DJJAL Enkel förklaring FASTAN fasta och hälsa fredagspredikan frågor & svar Följeslagare Hadith Hadither Hajj Halal Haram Historia Ibn Majah iftar Imam Muslim islam islamic islamister Islams historia iʿjāz al-Qurʾān KAPITEL 1 KAPITEL 2 KAPITEL 3 KAPITEL 4 KAPITEL 5 KAPITEL 21 KAPITEL 24 KAPITEL 77 KAPITEL 87 KAPITEL 88 KAPITEL 90 KAPITEL 91 KAPITEL 92 KAPITEL 93 KAPITEL 95 KAPITEL 96 KAPITEL 97 KAPITEL 98 KAPITEL 99 KAPITEL 100 KAPITEL 101 KAPITEL 102 KAPITEL 103 KAPITEL 104 KAPITEL 105 KAPITEL 106 KAPITEL 107 KAPITEL 108 KAPITEL 109 KAPITEL 110 Kapitel 111 KAPITEL 112 KAPITEL 113 KAPITEL 114 Koran Koranen KORANEN BERÄTTAR Koranen på svenska Koranvetenskap laylat al-qadr muslimer Män runtom profeten Omar PDF Profeten Profeten sa Profeten sade profetens följare Profetens Sirah RAMADAN Sahaba Sahabah Salah Salat sira Sirah Souhur Sunnah tawhid Tro Vägen till Koranen أعلام السنة المنشورة