En dag så stod Sulayman ibn ’Abdil-Malik framför Abee Hazem Salmah bin Dinaar, han sade till honom: ”O Abû Hazem, vad är det med dig, eftersom du inte kommer [för att besöka oss]?
Han svarade, ”Må Allâh bevara dig frå från lögner O Ameer Al-Mu’mineen. Sedan när har jag känt dig att komma för ett besök?”
Han [Sulayman] sade till honom, ”O Abû Hazem, vad är det för fel med oss eftersom vi hatar döden och älskar livet?”
Abû Hazem svarade: ”Li’annakum akhrabtum Ukhraakum wa a’martum Dunyakum [Därför att du har förstört din akhariah, och du har byggt på ditt dunya-liv], så du hatar flytten från dina hus till din undergång.”
En av vakterna lade sin hand på sitt svärd, redo att ta fram det – och samtidigt så sade han, ”Låt mig hugga av hans nacke O Ameer Al-Mu’mineen, han har förudmjukat dig.”
Abû Hazem [må Allâh vara barmhärtig med honom] skrek, ”FÖRBLI TYST, sannerligen Fir’awn förstörde Hamaan.” Efteråt så gav Abû Hazem honom mycket råd, och sade till honom, ”O Ghulaam, dina fäder har tagit denna sak genom deras blod, så rätta till dina intutitioner och frukta Allâh i dina befallningar.”
Sedan sade Sulayman, ”O Ghulmaan, hämta fram 100 dinaar,” och fortsatte, ”Acceptera detta O Abû Hazem.”
Så Abû Hazem tog det, och tittade på det, ”Är detta priset för att ge en naseeha [ett råd]? Drickandet av vin, att äta griskött och blod skulle vara mer tillåtet för mig än detta. Ta tillbaka det till din herre, så att det kan vara i de händer av de som är mest värda av det.”