Budet om rättvisa bland människor

Jämlikhet mellan parter i en tvist

Den åttonde förmaningen i Al-An’ams vers är rättvisa och förbudet mot att favorisera nära anhöriga. Gud sade: ”Och när ni dömer, döm rättvist, även om det gäller er egna anhöriga” (Al-An’am: 152). Al-Tabari – måtte Gud visa honom barmhärtighet – sade: ”Det Gud – upphöjd vare Hans åminnelse – menar med ’när ni dömer, döm rättvist’ är: när ni dömer bland människor och talar, säg sanningen och döm rättvist och ge rättvisa, och vrid er inte ifrån rätten, inte ens om den mot vilken domen går är en nära anhörig” (som i hans tafsir).

Ibn Kathir sade: Gud – den Upphöjde – befaller rättvisa i handling och ord gentemot nära och fjärran. Gud befaller rättvisa mot varje människa vid varje tillfälle och i varje situation (som i hans tafsir).

Jag säger: Detsamma gäller rättvisa i dom. Gud sade: ”Troende! Var uthålliga i att söka Guds vilja och rättvisa vittnen. Låt inte hat mot ett folk driva er till att inte handla rättvist. Var rättvisa – det är närmast gudsfruktan – och frukta Gud. Gud är underrättad om vad ni gör” (Al-Maida: 8).

I hadithen av Abdallah ibn Amr – måtte Gud vara nöjd med honom: Guds sändebud – frid vare med honom – sade: ”De rättvisa är hos Gud på ljustroner till höger om den Nåderike – och båda Hans händer är höger – de som är rättvisa i sina domar, sin familj och vad de har ansvar för” (återgiven av Muslim).

Noggrann undersökning före dom

Det åligger domaren, eller hans ställföreträdare, eller den som skiljer tvist bland människor att vara noggrann och undersöka omständigheterna och inte hasta med sin dom för att inte ångra sig. Därför sade Gud: ”Troende! Om en skändlig person kommer till er med ett budskap, undersök [det] noga, så att ni inte av okunnighet drabbas en grupp och sedan ångrar er för vad ni gjort” (Al-Hujurat: 6).