Innehåll

  • När inträffade pesten i ʿAmwas?
  • Varför kallas den ”pesten i ʿAmwas”?
  • Orsaken till pesten i ʿAmwas
  • Hadith om pesten i ʿAmwas
  • Omars ankomst till Levanten
  • Muslimernas martyrer i pesten i ʿAmwas
  • Pestens slut

Pesten i ʿAmwas inträffade under Omar ibn al‑Khattabs kalifat, och den drabbade Levanten efter erövringen av Jerusalem. Pesten började i byn ʿAmwas och spred sig över hela Levanten som eld i torrt gräs. Tusentals människor dog, och muslimska soldater drabbades hårt, så att erövringarna i Levanten nästan riskerade att gå förlorade. Muslimerna miste mer än 25 000 människor i denna epidemi — fler än i alla slag och erövringar tillsammans.

När inträffade pesten i ʿAmwas?

Lärda skiljer sig åt om året då pesten uppstod:

  • Vissa säger år 18 e.H.
  • Andra säger år 17 e.H.
  • Andra säger att den kom två gånger, år 17 och år 18, och att den andra vågen var värre och dödade fler.

Varför kallas den ”pesten i ʿAmwas”?

Den fick sitt namn efter byn ʿAmwas, nära Jerusalem. Byn erövrades av ʿAmr ibn al‑ʿAs under Abu Bakrs kalifat år 13 e.H. Den fungerade som bas för den muslimska armén som belägrade Jerusalem, och armén stannade där tills ʿAbd al‑Malik ibn Marwan grundade staden al‑Ramla.

Al‑Zamakhshari sade:

”Det är ett distrikt i Palestina nära Jerusalem.”

Abu Obayd al‑Bakri sade:

”Den kallades pesten i ʿAmwas eftersom den drabbade alla och gjorde människor lika i lidande.”

Orsaken till pesten i ʿAmwas

Historiker säger att pesten i ʿAmwas var en fortsättning på Justinianus pest, som uppstod på 500‑talet och återkom under de följande två århundradena.

Den drabbade:

  • Det bysantinska riket, särskilt Konstantinopel
  • Det sasanidiska riket i Persien
  • Kuststäderna vid Medelhavet

Skepp som reste mellan länderna bar råttor med loppor som bar på pestbakterien, och på så sätt spreds sjukdomen.

Hadith om pesten i ʿAmwas

Profeten nämnde tecken på den lilla timmen. ʿAwf ibn Malik berättar att Profeten sade under Tabuk:

”Räkna sex saker före timmens ankomst: min död, erövringen av Jerusalem, sedan en dödlighet som drabbar er som fårpesten, sedan rikedomens spridning så att en man får hundra dinarer och ändå är missnöjd, sedan en prövning som inte lämnar något arabiskt hem utan att gå in i det, sedan en vapenvila mellan er och Bani al‑Asfar, och de kommer att svika er och komma mot er under åttio fanor, under varje fana tolv tusen.”

Lärda säger att uttrycket ”en dödlighet som drabbar er som fårpesten” syftar på pesten i ʿAmwas och hungersnöden under år al‑Ramada år 18 e.H.

Muʿadh ibn Jabal berättar att Profeten sade:

”Ni kommer att utvandra till Levanten, och den kommer att erövras för er. Där kommer det att finnas en sjukdom som bölder eller brännsår, som angriper människans leder. Gud gör dem till martyrer genom den och renar deras handlingar.”

Omars ankomst till Levanten

Omar befann sig i Sargh, nära gränsen till Levanten. När han var på väg att gå in i området mötte han Abu Obayda ibn al‑Jarrah och andra befälhavare, som berättade att pesten spridits.

Omar kallade:

  1. De första emigranterna – de var oense:
    • ”Du har gått ut för ett viktigt ärende, vänd inte tillbaka.”
    • ”Du har med dig folkets ledare, utsätt dem inte för pesten.” Omar sade: ”Gå ifrån mig.”
  2. Ansar – de var lika oense. Omar sade: ”Gå ifrån mig.”
  3. De äldre Qurayshiterna bland erövringens emigranter – de sade: ”Vi anser att du bör återvända med folket och inte föra dem in i pesten.”

Omar sade till folket:

”Jag kommer att återvända imorgon, så återvänd.”

Abu Obayda sade:

”Flyr du från Guds beslut?”

Omar svarade:

”Om någon annan än du hade sagt det, Abu Obayda! Ja, vi flyr från Guds beslut till Guds beslut. Om du hade kameler och gick ner i en dal med två sidor — en bördig och en torr — skulle du inte beta på den bördiga genom Guds beslut och på den torra genom Guds beslut?”

Då kom ʿAbd al‑Rahman ibn ʿAwf och sade:

”Jag har kunskap om detta. Jag hörde Profeten säga: ’Om ni hör om pesten i ett land, gå inte in i det. Om den inträffar där ni är, lämna det inte.’

Omar prisade Gud och återvände.

Muslimernas martyrer i pesten i ʿAmwas

Den första av befälhavarna som drabbades var Abu Obayda ibn al‑Jarrah, och muslimerna fylldes av sorg och rädsla. Han var en av de största sahaba och mycket älskad.

Han utsåg Muʿadh ibn Jabal att leda bönen i hans ställe. Muʿadh var då 38 år och den mest kunnige i halal och haram. Han lugnade folket och sade att de som dör i pesten är martyrer.

Muʿadh bad till och med att han och hans familj skulle drabbas — och hans son ʿAbd al‑Rahman dog, sedan dog Muʿadh själv samma år.

Andra som dog:

  • Abu Obayda
  • Muʿadh ibn Jabal
  • Yazid ibn Abi Sufyan, på väg mot Caesarea
  • Sharhabil ibn Hasana, som förespråkade att folk skulle stanna samlade

Alla ledarna i Levanten dog. Omar utsåg då Muʿawiya ibn Abi Sufyan till ledare över hela Levanten, och han visade stor skicklighet.

Bland de många martyrerna fanns:

  • al‑Fadl ibn al‑ʿAbbas, Profetens kusin
  • Abu Jandal ibn Suhayl
  • al‑Harith ibn Hisham, vars familj på 70 personer dog, och endast fyra överlevde
  • Abu Malik al‑Ashʿari
  • Många av Khalid ibn al‑Walids söner
  • Vissa säger även Bilal ibn Rabah

Pestens slut

Omar höll en predikan och befallde folk att sprida ut sig och undvika trängsel. Efter några månader avtog pesten gradvis.

Men situationen i Levanten var svår:

  • Antalet soldater minskade till 4–6 tusen
  • Arvstvister uppstod på grund av de många dödsfallen
  • Al‑Waqidi sade att 25 000 dog
  • Andra sade 30 000
  • Al‑Zamakhshari sade att 70 000 dog på tre dagar

Omar såg ingen lösning annat än att själv resa till Levanten med en stor styrka för att återställa ordningen och hjälpa till med arvfördelningarna.

Källor

  • al‑Baladhuri: Futuh al‑Buldan
  • Ibn al‑Athir: al‑Kamil fi al‑Tarikh
  • al‑Azdi: Futuh al‑Sham
  • al‑Yaʿqubi: Tarikh al‑Yaʿqubi
  • al‑Tabari: Tarikh al‑Rusul wa‑l‑Muluk
  • Ibn ʿAsakir: Tarikh Dimashq