Låt sunnah gå framåt
En sammanfattning av definitionen och vikten av Sunnah i förhållande till den islamiska lagstiftningen. Något som har gått förlorat i dessa senare tider då okunskap blivit utbredd. Sunnah ses helt enkelt som en frivillig uppgift snarare än en del av den islamiska lagstiftningen som är väsentlig för att praktisera Islam.
Att förneka för Allah allt det Han har förnekat för Sig Själv i Sin Bok, eller som Hans Sändebud förnekade för Honom, samtidigt som man tror att dess fullkomliga motsats är bekräftad för Allah – den Allra Högste.
Sunnah: Det lagliga sättet eller sätten, ordrar, dyrkanshandlingar och uttalanden av Profeten (frid vare med honom), som är ideal och förebilder att följas av muslimer.
För vissa muslimer betyder ordet Sunnah ingenting. Det har ingen vikt i deras liv och inspirerar dem inte att rätta sina handlingar därefter. Genom denna utbredda okunskap har det blivit ett ord som anses förlegat. Men verkligheten är sådan att genom att avvisa denna gudomliga institution har vi tagit oss ner på den hala vägen till fördärv och olycka. Att avvisa Sunnah är att avvisa den underbara religionen Islam. Och att avvisa Islam är att förödmjuka och förnedra sig själv, både i denna värld och i nästa. Så…
Vad är Sunnah?
Språkligt är Sunnah ett arabiskt ord som betyder en väg eller ett sätt. Men islamiskt sett är det en primär rättskälla, hämtad från Profeten Muhammads (frid vare med honom) uttalanden, handlingar och godkännanden. Som muslimer tror vi att den lag Profeten Muhammad (frid vare med honom) kom med är en gudomlig uppenbarelse från vår Skapare, Allah. Många människor tror dock att Koranen är den enda formen av gudomlig uppenbarelse, eftersom den är Allahs ordagranna ord. Denna uppfattning är felaktig, då den motsäger Koranen själv. Om Profeten Muhammad (frid vare med honom) säger Allah:
”Er följeslagare (Muhammad) är inte vilseledd, och han har inte heller gått fel. Han talar inte av egen lust. Det är endast en uppenbarelse som uppenbaras [för honom].” (al-Najm 53:2-4)
Som muslimer är vi alltså skyldiga att tro att Koranen och Sunnah går hand i hand som våra källor till lagstiftad rätt. Båda är uppenbarelse från Allah, den Allra Högste. Koranen utgörs av Allahs egna ord, medan Sunnah uttrycks genom Profeten Muhammads (frid vare med honom) ord, handlingar och godkännanden. En annan skillnad är att Koranen reciteras formellt i bönerna, medan Sunnah inte gör det.
Som en livsväg är Islam perfekt och fullständig. Men sådana är tiderna vi lever i, att vissa av den liberala eliten bland muslimerna väljer att förneka aspekter av Islam för att passa sina egna önskningar. Det är ännu sorgligare att många väljer att särskilt förneka Sunnah. Detta är dock helt klart felaktigt, som Profetens (frid vare med honom) uttalande visar:
”Jag har getts Koranen och något liknande den därtill. Men en tid kommer då en man som lutar sig mot sin soffa kommer att säga: ’följ endast Koranen; det ni finner tillåtet i den, ta som tillåtet, och det ni finner förbjudet i den, ta som förbjudet’. Men sannerligen, det Allahs Sändebud har förbjudit är som det Allah har förbjudit.”¹
Den arabiske Profetens ord ekar sant i våra öron än idag. Idag finns det en grupp människor i Pakistan kallade Pervezierna som säger exakt det som Profeten (frid vare med honom) förutsade.
De insisterar bestämt på att Koranen är den enda rättskällan att följa. Således betraktar de varken Sunnah som en rättskälla eller som en reglering av våra dagliga angelägenheter. Detta har lett till att många muslimska lärda har förklarat (med rätta) att Pervezierna inte är muslimer. Så…
Varför behöver vi Sunnah?
Innan Profeten Muhammads (frid vare med honom) ankomst hade varje nation på denna planet fått ett sändebud. Syftet med dessa sändebud var att instruera sitt folk i hur man dyrkar Allah korrekt. Profeten Muhammad (frid vare med honom) var inget undantag från detta. Om vi enbart hade getts Koranen, skulle de flesta av oss muslimer ha gått vilse genom våra egna tolkningar av denna bok. Istället sände Allah, genom Sin nåd, ett ädelt Sändebud som kom för att förklara denna Koran, så att jordens folk bättre må förstå sin Skapare:
”Och Vi har sänt ned till dig påminnelsen (Koranen) för att du må förklara för människorna det som har sänts ned till dem, så att de må reflektera.” (al-Nahl 16:44)
Genom att förklara Koranen med sina ord och handlingar ger Profeten, genom sin Sunnah, oss det bästa exemplet på hur denna bok ska förstås och praktiseras. Det är därför Allah säger:
”Sannerligen har ni i Allahs Sändebud det vackraste exemplet på uppförande.” (al-Ahzab 33:21)
Vårt behov av Sunnah är så stort, att utan den skulle vår religion vara ofullständig. Detta är faktiskt exakt den belägenhet som alla andra religiösa skrifter befinner sig i. Böcker som Bibeln och Bhagavad Gita saknar i sådan grad en gudomlig förklaring, att man aldrig kan förstå (utifrån dem) hur man dyrkar Allah korrekt. Som muslimer behöver vi inte oroa oss för detta, eftersom Sunnah är vår gudomliga förklaring. Koranen befaller oss att dyrka Allah genom bön, fasta, allmosor osv, men den informerar oss inte om hur vi praktiskt ska utföra dessa plikter. Det är genom Sin oändliga vishet att Allah har sänt oss ett praktiskt exempel i form av Profeten (frid vare med honom) och hans läror. Profetens efterlevnad och praktik av Koranen var så föredömlig, att när hans hustru Aisha tillfrågades om hans karaktär, sade hon:
”…hans karaktär var Koranens karaktär”².
Så…
Är det obligatoriskt att följa Sunnah?
Att lyda Allah är utan tvekan obligatoriskt. Så när Allah säger:
”Den som lyder Sändebudet har sannerligen lytt Allah.” (al-Nisa 4:80)
bör det vara klart att man har lytt Allah genom att lyda Sändebudet. Vidare sade Muhammad (frid vare med honom):
”…den som olyder mig, olyder Allah.”³
Att följa Sunnah är tydligt en plikt för varje muslim.
Plikten betonas ännu mer när Allah säger:
”Men nej, vid din Herre, de tror inte förrän de gör dig (Muhammad) till domare i alla tvister mellan dem, och sedan inte finner något motstånd i sig själva mot dina beslut, och accepterar dem med fullständig underkastelse.” (al-Nisa 4:65)
och:
”Det är inte lämpligt för en troende man eller kvinna, när Allah och Hans Sändebud har beslutat i en sak, att ha något eget val i saken. Och den som olyder Allah och Hans Sändebud har klart gått vilse.” (al-Ahzab 33:36)
Som muslimer vet vi att när Allah eller Hans Sändebud förordnar något för oss, kommer det alltid att gynna oss, även om vi inte inser det. Att underkasta sig Sändebudet är alltså enbart till vår fördel och inte för att förtrycka oss, som vissa felaktigt tror.
Det måste även påminnas att Muhammad (frid vare med honom), förutom att vara Allahs Sändebud, var en arabisk man som levde i sjunde århundradets Arabien. Detta innebar att han hade sina egna personliga smaker och preferenser precis som alla andra dödliga.
Dessa preferenser skiljer sig tydligt från den islamiska lagen som är bindande för alla. Således är hans personliga Sunnah tydligt skild från den lagstiftande Sunnah han bragte. Ett exempel på denna distinktion är när Profeten (frid vare med honom) kom till Madinah⁴ och fann invånarna konstgjort pollinera dadelpalmerna.
När han frågade dem varför de gjorde så, svarade de att det var deras vana. Han föreslog att om de inte gjorde det, kanske det skulle bli bättre. Så de slutade med det, och följande år minskade deras skörd avsevärt. När de berättade detta för honom svarade han:
”Jag är endast en människa. När jag ger er en befallning gällande er religion, så acceptera den, men när jag ger er en befallning baserad på min egen åsikt, så är jag endast en människa.”⁵
Islam är en religion som ensamt utpekar Allah för dyrkan. Det är därför möjligheten att Muhammad (frid vare med honom) skulle vara något mer än en människa är helt absurd. Som Allahs Sändebud tror vi att hans Sunnah är felfri, men samtidigt bevarar vi en perfekt balans genom att minnas Allahs ord:
”Säg (O Muhammad): ’Jag är endast en människa som ni, [förutom att] det har uppenbarats för mig att er Gud är en enda Gud.'” (al-Kahf 18:110)
Sanna muslimer kommer att följa Muhammad (frid vare med honom), inte dyrka honom. Så…
Vilka är fördelarna med Sunnah?
En av de tidigare lärda, Imam Malik⁶, sade:
”Sunnah är som Noaks ark. Den som går ombord på den uppnår räddning, och den som avvisar den, drunknar.”⁷
Denna räddning är inträdet i Paradiset och undvikandet av Eldens straff. Ånger är ett fruktansvärt tillstånd. Men ångern på Domens dag kommer att vara ännu värre för den som inte följde Sunnah:
”Och [minns] den dag då den orättfärdige kommer att bita sig i händerna och säga: ’Ack, om jag bara hade tagit Sändebudets väg!'” (al-Furqan 25:27)
Denna ånger kommer att fortsätta under straffet:
”Den dag då deras ansikten vänds om och om i Elden, kommer de att säga: ’Ve oss! Om vi bara hade lytt Allah och lytt Sändebudet.'” (al-Ahzab 33:66)
Å andra sidan kommer den som höll fast vid Sunnah att uppnå den slutgiltiga belöningen:
”Och den som lyder Allah och Hans Sändebud, honom skall Han föra in i trädgårdar genomflutna av floder, för att leva där (för evigt), och det är den stora segern.” (al-Nisa 4:13)
Detta bekräftas ytterligare av Profeten (frid vare med honom) själv när han sade:
”Den som lyder mig träder in i Paradiset, och den som olyder mig vägrar att träda in i Paradiset.”⁸
Sunnahs sötma kommer också att smakas under detta liv. Profetens väg är så vidsträckt att den ger en fysisk, andlig och psykologisk fördel för den som följer den. Detta faktum erkänns även av icke-muslimska forskare som har upptäckt att Sunnah är extremt korrekt i sin överensstämmelse med modern vetenskaplig data. Vetenskapliga och medicinska fakta som registrerades för mer än 1000 år sedan, från Profetens (frid vare med honom) tunga, har nyligen upptäckts.
Sådana upptäckter visar att Sunnah endast kan ha varit gudomligt uppenbarad. Den som lever sitt liv enligt denna lag kommer att medföra godhet över sig själv och över resten av denna förfallande värld. Vad gäller den som väljer att överge dessa gudomliga regler, så är det en person som har förlorat en skatt som vida överstiger vilken skatt jorden kan erbjuda. En skatt som ger evig lycka.
Vi hoppas att det som lästs uppmuntrar läsaren att undersöka denna fantastiska mans väg, och hålla fast vid den lag han bragte. Genom undersökning, in shaa Allah (om Gud vill), kommer reform. Och den som reformerar sitt liv kring Muhammads (frid vare med honom) Sunnah kan vara säker på fullständig vägledning:
”Jag har lämnat två ting bland er, så länge ni håller fast vid dem kommer ni aldrig att gå vilse. De är Allahs Bok och Hans Sändebuds Sunnah.”⁹
[Artikel från nyhetsbrevet ’Invitation to Islam’, september 1997]
Fotnoter
- Autentisk – rapporterad av Ahmad och Abu Dawud.
- Rapporterad av Muslim – Eng. övers. vol. 1, s. 358-360, nr 1623.
- Rapporterad av Bukhari – Eng. övers. vol. 9, s. 198, nr 251.
- Profeten (frid vare med honom) emigrerade från sin hemstad Mecka till staden Madinah.
- Rapporterad av Muslim. Eng. övers. vol. 4, s. 1259, nr 5831.
- Malik ibn Anas föddes år 713 e.Kr. i Madinah, där han växte upp med att studera hadith. Han blev snart den ledande lärde i regionen och hamnade ofta i konflikt med myndigheterna för att ha sagt sanningen. Detta resulterade i att han fängslades och blev pryglad. Han sammanställde den klassiska hadithboken Al-Muwatta, vilket tog över 40 år. Den malikitiska rättsskolan har fått sitt namn efter honom.
- Rapporterad i Majmu’ al-Fatawa (4/57).
- Rapporterad av Bukhari – Eng. övers. vol. 9, s. 284, nr 384.
- Autentisk – rapporterad från Al-Muwatta.
