Av: Mostafa Malaekah
Utdrag ur boken Spirituality in Islam
Det sägs att dåren lever för att äta och den vise mannen äter för att leva. Men då återstår frågan: för vilket syfte lever den vise mannen? Att leva borde inte vara ett mål i sig självt. Det måste finnas ett syfte som man lever för. Vad är då detta syfte?
En arabisk kristen poet, Elya Abu Madhi, uttryckte 1927 sin osäkerhet inför livets mening i sin dikt, At-Talasim, som betyder „villrådighet”. Översatt till svenska lyder den:
Jag kom utan att veta varifrån, men jag kom.
Och jag såg en väg framför mig, så jag gick.
Och jag kommer att fortsätta gå, vare sig jag vill det eller ej.
Hur kom jag? Hur såg jag min väg?
Jag vet inte!
Är jag ny i denna existens eller är jag gammal?
Är jag fri och obunden eller vandrar jag i kedjor?
Leder jag mig själv i livet, eller blir jag ledd?
Jag önskar att jag visste, men…
Jag vet inte!
Och min väg, O vilken är min väg? Är den lång eller är den kort?
Går jag uppåt eller går jag neråt och sjunker?
Är det jag som går på vägen, eller är det så att vägen rör sig?
Eller står vi båda stilla medan det är tiden som rör sig?
Jag vet inte!
Tror du, innan jag var en fullvärdig mänsklig varelse,
Att jag inte var någonting – obegripligt? Eller tror du att jag var någonting?
Finns det något svar på denna villrådighet, eller kommer den att vara för evigt?
Jag vet inte… och varför vet jag inte?
Jag vet inte!
Dessa ord uttrycker en osäkerhet om den nuvarande existensen, en inre otillfredsställelse med det som verkar som en meningslös typ av liv. Sådana tankar kommer till människor som längtar efter att veta att det finns ett mål med deras existens. Faktum är att varje människa önskar tro att hon är värdefull och lever för ett syfte.
Varifrån? Varthän? Och Varför?
Ingen människa borde fortsätta att vara okunnig om anledningen till sin existens, sitt mål i livet eller sitt tillstånd efter döden. Många tänkare har uttryckt några grundläggande frågor i enkla ord: ”Varifrån?” ”Varthän?” och ”Varför?” Det vill säga: Varifrån kommer jag? Vart är jag på väg? Och varför är jag här?
De som inte erkänner något annat än den materiella världen och inte tror på en Skapare kommer endast att acceptera det som kan uppfattas med sinnena och bekräftas genom erfarenhet. De antar att det här universumet och allt som finns i det kom till av sig självt och att hela dess ordning finns till enbart på grund av en ren slump.
Från den tidigast upptecknade historien har mänskligheten dock generellt accepterat uppfattningen att det finns en Skapare, eller en högre makt, som dyrkas, och ett liv efter döden. En av de stora historikerna sa: ”Historien visar att det har funnits städer utan palats, utan fabriker och utan fästningar, men det har aldrig funnits städer utan hus för tillbedjan.”
Sedan urminnes tider har människan trott att hon inte skapades bara för det här livet, för den här korta tiden på jorden, och att hon slutligen skulle färdas till en annan boning. Vi ser bevis för detta hos de tidiga egyptierna, för tusentals år sedan, då de mumifierade sina döda och byggde stora pyramider över gravar.
Människor har dock haft olika uppfattningar om Skaparens innersta väsen, på vilket sätt han ska dyrkas och om nästa livs natur. Till exempel tror hinduer på reinkarnation, att själen efter döden går över i en mänsklig kropp eller ett djurs kropp, beroende på om man uträttat goda eller onda gärningar under sitt liv.
Varför vände sig människorna bort från Gud?
Situationen i världen idag är annorlunda eftersom det nu finns ett mycket stort antal människor som inte tror på en Skapare eller ett liv efter döden. Till exempel fann man i en av två undersökningar i Tjeckiska Republiken år 2000 att endast 13% av befolkningen trodde på ett liv efter döden, och i den andra fann man att endast 17% trodde på Gud.¹ I en studie genomförd 1998² fann man att 18% av människorna i Sverige trodde på en personlig Gud.
Religionen som uppenbarades för profeterna från olika nationer är i själva verket densamma, men efter tidens gång har budskapet ändrats och ofta blandats med hednisk mytologi. Konceptet en Gud, det verkligt centrala i gudomligt uppenbarad religion, degraderades slutligen genom:
1. Tendensen att göra Gud till en varelse med mänsklig form och mänskliga brister.
2. Associerandet av andra varelser med den ende Guden i Hans Gudom (som i hinduismen och kristendomen).
3. Synen på profeterna som ”avatarer” (uppenbarelseformer) eller inkarnationer av Gud.
4. Uppdelningen av Guds attribut mellan separata gudomligheter (t ex den kristna treenigheten Fadern, Sonen och den Helige Anden).
På grund av de stora religionernas förvrängning av Guds enhet och väsen lärs nu elever i skolan i Västvärlden att acceptera Darwins evolutionsteori som ett faktum. Som ett resultat av det är nu fler och fler studenter i skol- och universitetsåldern ateister och agnostiker.
Varför skapades vi?
De som tror på Skaparen kan svara på frågorna: ”Varifrån?” och ”Varthän?” Men hur är det med den tredje frågan: ”Varför har vi blivit skapade?” Om vi skapades av en Skapare, borde Han då inte tala om för oss syftet med att vi är skapade, vad Han förväntar sig av oss och om och på vilka grunder Han kommer att döma oss på uppståndelsens dag?
Vad är den islamska synen?
Muslimer säger att de vet vad som är meningen med livet eftersom de har Koranen. Koranen är i grund och botten en bok med gudomlig vägledning på områden som inte kan upptäckas av de mänskliga sinnena eller intellektet. Koranen är den sista uppenbarade skriften från Allah.
Koranen är de nedtecknade orden från Allah Själv. Den dikterades ordagrant för den slutlige Profeten Muhammad i delar genom ängeln Gabriel under en period av 23 år, mellan 610 och 633 e Kr. Den är indelad i 114 kapitel, där varje kapitel kallas en ”Surah”.
Ingen uppenbarad bok har någonsin bibehållit samma autenticitet som Koranen. Åtminstone tre av de ursprungliga Korankopior är fortfarande idag intakta – en i Tasjkent, en i Istanbul och en i Kairo. Det finns inte ens en enda bokstavs skillnad mellan dem och de miljoner kopior av Koranen som cirkulerar idag.
Koranens vetenskapliga mirakel
Vid sidan om religiös vägledning innehåller Koranen hundratals verser som talar om universum, dess komponenter och fenomen. Man kan räkna till över 1000 verser som relaterar kosmiska fakta eller kosmiska fenomen. Här är fem exempel:
1. Universums skapelse – Big Bang: ”Inser de inte, de som inte tror, att himlarna och jorden [en gång] utgjorde en enda, sammanhållen massa och [att] Vi skilde dem åt?” (K 21:30)
2. Universums expansion: ”Vi har byggt världsalltet och gett det en fast struktur, och förvisso är det Vi som utvidgar det.” (K 51:47)
3. Universum som rök: ”Och Han [Allah] vände sig mot världsalltet, som var rök…” (K 41:11)
4. Järnets kosmiska ursprung: ”Och förvisso har Vi sänt ned järnet, som har fruktansvärd styrka och som är människan till nytta…” (K 57:25)
5. Bergens rötter som tältpålar: ”Har Vi inte gjort jordens till en viloplats? Och [har Vi inte gjort] bergen som tältpålar?” (K 78:6-7)
”Vi skall visa dem Våra tecken vid horisonterna och inom dem själva, ända till dess [Koranens] sanning står klar för dem!” (K 41:53)
Så vad är meningen med livet?
Vad säger Skaparen, Allah, till oss om meningen med livet? I islam finns det tre huvudsakliga mål med mänskligt liv, vilka har satts upp av Allah:
1. Att dyrka Allah, den Upphöjde: ”Jag har skapat djinnerna (de osynliga väsendena) och människorna enbart för att de skall [känna Mig och] dyrka Mig.” (K 51:56)
2. Att representera Allahs auktoritet på jorden (khilafah): ”Förvisso skall Jag tillsätta en ställföreträdare på jorden.” (K 2:30)
3. Att befolka och utveckla jorden (’imaratul-ardh): ”Han skapade er av jord och Han gav er i uppdrag att utveckla den.” (K 11:61)
Alla dessa mål är sammankopplade, komplementära och oskiljaktiga. Utveckling av jorden är ett ansvar för ställföreträdaren och båda dessa är en aspekt av dyrkan av Allah.
Begreppet dyrkan i islam
Dyrkan är inte något som praktiseras utanför det vanliga livet. Snarare är det den fundamentala anledningen till att Allah uppenbarade skrifterna och sände Sina sändebud.
Dyrkan inkluderar allt som gör Allah nöjd av ord, handlingar och attityder. Inte bara de kända islamiska riterna som böner (salah), allmosor, fasta och pilgrimsfärd, utan också sanningsenlighet, godhet mot föräldrar och släktingar, att hålla löften och kontrakt, att bekämpa orättvisor och hyckleri, och att behandla grannar, behövande och tjänstefolk väl.
Välgörande socialt arbete är också en form av dyrkan och ett sätt att komma nära Allah. Profeten Muhammad gav några exempel:
– ”Ska jag inte informera er om vad som är bättre än [frivillig] bön, fasta och allmosa? Det är att försona två parter. Dåliga relationer skalar bort ens religion.” [11]
– ”Den som besöker en sjuk person tilltalas från himlen: ’Du är god, din väg är god och du ska få din boning i Paradiset.'” [12]
– ”Medan en man gick längs vägen hittade han en taggig gren och tog bort den, så Allah uppskattade att han gjorde det och förlät honom.” [13]
Det är även mer fantastiskt att vanliga världsliga saker som en troende gör under sitt liv, för sig själv och sin familj, blir dyrkan när vissa villkor är uppfyllda: (1) att arbetet eller handlingen är tillåten i islam, (2) att den görs till nytta, (3) att den görs noggrant och ärligt och (4) att den inte avleder från religiösa plikter.
Dyrkan omfattar hela ens varelse
Muslimen dyrkar Allah i sina tankar, genom att begrunda sig själv och allt runt omkring sig. Han dyrkar i sitt hjärta genom sina känslor – han älskar Allah och fruktar Honom, hoppas på Hans barmhärtighet och fruktar Hans straff.
”Troende! Åkalla Allah – och ha Honom alltid i era tankar och prisa Hans namn morgon och afton!” (K 33:41-42)
Det räcker för en muslim att veta att han är Allahs förvaltare på jorden. Hans ansvar är att etablera de gränser som är satta av Allah, sprida Hans ord och uppfylla sin plikt att dyrka Honom. Detta är tillräckligt för att göra alla hans ord och gärningar, hans alla rörelser och hans stillhet till dyrkan av Allah.
Varför dyrka Allah?
Man kan undra: ”Varför har Allah gjort det obligatoriskt att lyda Honom?” Svaret är att Han förvisso inte har någon nytta av sina tjänares dyrkan, men som vår Skapare och Upprätthållare gör Han det enbart till fördel för Sin skapelse:
”Människor! Det är ni som är i behov av Allah, medan Allah är Den som är fri från behov, Den som allt lov och pris tillkommer.” (K 35:15)
Ibn Taymiyyah, en välkänd islamlärd, sa: ”Hjärtat behöver Allah både ur tjänandets och tillitens synvinkel. Det kommer inte att vara tillfreds, blomstra, känna glädje och lycka, tillförsikt och förtroende förutom genom dyrkan av sin Herre ensam, kärlek till Honom och ånger inför Honom.”
Finns det verkligen ett liv efter döden?
Alla Guds profeter uppmanade sina folk att dyrka Gud (Allah), och att tro på livet efter döden. De lade så stor vikt vid tron på livet efter döden att tvivel på det betydde att förneka Guds budskap.
Är det möjligt att allting skulle ta slut helt och hållet genom döden för tjuvar, mördare, kriminella, förtryckare och tyranner utan att någon av dem får sitt rättmätiga straff? Det naturliga sinnet för rättvisa som finns inplanterat i människans själ kräver balans.
”Vi har inte skapat himlen och jorden och allt som är emellan dem utan mål… Eller skulle Vi behandla dem som tror och lever rättskaffens på samma sätt som dem som stör ordningen på jorden?” (K 38:27-28)
Tron på livet efter döden garanterar inte bara framgång i Livet efter detta, utan gör också den här världen fylld av frid och glädje genom att göra individerna ansvariga och plikttrogna i sina aktiviteter.
Det finns ingen ”blind tro” i islam
Islam är inte en religion som bygger på ”blind tro”, utan det är en religion som starkt uppmanar människan att använda sitt intellekt och sin förmåga till logik och resonemang. I Koranen betonar Allah att människor måste tänka, resonera och använda sitt förstånd. Ordet ”förstånd” eller ”resonemang” nämns 49 gånger i Koranen.
”I skapelsen av himlarna och jorden och i växlingen mellan natt och dag ligger helt visst budskap till dem som vill använda sitt förstånd.” (K 3:190)
Å andra sidan avvisar Koranen starkt ståndpunkter som baseras på myter, illusioner, okunskap, blind imitation av andra, gissningar, fördomar, infall och världsliga önskningar.
Varför skall man läsa Koranen?
Ingen människa borde vara okunnig om Koranen, för den är grundlagen som uppenbarats av Allah för att reglera och styra mänskligt liv. Den talar med Skaparens perfekta kunskap om Hans skapelse. Den avslöjar sanningen och inbjuder människan till sanningens väg.
Vad upptäcker man när man förstår Koranens innebörd?
- Att man kan lära känna sin Skapare så som Han har beskrivit sig själv.
- Att man kan få veta meningen med livet på den här jorden och vad som förväntas av varje person.
- Att man blir medveten om konsekvenserna av sina attityder och sitt uppförande.
- Att man vet hur man ska förhålla sig till allting – till Allah genom dyrkan och lydnad, till sin medmänniska genom att vara rättvis mot alla.
”Och uppmana dem att besvara Mig [med lydnad] och att tro på Mig – så att de skall ledas på rätt väg.” (K 2:186)
Varför Islam?
Meningen med livet är att lära känna Allah, att tro på Honom och att dyrka Honom så som Han har anvisat. Det betyder att leva våra liv i enlighet med Hans befallningar.
”Förvisso, för Allah är [den sanna] religionen islam.” (K 3:19)
Det här livet är en prövning i förberedelse för nästa tillvaro. Muslimer vet att de inte skapades för den här världen; snarare skapades den här världen för dem. Så om en dåre lever för att äta och en vis man äter för att leva, är en visare man den troende som lever för att bli accepterad av sin Skapare och för sitt nästa, eviga liv.
Hur blir man muslim?
För att bli muslim behöver en person helt enkelt säga shahada (Trosbekännelsen) med uppriktig övertygelse:
”Ash-hado al-la ilaha illa-Allah wa ash-hado anna Muhammadan rasolo-Allah”
Det betyder: ”Jag vittnar om att det inte finns någon gudom [värd att dyrkas] förutom Allah, och jag vittnar om att Muhammad är Allahs sändebud.”
FOTNOTER
[1] The Prague Post, 25-10-2000.
[2] Folkkyrkor och religiös pluralism – den nordiska religiösa modellen, Gustafsson & Pettersson (red), 2000, sid 82.
[3] Den här siffran innefattar människor med utländsk bakgrund, där majoriteten tror på Gud. Det betyder att andelen infödda svenskar som tror på Gud egentligen är mindre än 15%.
[4] European Values Study (EVS) 2010.
[5] Evolutionsteorin handlar om att vi alla härstammar från en och samma urcell. Problemet är att denna teori, som idag erkänns som vetenskap, ännu inte är bevisad. För utförlig diskussion av evolutionsteorins svagheter, se www.harunyahya.com.
[6] Skaparen refererar, i vissa verser i Koranen, till sig själv i pluralform vilket betecknar makt, upphöjdhet och majestät.
[7] Earth, Press and Siever; Earth Science, Tarbuck and Lutgens.
[8] Hadithberättelser sammanställda av Ahmad och at-Tirmidhi.
[9] I Koranen 67:2, 76:2, 18:7, 21:35 fastslår Allah att Han skapade människan för att pröva henne.
[10] Berättad av Ahmad (15605).
[11] Ahmad (26236), Abu Dawud (4273) och at-Tirmidhi (2433).
[12] At-Tirmidhi (1931) Ibn-Majah (1433).
[13] Al-Bukhari (2292) och Muslim (4744).
[14] Muslim (859).
[15] Al-Bayhaqi i Sahih Altargheeb (876) av al-Albani.
[16] At-Tirmidhi (1130).
[17] Al-Bukhari (2190).
[18] Al-Bukhari (2152) och Muslim (2904).
[19] Muslim (1674) och Ahmad (20508).
[20] At-Tirmidhi (3297).
[21] Islamlärda har sammanställt många hadith-böcker i detta ämne.
[22] Dess straff och nöjen är varken begränsade till själen eller kroppen utan innefattar båda.
[23] T ex den kristna ”treenighetsläran” formaliserades efter kyrkomötet i Nicea år 325 e Kr.